Otrogen eller inte?

Om du i över fem år spionerat, läst mall osv och oroat dig för ev otrohet men de starkast "beviset" är att hon var andfådd i telefonen en gång..Ja antingen är hon spion och grym på att vara otrogen...

Eller, mer troligt, så är du paranoid, förmodligen med något schizofrent inslag och håller på att förstöra ditt liv och din relation (kan verkligen inte förstå varför hon stannar med dig) till både fru, barn och när din sjuka hjärna till slut blir utåtagerande mot henne chef, civilsamhället.

Du bör söka dig till psykakuten omgående för att åtminstone ev få spendera ditt kommande sabbatsår på rättspyk för fängelsena it Sverige när överbelastade, du kommer inte få en egen cell.

Hur länge har du hållit på att terrorisera din fru? Du har ju mer än en skruv lös. Du verkar inte ens koppla att ditt paranoida anklagande beteende brutit ner henne psykiskt till den nivån att hon fick en panikattack på jobbet.

Klart som fan hon flippar ur, du beskyller henne för otrohet och varje sak hon gör eller inte gör är ett tecken vi din schizofrena hjärna. Hon befinner sig i ett helvete och du vill att det blir värre, bara för att hon ska erkänna så att du slipper inse att du är sjuk i huvudet.

Sök hjälp.

Okej, jag ska ge dig ett seriöst svar TS. Av vad du svarar i denna tråd har du drabbats av sjukdomen "svartsjuka" nära besläktad med sjukdomen "hämnd". Jag har nyligen gått igenom den sjukdomen med en nära släktning. Ditt sätt att tänka, ditt sätt att resonera är textbook för vad jag har gått igenom med honom.

Det finns i princip tre vägar för dig att gå M.Stoney. Jag börjar med den sista för att avsluta mer positivt.

Den tredje vägen innebär att du kommer att förpesta ditt egna liv, din frus liv och ditt barns liv. Du kommer låta sjukdomen gro och växa inom dig. Du kommer att må allt sämre och sämre. Till slut kommer du att "se" och uppfatta att allt, bokstavligen allt, kan kopplas till att din fru är otrogen. Du kommer att bli bitter. Mycket bitter och arg. Du kommer att behandla din fru och ditt barn illa. Du kommer att förpesta vänner (om du har några) med samma rabblande tjat och till slut kommer dessa vänner att vända dig ryggen. Såvida du själv inte gör det då du kommer att tycka illa om alla som inte stödjer dig och din uppfattning. Du kommer tycka illa om allt och alla. Tycka synd om dig själv för du är den "enda som vet och som förstår" alla andra är idioter. Till slut kommer din fru att vara den som tar ut skilsmässa. Ditt liv kommer att trasas sönder. Din fru kommer att hata dig. Ditt barn likaså. Högst troligen kommer du att ta till alkohol och gå ned i det hålet. Därefter är ditt liv mer eller mindre över. Detta skrivet i stora och korta drag.

Till ovan finns det två andra vägar att gå. Den ena innebär att du inser att du och din fru inte längre kan leva tillsammans för du saknar en grundsten i förhållandet vilket är "förtroende". Du är ärlig mot dig själv och inser det. Du talar om det för din fru och du säger att du väljer denna väg innan det går för långt (se tredje vägen ovan). Ni lämnar varandra under goda förhållanden, ni tar hand om ert barn och ni går vidare i livet. Du arbetar med att bli frisk från din sjukdom. Med eller utan professionell hjälp.

