Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Sonny Björk ja, i videon nedan blir han rejält bortgjord som så kallad vapenexpert. Har ni inte insett att han är "väktaren" i fallet gällande mordplatsen och vapendelen? Han var ju även medlem i "skytteklubben" som innehöll flera dubiösa personer figurerade i fallet. Han har sin uppgift likt en hockeymålvakt att styra undan puckarna från mål.Om det är någon som har näven i kakburken så är det HAN.

https://youtu.be/RICYdZd8HCw?si=qaUh91aKtDfXCF6F

Är det inte märkligt att en vapenexpert kopplad till Palmeutredningen sa sig inte känna till det andra vapenexperter kände till - och förneka att det inte gick... Det fanns ju andra vapenexperter i hans närhet så att säga...

En av kommentarerna till videon lyder (med mina inplacerade asterisker):

"C*** G***** Ö****** ägde en ombyggd 38 special till att klara 357 magnum 👍 Han försökte sälja den efter mordet."

Denna kommentar skrevs för "2 år" sedan. Ligger det någon sanning i detta? Finns det bevis för uppgifterna? Någon som vet?

Aldrig hört talas om den uppgiften tidigare. Jag kan inte minnas att jag sett något i materialet om det. Men har för mig att de hittade en 38a vid husrannsakan. Och metal piercing 357-kulor.

Dock känns det lite konstigt om det nu skulle röra sig om mordvapnet att försöka sälja det efteråt. Man vill väl inte att det ska vara i omlopp. Det känns väldigt riskabelt.

Ja, det känns lite märkligt att sälja ett mordvapen. Det kanske skulle vara bättre att förstöra det. Men som vapenhandlare och polis, går det inte att ordna oregistrerade vapen? Sälja till folk utomlands? Jag vet inte hur det fungerar, men det är en tanke som väcks.

I wpu framkommer information från en tipsare om att CGÖ ägde en Magnum revolver. Det framkommer också att polisen utrett påstående om att CGÖ efter mordet sålt en revolver. Jag har inte - än - hittat någon uppgift om vad utredningen kom fram till. Jag kan bara spekulera i att Holmer i alla fall inte var så väldigt angelägen om att göra någon djupare undersökning av sin kompis, kollega och "vapenförsäljar-kontakt". Poliser undersöker nog inte gärna poliser... Som Ölvebro sa, att det enda spår han inte befattade sig med, var polisspåret.

Räcker längden på trumman på en 38:a till för att borra upp patronlägena till 357?

Är det samma stigning på räfflorna i en 38:a & en 357? Jag killgissar på nej då det är helt olika krut & hastigheter.

Dessutom är lådan på en 38:a betydligt klenare än en 357 så det blir nog ett kortvarigt nöje. Att skjuta 38 special i en 357 går däremot utmärkt.

Tack för bra frågor.



Att radiooperatören Ulf Helin i SBC (polisens sambandscentral) sände ingripandemeddelandet om skottlossningen 23.25.10 eller några sekunder senare är bevisat (och har inga motbevis som granskningskommissionen trodde 1999 när de tvekade mellan 23.24 och 23.25). Motbevisen (att taxiföraren Anders Andersson skulle ha hört taxiföraren Anders Delsborns andra radiokontakt med Järfälla taxi samtidigt som Andersson fick syn på radiobil 2520 på Kungsgatan och att ambulanserna skulle ha lämnat mordplatsen redan 23.28.00) är motbevisade.



Helin visste inte att klockan var några sekunder (10 - 20 sekunder) före 23.23.00 när Järfälla taxi ringde och några sekunder (10 - 20 sekunder) efter 23.23.00 när växeltelefonisten Ann-Louise Paulsson avslutade samtalet. Helin hade ingen klocka med exakt tid. Det hade inte vanliga människor 1986. Inte ens i polisens sambandscentral. Man ringde 90510 om man behövde exakt tid (de flesta svenskar har nog glömt numret idag). Fröken Ur peakade 1977 med 64 miljoner samtal, men var fortfarande mycket populärt 1986. Det historiska bytet från Ebba Beckman (som hörs på LAC-bandet) till Johanna Östlund år 2000 kan bevittnas här. Helin kan ha trott att klockan var 23.23 när Järfälla taxi ringde.



