”LVU-sekten” påstår att Svenska myndigheter systematiskt kidnappar och säljer barn.

Nu använde jag väl snarare ett arkiv i Riksarkivet, som dessutom tillhörde Eriksro. Det var dessutom en podd gjord av Riksarkivets arkivpedagoger som läste ur en journal från Eriksro. Det finns inte några mer autentiska primärkällor än journalanteckningarna från den tiden.

Fortfarande totalt jävla irrelevant ställt mot dagens socialtjänst.

Nej.

Jaha så vad är skillnaden då?

Du blandar ihop äpplen och bananer. Att barnaga är förbjudet i Sverige råder det ingen tvekan om, och det är inte vad någon seriös kritiker förespråkar.

Det vi talar om här är inte aga vs. inte aga, utan att barn i Sverige tvångsomhändertas på godtyckliga grunder ofta utan konkret bevisning, med felaktiga eller fabricerade uppgifter i beslutsunderlaget. Det är en helt annan fråga än amerikansk våldsstatistik.

Tvångsomhändertagna barn i Sverige har upp till 400 % högre dödlighet, enligt Socialstyrelsens egen statistik och aktuell forskning. Det är inte en jämförelse med USA, det är en jämförelse mellan barn i Sverige som tvångsomhändertagits och barn i Sverige som inte har det och som istället får hjälp i hemmet. Så försöken att flytta fokus håller inte.

Vill du diskutera våld mot barn så visst. Men börja då med att granska den dokumenterade skada som uppstår inom vårt eget system och vad den beror på först kanske?

Du såg uppenbarligen inte de lives där ett antal kämpar mot socialtjänsten spydde galla över att en person hade mage att lägga sig i och säga ifrån när han såg en person slå sitt barn på handen.
Personerna i liven menade att ingen ska lägga sig i andras barnuppfostran och att lagen mot aga är felaktig eftersom lätt våld i form av örfilar, dra i öron, daska till är något som behövs för att fostra barn

100% enig. Detta är en mycket viktig debatt, då det är barns liv och framtid som står på spel. Och som du skriver: i den andra vågskålen ligger hundratusentals, miljoner, till och med miljarder kronor. Vilken av dessa två vågskålar ska väga tyngst?

Ja, det är faktiskt riktigt farligt med dessa självutnämnda moralpoliser som springer runt och tror sig vara barnskyddsdetektiver à la DDR. Alltid redo att spela in, döma och anmäla andra föräldrar på lösa grunder.

Självklart är det inte ok att slå barn. Det behöver inte ens diskuteras. Men samtidigt måste vi våga säga det som är politiskt obekvämt: det socialtjänsten utsätter många barn för vid felaktiga tvångsomhändertaganden är ofta betydligt värre och det backas upp av både statistik och forskning.

Att barn rycks från sina hem baserat på "känsla", fabricerade citat eller lösryckta observationer och placeras i miljöer där dödligheten är flera hundra procent högre är ett långt större hot än enstaka tillrättavisningar i offentlig miljö.

Det verkliga problemet är inte en mamma som säger ifrån i affären, utan snarare ett system där folk lär sig att okynnesanmäla andra föräldrar istället för att hjälpa eller stötta. Det skadar inte bara familjer, utan framför allt barnen. Och det är det vi borde prata om.

De här socvurmarna är som en relik från DDR som tyvärr lever kvar. Moralpoliser som patrullerar gatorna, förskolorna och sociala medier och är alltid redo att trycka iväg en orosanmälan så fort någon förälder inte följer deras egen bild av vad som är "rätt".

Det handlar inte om barnskydd, det är kontroll. Det handlar inte om att hjälpa, utan om att sätta dit. En sorts modern angiverikultur där man hellre dömer än förstår.

Självklart ska barn inte utsättas för våld, det tycker nog 99,9999 % av alla föräldrar. Men när socialtjänsten får in tusentals anmälningar baserat på skitsaker, missförstånd eller till och med rena hämndaktioner, då är det något som gått sönder. Och när de dessutom startar utredningar och tvångsomhändertar barn baserat på magkänsla istället för fakta, då är det inte längre omsorg, utan maktmissbruk.

Vi har skapat ett samhällsklimat där folk uppmuntras att misstänkliggöra varandra, där familjer kan få sina liv sönderslagna utan att någon tar ansvar. Det är inte trygghet. Det är ett mycket allvarligt systemfel. Och ja det påminner obehagligt mycket om gamla öststatsmetoder, fast i svensk tappning.

Verkligen. Det mest obehagliga i allt detta är tystnaden och oviljan att debattera detta från politikernas sida oavsett politiskt parti. Den totala frånvaron av en öppen, offentlig debatt om vad som i grunden är ett djupt demokratiskt problem: en myndighet med långtgående befogenheter, men minimalt med insyn och ansvarstagande. Här krävs inte bara enstaka vittnesmål, för att få stopp på detta elände, det behövs en systematisk granskning av vad som sker bakom kulisserna i landets socialtjänster.

Föräldrar måste börja samla sig mentalt. Begära ut sina handlingar. Läsa noggrant. Markera felaktigheterna och avvikelserna mellan beslutsunderlag och journalerna svart på vitt och våga visa upp dem, utan att hänga ut barnen samtidigt. För varje familj som reser sig ur tystnaden blir det svårare för systemet att gömma sig bakom sekretess och maktspråk. Till slut kommer det inte att gå att blunda längre.

Men det stora hindret är just att så många föräldrar redan är nedbrutna. De har tappat orden, tappat orken, och deras vittnesmål når inte ut, eller framstår som irrationellt. Det räcker nämligen inte att säga att socialtjänsten ljuger, utan det måste kunna visas svart på vitt. Och det är där kraften finns: i handlingarna, i jämförelserna, i det dokumenterade sveket. När det avslöjas, svart på vitt då spricker fasaden.

https://etidning.smp.se/p/esmp/2025-07-07/a/nar-kommunala-beslut-inte-blir-for-barnens-basta-da-granskar-vi/669/1957325/64188493

https://www.smp.se/2025-07-07/familjer-i-uppvidinge-slar-larm-om-socialtjansten-det-ar-som-att-skrika-i-ett-tomt-rum/?shareSource=sharebutton&fbclid=IwY2xjawLYUQhleHRu A2FlbQIxMQABHvSx0xrSbhVR7PEbt-WGU6xQHNyYHGRKfxQw2a7FKGBu-tLIxytyjxpyGIaw_ae m_HNxxFeJPqi5lygaDng0dXA

Fantastiskt nyheter. Se nu till att ni drabbade föräldrar begär ut alla era handlingar och granskar dem noggrant. Tänk bara på att inte exponera barnen. Det är socialtjänsten fel och lögner som ska exponeras. Nu när media är med på tåget är det lättare för er drabbade att få problemet exponerat för allmänheten och får detta spridning kan ni hjälpa andra drabbade familjer i hela landet.