Den andra vägen innebär att du på allvar inser att relationer bygger på förtroende. Du inser att inget i livet är säkert. Allt kan förändras och att du får vara glad för det du har just nu. Trivs du med din fru, med din familj och ditt liv i allmänhet. Gläd dig åt det och strunta i allt annat. Strunta i om din fru är otrogen eller inte så länge du inte har helt 100 procentiga bevis för att så är fallet. Du måste alltså tränga bort sjukdomarna "svartsjuka och hämnd". Detta är mycket svårt och troligen kommer du att behöva hjälp med det. Skulle det sedan visa sig att hon är otrogen, ja, då är det så. Hon är en skitstövel av rang men du har i alla fall betett dig bra, öppet och ärligt. Se till att under denna tid stärka dig själv så mycket att du klarar av en sådan situation. Du är inte den första eller sista som hamnar där och du är väl inte sämre än andra?

Detta var mitt seriösa svar TS. Lycka till men jag ska ärligt säga att hade jag satsat pengar på något av ovan kommer det bli det tredje och värsta scenariot. Så som du har svarat andra i denna tråd tyder mycket på att det är där du kommer att hamna. Inget jag önskar dig men du har alla tecken på att det är den vägen du kommer att välja. Du kommer att förstöra ditt egna liv och inte minst ditt barns liv (som du säkerligen älskar över allt annat men du kommer välja en väg som i handling tyder på något helt helt annat men du är för "dum" - pga sjukdomen - för att förstå det innan det är försent...)

// CC

En morgon när sonen var ledig och skulle följa med henne till jobbet så sa jag att då kan ni ju kolla hur mycket hemlig semester mamma har tagit. Det var då jag fick förklaringen om att det var chefens semester men att det var hon som skrivit det.
Hon fick tydligen en panikattack sen på jobbet och åkte hem. Tog sonen och åkte hem till mina föräldrar eftersom dem bor närmast.

Jag hann jag bara se ett fåtal sekunder av bilden. Inte 100 procent på vad jag såg, men det såg ut som det. Jag har ju dock inget bevis på att hon skickat den eller något.

Varför jag ifrågasatte faderskapet för dem som undrar är för att hon började på arbetsplatsen 2 år innan vi fick barn som vanlig anställd och han var arbetsledare för henne då. Efter några år fick hon hans arbetsledartjänst och han en chefsposition.

När jag letade digitala bevis så hittade jag ett mail från när hon precis fått nya arbetsledartjänsten 2019.
Dem var ett gäng anställda som skulle åka iväg på en utlandsresa till Rom. Eftersom hennes tjänst inte var offentlig än så var hon döpt till xxx på listan där det stod namn osv på vilka som skulle med. Vad jag kan se i mailkonversationer så är det hennes chef som tagit hennes uppgifter. Men det är en annan chef som skickat listan till alla i gruppen dock. Detta är nog bara min svartsjuka som tar över. XXX skojades sedan lite med i konversationen mellan frun och den andra kvinnliga chefen som skickat mailet. Inget sexuellt dock.


Jag kan tänka mig att fortsätta förhållandet på vissa villkor om hon erkänner.
Samtidigt vet jag inte 100 procent om det har hänt något.

Väldigt svårt att ge råd när man inte vet om hon är otrogen eller inte. Det är ett väldigt stort problem att du inte litar på henne. Vad pratar ni om på parterapin? Är det den eventuella otroheten eller mer de slitningar som uppstod när du misstänkte den? Har terapin funkat bra hittils?

Vi var hos parterapeuten igår och enligt henne och frun så är det bara fantasier i mitt huvud. Om frun varit otrogen är inget vi kommer jobba med i parterapin säger terapeuten. Jag måste söka hjälp privat hos en annan terapeut för svartsjukan. Jag måste försöka tro på det om jag vill fortsätta relationen med henne, annars kommer hon säkert lämna mig och det vill jag inte. För sonens skull också.

Kvällen innan senaste parterapin upptäckte jag på en grej på ”hemlig semester” bilderna. 13 som står för dagar så är siffran 1 med blå penna och 3 med röd penna. Jag frågade henne om det. Hon menar att pennan tog vell slut så hon fick ta en annan.
När jag kollar på den andra hemlig semester bilden så ser jag nu att det är inte 21 som jag trott tidigare. Där är nummer 2 med grön färg och nummer 1 med röd färg.
Alltså uppenbarligen 2 olika dagar.

