Citat:
Ursprungligen postat av
MrDoomsday
Poängen är inte att tro, utan att lita på 100%. Det grekiska ordet Pistis är det som har blivit översatt till tro, men det betyder egentligen lita på 100%, "Rock solid faith", övertygelse alltså. Det är övertygelsen, så att du litar på det som står, som räddar dig. Trots alla världens lögner, så skall du välja Bibelns väg, du skall alltså "Veta" och sedan följa.
Men hur får du sådan stark tro? Jo genom bevis såklart, och bevisen får alla som söker, för Gud avslöjar sig för alla som söker helhjärtat, det har han gjort för mig och många andra. Men han gömmer sig för de som inte vill tro, så att de inte skall förlora sin fria vilja...
Nja. Olika personer har enligt Bibeln fått olika mått av tro av Gud, även om en tro liten som ett senapskorn kan göra underverk. Man bör ödmjukt rätta sina tankar "efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en." Så man bör inte låtsas att man har starkare tro än man har, och skryta med den, och det går inte att pressa fram en blind stark tro för att man måste. "Jag tror 1,2,3." Jag kände att jag mådde inte bra när jag lyssnade på förkunnare från trosrörelsen som försökte manipulera mig att "ta ut i tro" att jag hade tungotal och skulle börja hitta på ord, eller att "ta ut i tro" att någon som var sjuk skulle bli frisk (han dog sedan), osv. Självindoktrinering till en tro är motsatsen till att rätta sig efter sitt mått av tro, och det är inte hederligt och hälsosamt. Nu besöker jag en kyrka där jag är välkommen att medverka trots att jag kallar mig för tvivlare och säger att jag bara hoppas. Jag är där för att jag trivs och mår bra av att gå i den kyrkan.
Tron är en förtröstan som är tätt sammankopplad med hoppet. "Tron (πίστις) är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser." (Hebreerbrevet 11:1) Tron kräver alltså inte synliga bevis, även om vissa säger sig få uppleva övertygande saker.
Vissa har en naiv tro, andra en skeptisk tro, som aposteln Tomas, som behövde synligt bevis och fick det. Han fick trots det en ledande position i den första kyrkan. Slutade han att ifrågasätta i något skede?
Bibeln talar om att man själv kan se Gud i naturen, men det argumentet blir svårt för moderna människor - med dagens naturvetenskap kan vi lika väl se andra förklaringar i naturen. Tron är inte intellektuellt vetande, men vissa bygger sin tro på intellektuella argument. Olika tänkare har i alla tider försökt formulera gudsbevis eller logiska argument för Guds existens. Min erfarenhet är att om Gud finns så verkar han inte låta sig bevisas intellektuellt, kanske för att belästa personer inte ska ha företräde. Han vill inte att vi ska pröva honom. Jag är ganska nöjd om jag hittar en modell som kan förena naturvetenskap med möjligheten att Gud finns, så att tro och vetande inte motsäger varandra. Jag har slutat försöka bevisa Gud med naturvetenskap, men vill inte sluta söka.
På något sätt verkar ärligt sökande, och vilja att tro, föregå tron. Viljan kommer sig av andra drivkrafter. Många säger att skälet till att de tror och går i kyrkan är att det ger dem en inre frid. Så för dem handlar det inte om intellektuellt vetande. Inte helt lätt att förstå detta tycker jag.