Att tala med Järfälla taxi var en faktisk åtgärd och Helin kan mycket väl ha trott att klockan var 23.23. Att Helin först skulle ha sänt områdesanropet i polisradion 23.23, sedan skapat ett IM (för fylleristen) med tiden 23.24 och till sist skapat ett annat IM 23.25 (för skottlossningen) med den efterdaterade tiden 23.23 är långsökt. Även om Helins IM för fylleristen var autodaterat. Helin såg ju att tiden var 23.24 i hans IM om fylleristen. Det var samma piket i båda ärendena (piket 1230). Om Helin däremot sände både områdesanrop och IM 23.25 kan han ha glömt att tiden för piket 1230 var 23.24 i hans IM om fylleristen.

Att Helin skulle ha sänt områdesanropet om skottlossningen 23.23 (det första larmet i polisradion) utan att Jan Hedlund, Anders Tornestedt och Birgitta Brolund märkte något (vid borden framför Helin) är otänkbart. De satt bara några meter från Helin och hörde honom tydligt. Enligt IM-listorna gjorde Hedlund (JH), Tornestedt (AT) och Brolund (MB) ingenting mellan 22.46 och 23.26. Det var inte konstigt att Hedlund svarade snabbt när LAC ringde 23.24.40. Det sista han gjorde före skotten 23.21 var att avsluta ett IM om en rattfylla 22.44. Det första han gjorde efter skotten 23.21 var att beordra radiobil 1110 till ett lägenhetsbråk 23.47.

Patrullerna 3625 (som även finns i ett IM dagen efter mordet och inte var en "fantompatrull") och 5520 efterdaterades 23.23 och 23.35 av Brolund (hennes IM om 5520 var en dubblett).

Rättvänd version av IM-listorna. Lättare att läsa.

Högupplöst foto av SBC. Sannolikt taget 1986. Fotograf okänd. Mannen närmast kameran sitter där Helin satt.

E17-11 (Länninges förhör med Järfälla taxis växeltelefonist Ann-Louise Paulsson den 13 mars): "Polismannen sade emellertid 'Javisst, det är klart. Vi åker.' (Hon hade egentligen menat att polisen skulle kolla upp hennes uppgifter medan polismannen tydligen menade att de skulle skicka dit en bil.) Dessförinnan hade hon hört honom säga till någon i bakgrunden att det har varit skottlossning i hörnet av Tunnelgatan - Sveavägen. Det hördes även något pip, som verkade komma långt bortifrån. Ev kan polismannen ha gjort något radioanrop. Polismannen fortsatte 'vi skall kolla det här'. 'Det är bra, hej', svarade hon."

Sedan gjorde Paulsson vad Helin hade bett henne att göra. Som framgår av A14204 (Länninges förhör med Helin den 13 mars). Hon försökte kontakta Delsborn på nytt. "Samtalet fortsatte och han frågade kvinnan om hon fortfarande hade kontakt med taxibilen så att de kunde få ytterligare uppgifter. Hon fick dock ingen kontakt." Delsborn var upptagen med sina tre passagerare som ville avsluta resan och betala. Helin "sade till henne att kontakta chauffören och säga till honom att stanna kvar på platsen".

Sedan avslutade Paulsson samtalet med Helin och försökte kontakta Delsborn på nytt (som Helin hade bett henne att göra). Denna gång lyckades Paulsson. Hon bad Delsborn att stanna på platsen (som Helin hade bett henne att göra). Paulsson bekräftade för Delsborn att polisen var larmad och frågade om ambulans behövdes.

