Citat:
Ursprungligen postat av
ursprungligen
Sett genom glasögonen "Gubbfan SE är skyldig oavsett vad som hände!" så kan man spekulera i att SE blev aggressiv när han inte fick sin dagliga dos alkohol och lite darrhänt av abstinensen och det förklarar varför han missade skottet mot LP.
Var han å andra sidan full blev han ett labilt mördarmonster varje gång han drack (men dolde det väl) och missade skottet mot LP eftersom han hade druckit och var lite påverkad.
Var han å tredje sidan aspackad så kan han ha inbillat sig att han blev avsnäst, fast ingen avsnäsning ägde rum och sköt OP som han misstog för elefanten som snäste av honom i sina hallucinationer. Valet av ett kraftigare vapen har stöd i denna teori då SE "jagade en elefant" i det aspackade scenariot.
Även SEs idoga refererande till "jakt" i olika sammanhang om mordet stöder teorin att SE var aspackad och att HH hade fel om "elefanten" på mordplatsen. Således var offret OP "elefanten" och inte mördaren SE, även om det i någon betydelse är språkligt korrekt att kalla SE för "elefantmördaren" i detta scenario.
"Gubbfan SE är skyldig oavsett vad som hände!" vilket också är det bästa enligt MG.
Är det inte klarlagt att SE doftade alkohol när han (enligt ALG) kom tillbaka efter sin middag? Något ALG undanhöll 1986 för att inte genera SE? När SE kom tillbaka från sin middag är väl dock lite oklart, men någon gång mellan 20-21, men att det lutar 20:30 och framåt, rent av närmre 21?
Oavsett om SE var gärningsman eller inte, så lär ju hans intag av alkohol påverkat hans omdöme? Som vittne är han väl då att anse vara i det närmaste som "fyllot" Björkman? Kanske ska man därför ha överseende med vad vittnet SE berättar om såväl sina egna förehavanden samt sin iakttagelser och upplevelser? Med tanke på alkoholen, kanske det inte var så märkvärdigt att han placerade Lähde på mordplatsen, han såg fel? Kanske kan detsamma sägas om andra saker? Han mindes fel, det bli ju lätt lite luddigt och rörigt, med för många enheter innanför västen?
Som gärningsman jan ju dessa enheter så klart ha spelat in, på flera vis. Bristande omdöme, bristande konsekvenstänk, impulsivitet, haft en triggande effekt, redan innan han klev ut på Sveavägen kan han ju ha varit mer än lovligt sur och irriterad, hustrun hade legat på honom under kvällen med samtal, en skidsemester han egentligen inte ville åka på stod för dörren, en lång jävla resa i bil, en vecka i spenaten med gnällkärringen i simpel stuga och kallt och jävligt? Dessutom kunde han ju inte supa i smyg i vidare bemärkelse upp i busken? Plus en rad annat skit som hängde över honom via jobb och ekonomi. Sedan såg han sprätten Palme till råga på allt elände? Spriten den spriten.