Jag måste dock sluta gräva o leta bevis. Jag orkar inte med ångesten och jag vill inte separera. Jag kan inte heller ta kontakt med någon av hennes kollegor för att se om det verkligen var aw på kontoret den dagen. Om det stämmer att det faktiskt var aw framstår jag som galen.

Släpp sargen och låt henne ha lite kul!
Hon blir inte sämre människa av att få lite "uppvaktning".
Troligen snarare tvärt om.

Det är inte kul för omgivningen att leva med en svartsjuk person ska du veta, så det är bra att de sökt hjälp.

Jag måste försöka tro på det om jag vill fortsätta relationen med henne, annars kommer hon säkert lämna mig och det vill jag inte. För sonens skull också.

Jag måste dock sluta gräva o leta bevis. Jag orkar inte med ångesten och jag vill inte separera.

Vi var hos parterapeuten igår och enligt henne och frun så är det bara fantasier i mitt huvud. Om frun varit otrogen är inget vi kommer jobba med i parterapin säger terapeuten. Jag måste söka hjälp privat hos en annan terapeut för svartsjukan. Jag måste försöka tro på det om jag vill fortsätta relationen med henne, annars kommer hon säkert lämna mig och det vill jag inte. För sonens skull också.

Kvällen innan senaste parterapin upptäckte jag en grej på ”hemlig semester” bilderna. 13 som står för dagar så är siffran 1 med blå penna och 3 med röd penna. Jag frågade henne om det. Hon menar att pennan tog vell slut så hon fick ta en annan.
När jag kollar på den andra hemlig semester bilden så ser jag nu att det är inte 21 som jag trott tidigare. Där är nummer 2 med grön färg och nummer 1 med röd färg.
Alltså uppenbarligen 2 olika dagar.

Jag måste dock sluta gräva o leta bevis. Jag orkar inte med ångesten och jag vill inte separera. Jag kan inte heller ta kontakt med någon av hennes kollegor för att se om det verkligen var aw på kontoret den dagen. Om det stämmer att det faktiskt var aw framstår jag som galen.

Med andra ord; om du har rätt och hon är otrogen, så väljer du att titta åt ett annat håll och låter henne knulla vidare, för du är rädd för att bli lämnad. Korrekt?

Om allt det du berättat stämmer så tycker jag det låter som att det är eller har varit något mellan din fru och chefen. Särskilt historien på köpcentret reagerade jag på i kombination med att du aldrig varit svartsjuk tidigare. Tycker folk i tråden är rätt orättvisa mot dig ang. svartsjukan. Om det är så att din fru varit otrogen och du intuitivt känt av att nått är fel så är handlar det inte om svartsjuka, utan en sund reaktion på att något inte står rätt till i relationen. Men utan att känna dig är det väldigt svårt att veta om det är hjärnspöken eller intuition.

Ang. parterapeuten så håller jag med CC75. Har själv varit i parterapi och den personen förstod mitt perspektiv bättre än mitt ex's perspektiv, vilket faktiskt inte var hjälpsamt. En terapeut måste klara av att vara neutral. Det bästa vore om ni kunde byta terapeut till en man.

Har du dock bestämt dig för att stanna behöver du släppa tankar på eventuell otrohet och acceptera att bara lita på din fru. Men det är viktigt att du står upp för dig själv i alllt det här och att bara avfärda ditt perspektiv med misstänkt otrohet rakt av tycker jag inte heller låter bra. Får tyvärr inte några bra vibbar av terapeuten.

Det verkar vara så det ska vara för att undvika varannan vecka barn och bli ensam.
Jag har ju inga direkta bevis egentligen.
Jag kände mig dumförklarad av parterapeuten. Hon körde typ arga leken o stirrade ut mig så jag inte klarade av o titta henne i ögonen längre.