Norrtälje: 54-årig man dömd för flertal grova sexualbrott mot sin sambo (juni-2022)

Vaddå inte dömd för våld mot mamman?? Vilken värld lever du i? Han är ju för fan dömd för våldtäkt!

Jo, han är dömd i ett sexualbrottsmål – men blanda inte ihop det med fysiskt våld mot barnen eller mot henne i vardagen. Varken hon eller barnen har någonsin blivit slagna av honom. Och polisundersökning och dom i tingsrätt nästan nollställdes av hovrätt som underkände det mesta. I andra städer hade nog polisundersökningen lagts ner och inget åtal ens väckts. Moralpanik och häxprocess i liten stad.

Det du glömmer hela tiden: hon samtyckte i alla år, samtidigt som hon körde dubbelliv med flera telefoner och män vid sidan av. Det är och var hennes nog sexmissbruk och hon som har BDSM som hobby, inte han. Flera vittnen har med tiden sagt att hon själv erkänt att anklagelserna var påhitt för hämnd att han lämnade henne, vårdnad och pengar.

Och du tycks ha väldigt dåligt minne…

Tingsrätten har avslagit hans begäran om umgänge

Så sluta tjata om om att mamman bryter mot domslutet.

Svea hovrätt dömde Hxxxan Sxxxxman 23-06-12

Grov kvinnofridskränkning
Våldtäkt
Koppleri
Dopningsbrott

Bara så alla vet

Oj, detta har ju redan debatterats och retts ut i hundratals inlägg sedan länge. Och du vill dra detta igen? Det är problem med domarna.

Ja, Svea hovrätt dömde honom 2023 – men ”bara så alla vet”: hovrätten diskvalificerade faktiskt huvuddelen av tingsrättens märkliga dom. Tingsrätten hade byggt på rena spekulationer, lösryckta påståenden och en undermålig polisutredning där vittnen pressades och teknisk bevisning helt saknades. Mamman hade samtyckt och drivit på inom BDSM. Barnen hade gudskelov inte märkt något. Inget fysiskt våld förekom utanför deras BDSM-hobby.

Hovrätten konstaterade att bevisningen för våldtäkt och kränkning var mycket svag, och det som blev kvar var en kraftigt nedbantad dom jämfört med det som först påstods. Dopingen ströks väl helt vad jag minns. De mest extrema anklagelserna höll helt enkelt inte i en juridisk prövning. Närapå ströks hela tingsrättens dom. Den borde nog strukits helt utifrån vad jag förstår. Polisundersökning var av lägsta kvalitet.

Det som aldrig kommer fram i media är hur mamman i efterhand erkänt för andra att hon hittade på hela historien för hämnd, för att få ensam kontroll över barnen och för pengar. Flera i staden har fått höra från mamman: att anklagelserna var påhitt.

Det psykologiskt typiska här är projektion och manipulation: att anklaga pappan för precis det hon själv ägnade sig åt – flera telefoner, flera män vid sidan av, och ett eget destruktivt sexmissbruk med hennes hobby BDSM. Han blev syndabocken, hon fick makten.

Och hela staden gick på det, eftersom hon backades upp av fuskforskaren Eva Lundgren och den radikalfeministiska story som målade ut honom som ”monstret” och henne som ”offret”. Det var en iscensättning som passade den rådande vänsterideologin, inte en saklig bevisprövning. Mammor har ansvar och eget förstånd och kraft. Som vuxna.

Så ja, domen finns – men alla som orkar läsa hovrättens motivering ser hur tunn den är. Och i ljuset av hennes senare bekännelser och sabotage mot barnens rätt till sin pappa blir det uppenbart: det här var en historia byggd på hämnd och manipulation, inte på verklig bevisning.

Som sagt, inget sabotage, mamman följer tingsrättens dom där dom avslår pappans yrkan om umgänge.

Dopningsbrottet är han dömd för.

Det här ärendet är viktigare än många tror. Det handlar inte bara om en familjekonflikt, utan om flera centrala samhällsproblem som möts i ett och samma fall:

Falska anklagelser i vårdnadsmål: Det är ett väldokumenterat problem, både i Sverige och internationellt, att falska anklagelser används som vapen i vårdnadstvister. När ord blir ”bevis” och utredningarna brister, kan en förälder raderas ur barnens liv på felaktiga grunder. Barnen blir brickor i ett spel – och förlorar sin rätt till båda sina föräldrar.

