Skandiamannen

Jag har det inte färskt i minnet om vart uppgiften kommer ifrån gällande att SE luktade sprit, finns nog andra som kan berätta det.

Annars håller jag med, uppgifterna från "fyllona" AB, YN och kanske även SE bör man vara ödmjuk inför, med tanke på de starka drycker de förtärt under kvällen. Lite därför man inte bör hugga något i sten i vidare bemärkelse om vad som setts uppe på åsen eller nere på mordplatsen, iaf inte från nämnda personen.

Jag tvivlar på att SE var en så enkel man att han baddade kinder och hals med hembränt? Billigt rakvatten går ju som bekant inte att blanda ihop med en alkoholdränkt andedräkt, om än den håller kass kvalité?

Jag vet inte när vi började tro att SE befattade sig med hembränt?

Stugägaren kanske hade misstagit lukten av billig whisky och rakvatten? Det är extremt vanligt att vittnen kommer ihåg fel när det gäller den påhittade GM-SE.

Är det så kan väktaren (ALG) känt doften av sprit och då finns möjligheten att SE druckit sprit under kvällen.

Tänk att ALG var så diskret att hon inte ville genera SE i förhören med att säga att han luktade sprit på mordnatten. Kanske hade ALG ett par slitna gula joggingbyxor hemma i garderoben?

Exakt hur detta påverkar skuldfrågan är däremot en annan frågeställning.

Vet vi hur anslutningsbussarna i Mörby såg ut? SE bodde inte i Mörby.

Det kanske inte fanns någon anslutningsbuss för sista tåget till Mörby?

Det är väl att överförenkla sanningen om man inte också kontrollerar anslutningsbussarna i Mörby?

Jag tycker KP slarvade till det lite där.

Kuriosa angående WG. På sidan 6 i SvD 901022 nämns om en Willy Glaser i Täby som i anslutning till någon uppgift om Nazityskland/Tredje riket kontaktar tidningen och hävdar att "Gestapo grundades redan under Weimarrepubliken". W tycks anse att det var socialdemokraten Severing, inte Göring, som skapade organisationen. Hänvisar till något som den brittiske historikern R. John Pritchard skrivit i boken Riksdagshusbranden.

Den med tillgång till SVD's historiska sidarkiv kan ta del av diskussionen i sin helhet. Ovanstående är hämtat från den kraftigt begränsade varianten som är tillgänglig för icke-prenumeranter och kan innehålla felaktigheter.

Du glömde inkludera, att SE kan ha druckit rakvatten?

Som du förstår, menar jag så klart, att det inte är rimligt att någon misstar billigt rakvatten för alkohol (som i drycken)? Att ALG skulle ha blandat ihop SEs eventuella billiga rakvatten och hans andedräkt (som enligt henne ofta luktade alkohol) är inte troligt.

Så länge vapen och/eller erkännande samt annan fysisk bevisning saknas, har väl "spriten" sekundär betydelse i detta nu. Kommer däremot sanningen fram om mordet, bär ju "spriten" en viss förklaring gällande vad som sagt oh gjorts? Men, det är en annan femma.

Du verkar ha fått en liten hang-up på de gula joggingbyxorna? Längesedan man såg några sådana förresten, men de kanske dyker opp till påsk?

När tåget som avgick från T-Centralen 23.48 ankom till Mörby Centrum avgick buss 604 till Lahäll (där Stig bodde) en stund senare.

Åklagaren slarvade. Han borde ha redovisat när näst sista tåget avgick från T-Centralen till Mörby Centrum.

Den enklaste förklaringen till att han är beväpnad den kvällen är att han inte ville ha revolvern obevakad över semestern och tar med sig den hem.

Då går det väl egentligen att hålla med KP om att SE hade gott om tid?

Däremot ville kanske inte det obeväpnade vittnet SE promenera förbi Monte Carlo som var ett känt tillhåll för olika ruggiga löskefolk. Kanske satt oviljan att promenera förbi Kungsgatan i att SE kom ihåg det uppmärksammade bajonettmordet där vintertid många år före mordet?

Jag håller det inte för helt otroligt att LOP gick över Sveavägen just för att slippa den stökiga entrén på Monte Carlo. Ett slags omvänt "mötesscenario" där man ville undvika mötet med lönehelgsfulla ligister?

Om Stig nöjde sig med tåget 23.48 från T-Centralen räckte det att hinna med tåget 23.32 från Hötorget för att ha god tid till bytet. Han hade bråttom, men inte mycket bråttom. Att tåget från T-Centralen var sista tåget till Mörby Centrum var en stressfaktor.

Om Stig ville hinna med tåget 23.28 från T-Centralen var han tvungen att hinna med tåget 23.24 från Hötorget. Då hade han mycket bråttom. Även om tåget från T-Centralen till Mörby Centrum avgick från samma plattform.

Har inte tänkt på just denna detaljen tidigare, faktiskt. Lite intressant, så klart. Men som vittne ser jag inte riktigt att det finns utrymme för SE att bli excalterad och börja fråga, närstudera Palme under upplivningen och tumultet? Sedan är det ju möjligt att han själv blev "behärskat chockad" av nyheten/påståendet att det var just Palme? Det skulle nog alla ha blivit? Svårt att ta in och smälta. Hur reagerar man på det? Jag skulle nog ha blivit rätt stel? Tappat andan för några sekunder? Han var ju inte bara Sveriges mäktigaste man vid tidpunkten, utan även en slags seriefigur, världskändis av John Lennonska mått, omstridd som få, osv. Och nu ligger han där framför ens fötter sannolikt död, mördad. Hur fan reagerar man? Om än SE "hatade" Palme, tror jag inte det fanns utrymme just då till känsloyttringar av någon valör? Och något i hans ryggrad hejdade väl honom från att nyfiket börja rota i om det verkligen var Palme?

Var SE gärningsman, och om han diktade ihop sin närvaro på platsen som som vittne til tumulten, tror jag han resonerade lite lika grann? Dessutom tror jag han som gärningsman noga övervägde vad han skulle säga och inte och vart han skulle placera sig i vissa situationer? I min värld verkar det rimligare att han hjälper till med det han sa sig ha gjort, och inte att bli för påträngande och närgången med offret och prata för mycket, eller ge sken av att låta sitt ansikte komma för nära offrets eller de som gjorde upplivningsförsök. Det skulle ju kunna avslöja honom? Den största risken han tar som gärningsman, i det hänseendet, är ju att han påstår sig ha pratat med Lisbeth direkt när han ansluter sig? Om än han skulle ha kunna förklara hennes utpekande med att hon blandar ihop korten, han pratade ju med henne.

Det som är centralt är att det går att slå fast att SE hade anledning att känna att han hade bråttom.

Det kan man åtminstone säga att han hade enligt de tider du redovisar.