Du talar vitt och brett om allt som undviker ämnet. Det är ett blekt sätt att söka passivt stöd och förståelse. Folk lyssnar nog gärna på vad du har att säga, men då bör du nog också vara villig att prata. Inte försöka försköna, undvika eller ompaketera vad alla redan vet men du är obekväm med att vidröra. Det blir då bara, som bäst, en cirkelkonversation utan både början, slut eller mening. Frågar igen: vad säger din fru om mordet hon begick? Vad hände? Vad skyller hon på? Ekonomiskt utsatthet? Drogberoende? Ilska?
Börja där så kan dialogen fortsätta. Lider med din son. Han har en brant uppförsbacke framför sig i livet. Hoppas det går bra för honom och han inte hamnar i de traditionella spåren för en Ademi..,
Citat:
Ursprungligen postat av
SierraAdemi
Va pratar du om ? Allt du gör är att vända på ord och njuter av det läs igen och tänk