Svenska problemet med sexualmål: Sverige sticker ut i Europa: många fällande domar bygger på målsägandes ord, trots brist på teknisk eller objektiv bevisning. Kritiken från rättsvetare är tydlig – det riskerar att urholka rättssäkerheten. Det här fallet belyser just den problematiken: påståenden, moralpanik och okunskap om mammans BDSM har fått väga tyngre än verifierbara fakta. Hon har i domstol berättat att hon samtyckt till allt under relationen. Hon underlät berätta att hon driver och intresserar sig för detta BDSM, under och efter relationen,

Kvaliteten i polisundersökningen: Förhör som leder vittnen, teknisk bevisning som saknas, och en ovilja att följa upp spår som talar till den anklagades fördel. Sådant underminerar all trovärdighet. I det här fallet finns flera exempel där polisen inte gjort en objektiv och balanserad utredning – något som sedan spiller över på barnens framtid.

Socialtjänstens oförmåga: Flera JO-anmälningar visar samma mönster: socialtjänsten duckar för sitt uppdrag att stödja barnets kontakt med båda föräldrarna. Istället går man på den förälder som skriker högst eller målar upp störst hotbild, i praktiken alltid mamman. Resultatet blir att barnens behov tappas bort.

Barnens rättigheter: Barnkonventionen (nu lag i Sverige) är tydlig: barn har rätt till båda sina föräldrar, om det inte finns dokumenterad fara. Psykologisk forskning visar att att skilja barn från en fungerande förälder utan grund orsakar djupa sår – ångest, depression, identitetsproblem. Det är exakt vad som händer här.

Oetisk rapportering i lokalmedia: Lokaltidningar älskar den dramaturgi som passar samtiden: ”mannen som förövare, kvinnan som offer”. Ingen faktagranskning, inga kritiska frågor – bara klick och sympati. Problemet? När media okritiskt springer ett parts ärenden, förstärks falska stories som sedan påverkar både lättlurad socialtjänst och domstol.

Mammans förtalskampanj: På sociala medier bedriver mamman en intensiv smutskastning. Officiellt ”för barnens skull”, men i praktiken ett sätt att cementera den falska bilden av pappan som farlig och sig själv som martyr. Dolda motiv finns – hämnd, kontroll över barnen, och pengar. Forskning om föräldraalienation visar att just detta beteende är en form av psykisk barnmisshandel. Hon får stöd av en pumpad vänsterfeminism som hjälpt henne skriva en bok med många osanningar - om t ex tatuering, kameror och tjatsex.

Det här fallet är en lärobok i allt som kan gå fel: falska anklagelser, undermåliga polisutredningar, socialtjänstens passivitet, barnkonventionens åsidosättande, oetisk journalistik och systematiskt förtal.

Att diskutera det öppet – även här på Flashback – är avgörande. Inte för pappans skull enbart, utan för rättssäkerheten, för jämställdheten på riktigt (där båda könen ska ha samma skydd mot falska anklagelser), och framför allt för barnens bästa. För deras rätt att växa upp med sanningen, inte med en konstruerad falsk berättelse om onödigt hat och onödig fara.

En perfekt storm som krossar barnens och pappans liv. Och myndigheter, media, vänsterfeminism och elak mobb som stöttar och hjälper förövaren. Detta kostar mycket pengar och lidande i onödan. Vi behöver förbättra Sverige.

Att HR bantade TR Åtal är mer regel än undantag, men lik förbannat så blev han dömd för ovanstående punkter, Att du vill att han ska få resning och frikännas på alla punkter har vi alla här i tråden förstått, Och sen ditt påstående om vad mamman har sagt till andra är enbart hörsägen och godtas inte som bevis i varken TR, HR eller HD, När HR dömer så är man jävligt rökt, för att säga det milt.

Vad denna människa behöver är att gå in i sej själv och erkänna sina brister och fel så kanske det finns en liten chans att han kan leva som en normal människa, Att leva som en rättshaverist är varken bra för hälsan eller det sociala livet.

Du som är en god vän till han bör göra allt i din makt för att få han att släppa taget och börja leva istället.

Att hovrätten ”bantade” åtalet rejält och nästan helt och hållet är inte en detalj – det är en central rättssäkerhetsfråga. När huvuddelen av tingsrättens dom underkänns visar det att bevisningen och förundersökningen inte höll måttet. Just i sexualmål och kvinnofridsmål vet vi att beviskraven ofta tillämpas slappare i första instans – vilket även kritiserats i juridisk forskning – och att hovrätterna ofta får stryka delar som inte når upp till lagens beviskrav. Och här var det extremt med totalt samtycke och mammans väl dokumenterade hobby BDSM.