"Radioanropet" syftade rimligtvis på "pipet". "Någon i bakgrunden" var med all sannolikhet Birgitta Brolund vid bordet framför Helin. Det förklarar att Brolund kände till skottlossningen när hon svarade Stockholm taxi 23.24. Som framgår i E9979-1 (Länninges förhör med Stockholm taxis växeltelefonist den 26 maj).

Även Solna taxi fick svar 23.24. EH1083-1-B (Länninges förhör med Solna taxis växeltelefonist Ingrid Zetterström): "Den, som det föreföll, yngre, polisman, som tog emot hennes samtal blev irriterad över hennes brådska och svarade att 'vi får se vad vi kan göra' på ett sätt som retade henne ordentligt."

Helin var "yngre" (29 år). Helin var upptagen (med fylleristen) när han svarade Solna taxi 23.24. Helin kände till skottlossningen (efter samtalet med Järfälla taxi 23.23) och väntade på att Järfälla taxi skulle återkomma när de åter fick kontakt med föraren i taxi 2517 (Anders Delsborn).

Den "yngre polisman" som svarade Solna taxi kan inte vara någon annan än Helin. Att någon annan än Helin (någon som inte kände till skottlossningen) skulle säga "vi får se vad vi kan göra" är orimligt. Att Helin skulle säga "vi får se vad vi kan göra" när han redan hade sänt områdesanropet (det första larmet i polisradion) är lika orimligt. Efter samtalet med Solna taxi 23.24 ringde Helin till Järfälla taxi (och frågade om adressen var Tunnelgatan, Apelbergsgatan eller Järfälla). Liksom Kenneth Ed i LAC gjorde en knapp minut senare. Så fort Helin hade motringt Järfälla taxi sände han områdesanrop och IM.



Kenneth Ed i LAC svarar "90000" i samma ögonblick 23.23.40-pipet kommer.



Högst 15 - 20 sekunder. Ann-Louise Paulssons andra radiokontakt med Anders Delsborn bör ha varit cirka 23.23.20 - 23.23.35. Paulsson uppgav att "hela samtalet" med Helin "tog c:a 50 - 60 sekunder" (E17-11). Snarare 30 sekunder. Vad Paulsson uppgav att hon gjorde mellan första radiokontakten med Delsborn och samtalet med Helin bör ha tagit 70 - 80 sekunder. Samtalet med Helin bör ha pågått från cirka 23.22.45 till cirka 23.23.15.



Det var ett "pip". Med all sannolikhet hörde Ann-Louise Paulsson att Ulf Helin pratade med Birgitta Brolund vid bordet framför honom.

Läs A14204 (Länninges förhör med Helin den 13 mars). Lägg märke till att Länninge bara frågar Helin om tiden för ingripandemeddelandet (om skottlossningen). Som inte kan ha sänts tidigare än 23.25. Inte när Helin talade med Järfälla taxi 23.23. Om referatet stämmer med Helins egna ord är oklart.

Länninge frågar inte om tiden för områdesanropet (det första larmet i polisradion). Han noterar bara att områdesanropet gjordes i "omedelbar anslutning" till ingripandemeddelandet. Vad nu det ska betyda.

Lägg också märke till att Länninge inte frågar Helin om samtalet från Solna taxi 23.24. Som var känt redan den 5 mars.

Lägg också märke till att Länninge inte förhör Jan Hedlund och Birgitta Brolund.

Lägg också märke till att Länninge inte håller ett nytt förhör med Helin den 13 maj (för att utreda vilken "yngre polisman" som svarade när Solna taxi ringde 23.24).

Länninges uppenbara syfte var att bekräfta att Helins områdesanrop och IM sändes 23.23. Inte att utreda när Helins områdesanrop och IM egentligen sändes. Vittnena Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir kom för sent för att möta gärningsmannen på David Bagares gata (vilket inte hindrade att GM flydde den vägen) om Helins områdesanrop och IM sändes 23.25. Enligt Länninges egna mätningar (A1969) och förhör. Om Yvonne och Ahmed kom för sent för att möta GM på DBG skulle fantombilden den 6 mars framstå som ett (ännu större) misstag. Därför var frågan viktig för Holmér.

