Citat:
Ursprungligen postat av
Dishy
Det kanske inte är helt ovettigt det du säger. Finns ju väldigt många andra som kostar mycket mer och bidrar noll. Du verkar inte kriminell (bortsett från knarkgrejen förut) eller helt dum i huvudet. Du kanske har rätt att existera på dina villkor i samhället.
Det som gör att jag och andra sätter sig på tvären här är att du verkar se bidrag som något som bara finns, som en stor godispåse som materialiserat sig själv och som vissa orättvist får nalla ur medan du står bredvid jävligt sötsugen men inget får.
Säg att du är fast på en ö med fem andra personer. Nån bygger en hydda, en annan fiskar. Du lägger dig i hängmattan. Sen vid solnedgång släntrar du in och sätter dig i hyddan och väntar på att de ska servera dig fisk. Det är vi inte särskilt sugna på som du säkert förstår.
Jag menar ju det! Folk säger att dem inte vill betala för sådana som mig, samtidigt sitter dem och betalar kopiöst mycket mer för andra individer. Meningslösa offentliga jobb tex. Jag hade varit jäkligt nöjd med pengar till mat och vatten. Jag hade kunnat avstått all underhållning om det krävdes. Min kropp vill överleva, vare sig vad jag tycker om det. Det sista jobbet jag var på, min hastiga och impulsiva uppsägning gick ut över ALLA på jobbet, dem fick det skittufft att rätta upp det jag gjorde. Så att jag ska tvingas in i skiten går bokstavligen ut över alla andra. Det hade varit bäst för mig, för min omgivning och för samhället om jag bara kunnat fått lämnas utanför och ifred med en minimal mängd för att överleva. Tycker man att det är bättre att min "stackars mor" ska betala för mig istället för staten? Bara funderar. Eller ska sådana som mig, som inte platsar i samhället avrättas med pistol? Ni bestämmer, inte jag.
Ja, din godispåse analogi är ju typ så ja ser det? Så det också verkar vara som sagt. Psykiatrin bollade mig till nån arbetsrehabsgrupp där man får träffa fler losers i samma sits. Typ alla där verkar gotta sig i någon slags ersättning, men inte jag.