Saken är också att varken mamman eller barnen utsatts för fysiskt våld av pappan utanför deras gemensamma BDSM-praktik, där hon samtyckt och faktiskt drivit under lång tid. Polisutredningen hade brister teknisk bevisning saknades och det byggdes mycket på lösryckta tolkningar.

Att hovrätten ändå dömde kvar vissa delar betyder inte att berättelsen som helhet är sann – bara att en domstol fann tillräckligt stöd för delar. Det är en skillnad som ofta tappas bort i debatten.

Och ja – hörsägen räknas inte som domstolsbevis, men det är ändå relevant att mamman själv, efteråt, för flera personer i staden erkänt att hon hittade på anklagelserna för vårdnad, hämnd och pengar. Det stärker bilden av motiv, manipulation och föräldraalienation – något som psykologisk forskning beskriver som en form av psykisk barnmisshandel.

Poängen är inte att förneka en dom – utan att visa att:
1. Kontaktförbud ska prövas separat och kräver en aktuell, konkret risk.
2. Barnen aldrig utsatts för våld av sin pappa, men förlorat honom på grund av konflikt och sabotage.
3. Rättssystemet måste våga se skillnaden mellan reella risker och påståenden som drivs av personliga motiv.

Det är barnens rätt till båda sina föräldrar – enligt barnkonventionen – som måste stå i centrum, inte mammans behov av hämnd när pappan vill skiljas pga hennes otrohet.

Jag har liten eller i praktiken ingen förmåga att stötta pappan i hans sorg och trauma om det han och barnen nu får utstå medan mamman snyftar på TikTok dagligen och hatar, förtalar och försöker dölja vad hon gjort. Krokodiltårarna är så stora… Sverige har ett jätteproblem med att myndigheter och media är så lättlurade av falska anklagelser inom vårdnadstvister och separationer. Det är mycket möjligt att sanningen inte kan komma fram här heller.

Kan du förklara en sak utan att sväva iväg i megalomani?.Hur kan du veta precis allt som hänt mellan H och C? Du skriver som om du följt hela deras liv genom en kamera till Hs fördel. Du snackar om förtal och lögner från C samtidigt som du skriver helt ur Hs synvinkel. Både här och på andra forum.

Att kalla det ”rättshaveri” att peka på uppenbara brister i en utredning eller dom är en retorisk härskarteknik, inget annat. Det är ett sätt för de mer ”bildade” i den lilla stadens mobb att tysta de som ställer obekväma frågor. I själva verket är det raka motsatsen till haveri – det är kärnan i en rättsstat att pröva, ifrågasätta och granska.

Evidensen i det här fallet visar på flera underligheter:
• Tingsrätten byggde på spekulationer, undermålig polisundersökning och berättelser som inte styrktes tekniskt.
• Hovrätten diskvalificerade stora delar, just för att bevisningen inte höll. Det är inte ”rättshaveri” att påpeka det – det är ett faktum.
• Barnen har aldrig sett eller utsatts för våld av pappan. Ändå används deras påstådda rädsla, som med största sannolikhet är inlärd, som argument för att hålla honom borta.
• Mamman har själv för andra erkänt att hon hittade på anklagelserna för hämnd, kontroll och pengar. Vittnen har återgett detta.

Att ifrågasätta allt detta är inte rättshaveri – det är att stå upp för rättssäkerheten, barnens bästa och sunt förnuft.

De som kallar kritiker för ”rättshaverister” avslöjar egentligen sina egna motiv:
• De vill slippa konfronteras med hur rättssystemet kan missbrukas.
• De vill skydda den lokala berättelsen där ”mannen är monstret och kvinnan är offret”.
• De vill behålla sin egen sociala status i den lilla stadens vänskaps- och rykteskretsar.

Det är därför viktigt att fortsätta diskutera det här fallet. Inte för att förneka att en dom finns, utan för att visa hur domen blev till och vilka rättssäkerhetsbrister, psykologiska manipulationer och ideologiska agendor som ligger bakom.

Att kalla kritiker för ”rättshaverister” är i själva verket en projektion – det är de som vägrar pröva fakta och hellre lever i sin kollektiva fantasi som havererar.