Jag tror att detta är artikeln i sin helhet:
Regeringens planer på att bygga ny kärnkraft bygger bland annat på prognoser om att efterfrågan på el mer än fördubblas till 2045. Det handlar om att industrin och transportsektorn måste ställa om från fossila bränslen och då väntas välja el som alternativ.
Men nu har omställningen gått i stå. I år ligger Sveriges elkonsumtion på ungefär samma nivå som 1986, konstaterar det finska kraftbolaget Fortum i en rapport. Bolaget äger kraftverk i Sverige, bland annat en del i Forsmarks kärnkraftverk.
– Elektrifieringen har stannat av, säger Fortums Sverigechef Peter Strannegård.
Samtidigt ökar elöverskottet eftersom det har byggts ny kraftproduktion, framför allt vindkraft. I fjol satte Sverige ett nytt rekord i elexport och var Europas näst största nettoexportör av el efter Frankrike.
Att elanvändningen inte har ökat på nästan fyrtio år beror på stora energieffektiviseringar. Sedan 1970-talet har användningen av fossil energi mer än halverats, men nu flaggar Peter Strannegård för att läget för omställningen är bekymmersamt.
– Om vi ska möta Sveriges åtagande i Parisavtalet är det jätteviktigt att vi accelererar kurvan och fasar ut fossila bränslen.
Ett centralt ansvar för omställningen ligger på Energimyndigheten. Gustav Ebenå, avdelningschef för systemanalys och statistik, uttrycker det så här:
Att det inte går så fort som initialt planerats, det är det inget snack om. Men det är en handfull stora, spektakulära projekt som man mest hör talas om. Många små grejor tuffar på och händer.
Ändå visar alltså siffrorna att omställningen går långsamt.
Osäkerhet kring klimatmål
Frågan är varför inte industrin och transportsektorn ställer om som tänkt.
De sektorer som ingår i EU:s utsläppshandelssystem – energi, industri, flyg och sjöfart – måste ha ställt om till 2040 då EU slutar att ge ut utsläppsrätter.
Gustav Ebenå lyfter fram det osäkra omvärldsläget.
Trump har med sitt tullverktyg infört en närmast slumpmässig global marknad. Det gör att man blir försiktigare överlag med alla investeringar. Världen går långsammare.
Markus Wråke, vd för forskningsbolaget Energiforsk.
Markus Wråke, vd för forskningsbolaget Energiforsk. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Markus Wråke, vd för forskningsbolaget Energiforsk, pekar på andra orsaker.
– Den första och viktigaste anledningen är osäkerheten kring de klimatmål som Europa och Sverige har, säger han.
Han poängterar att EU egentligen redan skulle ha spikat målet att minska industrins utsläpp av koldioxid med 90 procent till 2040, men fortfarande inte har satt ner foten.
De största och mest elslukande projekten handlar om vätgas och är inte så jättemånga. De är beroende av att klimatmålen driver fram affären för dem så att de får betalt för sina fossilfria premiumprodukter, säger han och tillägger:
– En ökad osäkerhet kring målen gör att investeringsbeslut skjuts framåt även om grundstrategin – att elektrifiera – ligger fast.
Svårt att få tillstånd snabbt
Markus Wråke lyfter därtill fram att teknikutvecklingen – och det som påverkar kostnaden för tekniken – inte gått lika bra som många hoppades på. Särskilt på vätgasområdet.
Dessutom nämner han att vissa industrier, till exempel kemiindustrin i Västsverige, har svårt att få anslutning till elnätet.
Även Johan Bruce, verksamhetsansvarig för branschorganisationen Skogen, kemin, gruvorna och stålet, SKGS, poängterar det sistnämnda samt att tillståndsprocesser drar ut på tiden.
– Det är sant att efterfrågan på el har skjutits fram i tiden, men det totala behovet finns fortfarande kvar, säger han.
Vattenfall har tidigare lyft fram att elektrifieringen kan vara en konkurrensfördel för svensk industri. I stället för att vara beroende av att importera fossila bränslen, som olja och gas, där priset sätts på världsmarknaden, kan den använda fossilfri nordisk el.
Stopp för nya kraftverksbyggen
Att elanvändningen inte ökar betyder att kraftbolagen inte kommer att bygga någon ny elproduktion. För om utbudet blir för högt kan elpriset bli så lågt att det inte lönar sig att investera i nya kraftverk.
Vattenfalls vd Anna Borg har talat om vikten av att utbyggnaden av elproduktion går i takt med industrins efterfrågan. Fortums Sverigechef Peter Strannegård konstaterar att det inte byggs någon ny kraftproduktion i Sverige i dag.
– Det fattas inga nya investeringsbeslut inom förnybar kraft alls och det beror på att det inte finns någon kundefterfrågan på långa elkontrakt. Det är också svårt att räkna hem nya projekt med de låga elpriser som råder nu, säger han.
Om ingenting byggs kommer Sverige inte att kunna möta den väntade efterfrågan.
– När efterfrågan ökar kan det uppstå flaskhalsar både i nätet och produktionen eftersom det tar tid att bygga ut. Man kan tänka sig att det faktiskt kan vara idé att kortsiktigt pressa upp elanvändningen i syfte att få igång utbyggnaden i förtid, säger den fristående klimatpolitiska analytikern Magnus Nilsson.
Gustav Ebenå vid Energimyndigheten påpekar att Sverige har en stor krockkudde eftersom den el som nu exporteras skulle kunna användas inom landet och att det därför inte är så bråttom att bygga ny produktion. Men han tillägger att det är dags att titta på elkonsumtionen nu.
– Där tänker jag att politiken behöver vara lite pigg och vaken så att man gasar på den sida av elanvändning och elproduktion som behöver det för tillfället. Just nu är det rimligt att lägga tryck på användarsidan eftersom det är önskvärt att tillförsel och användning går i takt så långt som möjligt.
Hittills har dock regeringen främst fokuserat på att få till ny produktion genom att utlova stöd till bolag som vill bygga ny kärnkraft. Helstatliga Vattenfall planerar att bygga små modulära reaktorer, SMR, vid Ringhals och räknar med att ha den första klar runt 2035.
Birgitta Forsberg