Grejen är ju att han tycker själva bytet är osannolikt. När han tänker efter så inser han ju att det teoretiskt är möjligt men att det antagligen inte gått till så här då det inte är så värst vanligt. Han är ju en otroligt duktig vapenexpert i övrigt. Lätt att bli konspiratorisk men han har ju dragit en del slutsatser även i Palmeutredningen som när man tittar på dom blir helt logiska

Jag menar, det är ju inte jättevanligt att ladda om så som man gör i klippet, det är klart att man måste börja sålla någonstans. Han håller ju med när han hör argumenten

Se gärna detta inslag i TV3 1995. Rekommenderas.

Att Länninge avsiktligt dolde den rätta larmtiden (23.25) finns ingen anledning att tro. Länninge gjorde en omfattande utredning av tiderna i mitten av mars 1986. Dock inte tillräckligt omfattande. Det var lätt för Länninge att dra en förhastad slutsats (23.23). Länninge var nöjd med den slutsatsen. Den stämde med Holmérs uttalanden i media den första veckan.

Lägg märke till Ölvebro. Hans Ölvebro (spaningsledare 1988 - 1997) säger i TV3 att IM-listans tider för piket 1230 och piket 3230 (23.23) kan vara "felaktiga uppgifter av mänskliga skäl".

Se även detta inslag i TV-programmet Forum 1987. Rekommenderas. Söderström nämner radiooperatören Ulf Helins motringning till Järfälla taxi (ingen journalist publicerade uppgiften). Lägg märke till att Söderström inte vet varför Helin motringde (samtalen från Solna taxi och Stockholm taxi och Solna taxis uppgift om Apelbergsgatan). Inte heller när Helin motringde. Söderström gissade att Helin motringde fem minuter senare. Den gissningen stämde med Söderströms felaktiga larmtid (23.29).

Bröderna Poutiainens bedömning var att Söderström såg fem minuter fel på sin analoga armbandsklocka (se sidan 76 i brödernas bok "Inuti labyrinten"). Jag delar den bedömningen. Inte nog med det. Söderströms armbandsklocka gick en minut och 43 sekunder efter (A14203-A). Det visste inte bröderna Poutiainen 1995 (att döma av boken).

Söderström trodde att klockan var 23.28 när han stoppades på Kungsgatan. Den var 23.24.43 (om Söderströms klocka visade exakt 23.23). Söderström och hans förare i radiobil 2520 hörde larmet vid Malmskillnadsbron 20 - 30 sekunder senare (EAE621-A).

Vilken larmtid var rätt? Alla med godkänt betyg från nian kan svara. 23.25.

Hur fick Söderström veta att Helin motringde Järfälla taxi? Polismannen Håkan V talade med Ann-Louise Paulssons sambo några dagar efter mordet. Varför? Håkans bror var polismannen Ronald V. Vad har det med saken att göra? Ronald V avslutade Helins IM om fylleristen (som Helin sände 23.24). Helin glömde att avsluta själv (av förklarliga skäl). Ronald V (med signaturen WE) avslutade Helins IM 01.50.

Vilka praktiska konsekvenser har detta (förutom att vittnena Yvonne och Ahmed kom för sent för att möta GM på David Bagares gata och den redan omöjlige gärningsmannen Stig Engström blir omöjlig)? Att GM inte flydde Johannesgatan norrut får en förklaring (om GM flydde David Bagares gata österut). Piket 3230 stod på Johannesgatan (10 - 15 meter från David Bagares gata enligt intervjun med Klas Gedda 1988) när GM sprang förbi. Den lämnade Johannesgatan två minuter före larmet (A14205-3).

