Citat:
Jag vet faktiskt inte varför du sitter och sprider rena osanningar om hur “hjälpen” från socialtjänsten går till.Du pratar som om det handlar om ett frivilligt stöd i samförstånd med familjen, när verkligheten är något helt annat.
I praktiken bestämmer socialtjänsten ensidigt vilken typ av hjälp som ska ges över huvudet på familjen,vid helt fel tidpunkt och ofta utan koppling till det faktiska behovet
När föräldrar reagerar, vilket de förstås gör när hjälpen inte passar eller slår fel så klassas de automatiskt som "!icke samarbetsvilliga", "misstänksamma”" eller till och med "hotfulla".
Det skrivs in i journalen. Det skickas till domstol.
Och så börjar den vanliga resan:
Från felaktigt stöd → till misstänkliggörande → till SoL eller LVU-placering.
Det är just detta mönster du konsekvent vägrar ta in.
Du pratar om "stöd" men blundar för hur det används som verktyg för maktutövning och repressiv dokumentation.
Och det är exakt därför din sektretorik faller platt varje gång någon granskar verkligheten i handlingarna. Du sprider myndighetspropaganda och vägrar ta in den verklighet som föräldrar lever i.
Citat:
Nej det gör det inte alls. Man borde verkligen göra ordentliga oberoende mätningar på detta hur nöjda föräldrar är med socialtjänstens hjälp. Den allmänna inofficiella bilden är en helt annan: nämligen att socialtjänsten är en gravt dysfunktionell myndighet som gör mer skada än nytta i alldeles för många fall och barnen betalar det yttersta priset för detta haveri.Regelbundet gästas desinformatörernas TT-lives av människor som har erfarenhet av att själva ha varit placerade, vuxna som drivit familjehem, barn som vuxit upp med föräldrar som tagit hand om placeringar, samt föräldrar som haft kontakt med socialtjänsten på grund av föräldraproblem. De som delar positiva upplevelser blir generellt snabbt tystade. Det är oerhört många föräldrar i Sverige som får socialtjänstens hjälp, stöd, insatser och för den stora majoriteten går det både bra, bättre och utmärkt. Den gemensamma nämnaren är föräldrar som är självkritiska, kan reflektera över händelser och beteenden samt är villiga att göra förändringar för att få det fungera.
Citat:
Det är omöjligt som utomstående att veta exakt vad som hänt i all fall: Att sitta och generalisera som du gör är extremt farligt när du precis som vi andra inte har den minsta aning om vad som skett bakom sekretessen i dessa fall. För att veta det behöver man ha tillgång till socialtjänstens dokumentation och det är det ju ingen som har. Därav faller ditt resonemang platt här.PAS används frekvent bland desinformatörerna, det brukar signalera att "socialtjänsten kidnappade deras barn och gav till den andra föräldern". Det är lite intressant med desinformatörerna att de inte gör skillnad på om barnen placeras i utmomstående familj eller hos den andre föräldern. Det hade varit intressant att höra om den andre föräldern också hatar socialtjänsten.
Citat:
Nej, det är betydligt värre än så. Det räcker inte med fina fraser om "kvalitativa rutiner för att säkra kvalitet och rättssäkerhet".Adamärendet är desinformatörernas nya favoritärende, som om det är applicerbart på deras egna ärenden. Adamärendet är däremot utmärkt att använda när det gäller generell kritik mot socialtjänsten och behovet av kvalitativa rutiner för att säkra kvalitet och rättssäkerhet. Myndigheter ger individer makt att ingripa i människors liv, det är därför absolut nödvändigt att myndigheter prioriterar personalens lämplighet högre än något annat. Detta är dessvärre ingen självklarhet. Systemet ska reglera både beslut och skydda mot felaktiga beslutsfattare, där finns mycket att önska idag och kritiken behöver stå som spön i backen till förändring kan konstateras.
Vad som behövs är extern, oberoende insyn av riktiga experter, inte gamla socionomkollegor som kvalitetsutvecklare.
Varenda LVU-fall behöver granskas i sömmarna, inklusive all dokumentation bakom sekretessen.
Först då kan vi säkerställa att sådana fall som Adam aldrig mer händer.
Hade den granskningen funnits redan då, så hade han fått komma hem redan efter första polisförhöret till sin pappa.
Jag vet inte vad du har för intresse i att försvara ett system som gång på gång plågar barn i myndighetsutövningens namn. Men det är smärtsamt uppenbart att du inte är det minsta intresserad av verkliga kvalitetsförbättringar.
Du verkar snarare trivas med att det är gamla kollegor och socialsekreterare som “utreder sig själva” när något gått snett. Det är ett hån mot alla barn som drabbats och en förolämpning mot de föräldrar som tvingats se sina liv raseras av felaktiga beslut, utan möjlighet till upprättelse.
Du borde skämmas för den myndighetspropaganda du sitter och sprider. Du hjälper inte ett enda barn. Tvärtom. Om vi lyssnar på dig, så kommer bara fallet Adam gå i repris om och om igen.
Det är ett skolexempel på vad som går fel när man ger inkompetenta socionomer makt de inte borde ha, och sedan låter dem leka fritt bakom sekretessen, utan insyn, utan kontroll, utan ansvar.
Så det verkar som "desinformatörerna" har rätt igen i vanlig ordning.