Hade GM kunnat gripas om Ulf Helin hade sänt larmet 23.23.00? Den frågan besvaras också av polisens egna mätningar (A1969). Svaret är nej. GM var framme vid trappan till Snickarbacken 23.23.06. Om skotten kom 23.21.30 och flykten började fem sekunder senare. Flykten tog 35 sekunder till trappkrönet och ytterligare 56 sekunder till trappan till Snickarbacken. Enligt polisens egna mätningar (A1969).

Självklart hade piket 3230 stått på Johannesgatan 23.23.00 (10 - 15 meter från David Bagares gata) även om larmet hade sänts 23.23.00. Larmet sändes 23.25.10 (eller några sekunder senare). Färden från Johannesgatan till Brunkebergstorg tog två minuter (A14205-3). Piket 3230 lämnade Johannesgatan 23.23.10 (eller några sekunder senare). Självklart hade piket 3230 lämnat Johannesgatan vid den tiden även om larmet hade sänts 23.23.00. Det hade dock inte hjälpt.

Hade GM kunnat gripas om den automatiska prioriteringen av samtal från 90000 hade fungerat i februari 1986 och Birgitta Brolund hade sänt larmet 23.22.30? Svaret är ja. Om GM flydde längs David Bagares gata. GM hade just passerat Johannesgatan. Det var bara att köra runt hörnet.

Den som tipsade bröderna Poutiainen att den automatiska prioriteringen av samtal från 90000 var ur funktion i februari 1986 var Ulf Helin (som framgår i brödernas bok "Inuti labyrinten"). Sambandscentralens tekniska chef Rolf Fredriksson bekräftade att prioriteringen av samtal från 90000 var ur funktion sedan en längre tid.

Att gärningsmannen inte greps på bar gärning berodde på ett tekniskt fel i polisens nya radiosystem System 80. Enligt polisens egna mätningar (A1969). Inte ett mänskligt fel.

Det finns starka tecken på att ingripandemeddelandet sändes efter 23:25, ja. Men inte områdesanropet. Vilket ju var diskussionens utgångspunkt.



Birgitta Brolund kände ju till händelsen senast 23:24. Alltså kan kan ha hört anropet.

Dessutom hörde ju Paulsson i ett tidigt skede att Helin sa till någon i bakgrunden att det har varit skottlossning i hörnet av Tunnelgatan-Sveavägen. Så bevisligen spred han ju den informationen på kontoret. Om sedan vissa eventuellt inte hörde det betyder det ju inte att det inte har skett.



23:24 har han alltså fått två samtal om Palmemordet. Då om inte förr måste han ha tagit det på allvar. Att fortfarande inte larma utan prioritera handläggning av ett fylleriärende (som patrull 1520 dessutom redan skickats till) vore tjänstefel. Att han nedprioriterade handläggningen av fylleriärendet påvisas ju också av att han inte slutförde det ingripandemeddelandet själv.



Har du någon källa på att det var praxis att inte larma direkt vid grova våldsbrott utan vänta i flera minuter? Har du någon källa på att om det mot förmodan skett så satte man IM-tiden till inringningen (som inte ens var 23:23 utan kräver ett antagande om en felaktig klockavläsning) och inte larmet?




Det är inte ovanligt att inhämta ytterligare uppgifter även efter att ett larm gått ut.

Dagens SOS-operatörer har det lättare. De kan larma direkt via datorn och samtidigt fortsätta att inhämta information. När det gäller grova våldsbrott är naturligtvis det centrala att skicka en patrull direkt. Att vänta 2-3 minuter med att larma om ett mord vore absurt av Helin, även om han i efterhand blev osäker på adressen. Grovt tjänstefel.

Kom ihåg att han inte var osäker på adressen under det första samtalet. Det var först efteråt som han fick funderingar och motringde för att dubbelkolla.

Om han godtog adressen under det första samtalet, varför skulle han inte larma redan då?



Helin har ingen skyldighet att upplysa privatpersoner om polisens interna arbete. Han behöver inte bekräfta för en privatperson vilka åtgärder som vidtagits. Det han behöver göra är att bekräfta att han mottagit uppgifterna. Vilket han gjorde.

Troligen säger han ”vi får se vad vi kan göra” eftersom han otåligt inväntar bekräftelse från 1230 eller 3220 att det verkligen gäller en skottlossning. Först då tänker han skriva ingripandemeddelandet. Om inte annat för att veta vad han ska skriva i det.



Det är inte det troligaste förloppet. Det troligaste är att fyllerianropet gått ut lite tidigare än 23:24. Sedan sändes områdesanropet för Palmemordet mycket kort efteråt. 1230 mottog sannolikt båda anropen medan de stod och tankade.



Nej, knappast. Se hur förhöret är formulerat:

Dessförinnan hade hon hört honom säga till någon i bakgrunden att det har varit skottlossning i hörnet av Tunnelgatan-Sveavägen. Det hördes även något pip, som verkade komma långt bortifrån. Ev kan polismannen ha gjort något radioanrop. Polismannen fortsatte 'vi skall kolla det här'. 'Det är bra, hej', svarade hon."

Tidigare i förhöret framgår det att ”polismannen” är Ulf Helin. Om hon stod i telefonkontakt med Helin kan hon knappast ha trott att ett ljud ”långt bortifrån” härstammade från ”polismannen”.

Alltså är pipet och radioanropet rimligen olika händelser. Och Paulsson anser alltså själv att hon eventuellt hörde ”polismannen” (Helin) göra ett radioanrop redan under det första samtalet. Som avslutades under 23:23-minuten.




Det är klart att IM-tiderna kan fluktuera. Som till exempel fyllerilarmet. Som troligen inte gick ut 23:24 utan något tidigare.



Kanske för att den stämde. Om man med 23:23 menar någon gång inom 23:23-minuten. Alltså senast 23:24.

Lägg märke till att GrK tror att larmet gick ut ”senast 23:24”. De skriver inte 23:24. Att GrK tror att larmet gick ut senast 23:24 är i princip samma sak som skriva att larmet gick ut under 23:23-minuten.

GrK och Länninge verkar hyfsat överens, således.



Tack för länken.

CGÖ har genom sitt företag sannolikt innehaft en revolver Smith & Wesson. Den såldes vidare och hamnade i Sundsvall.

Det ska handla om en revolver med piplängd 2,5 tum. Det vill säga inte aktuell i relation till de upphittade mordkulorna.

Angående ombyggnad från .38 Spl till .357, så handlar det om en uppgift om vad någon tror. Efter överlåtelse är den registrerad i kal .357. Och till synes, lite svårt att avgöra med säkerhet, som en modell 66. Sådan tillverkades endast i kaliber .357. Motsvarande .38 Spl hade modellnummer 68.

Såvitt jag förstått saken är det fullt möjligt att borra i kamrarna på en .38 Spl för att inrymma patron .357 och pipor till liknande revolvermodeller S&W bör ha samma konfiguration oavsett .357 eller .38 Spl.

Även om det alltså är möjligt att manipulera en revolver .38 Spl för att kunna avskjuta ammunition .357, så innebär det att vapnet blir livsfarligt för skytten och knappast tillförlitligt. En .38-a är inte dimensionerad för den kraftfulla Magnumladdningen. En regelrätt "ombyggnad" torde innebära att revolvern i sådana fall förstärkts på olika vis.

Man kan av serienumret utläsa att aktuell revolver torde ha blivit tillverkad under år 1984.

Uppslaget: https://wpu.nu/wiki/AvsnittC12226

Angående CGÖ:s innehav av patron Winchester Metal Piercing, så rörde det sig troligen om en styck sådan. Den fanns i en plastförpackning tillsammans med nio andra patroner av olika slag. Och denna förpackning var i sin tur en del i en stor ammunitionssamling.

Kulans blykärna är undersökt avseende isotopfördelning och överensstämmer inte med mordkulornas sammansättning.

Tack för utförligt svar, och tack för länk!