Gissa Bokcitatet

Ok. Slänger till med "The House of Wittgenstein: A Family at War" av Alexander Waugh.

Handke kanske är en bra gissning men inte rätt, det finns en ännu bättre felgissning dock.

Det är en jätteintressant bok som gav åtminstone mig ett lite annorlunda perspektiv på Ludwig Wittgenstein. Alltså inte den sökta titeln.

Det är inte en bok om filosofen Wittgenstein vi söker.

Ok, en sista gissning från min sida: Danube av Claudio Magris.

Lurigt det här - bättre felgissning... Säger W G Sebald, som jag dock inte läst.

Ja, där har vi den ju! Det snackades om nobelpris... vem vet?
Min uppfattning kanske har framgått.

(En bra felgissning tycker jag är Sebald, fast det är en riktigt författare. Dock det gemensamma med blandning av fakta och fiktion mm. Samma teman delvis.)

Attans! Varför tänkte jag inte på Magris Donau? Den började jag ju på men la av för den var för tråkig!!!

Right!!

(Felgissning på Sebald gavs också av srinivasa när Venator gav Magris Donau som gåte i Litteratur Frågesport 2017.).

/edit: För övrigt ser jag att Cohiba också tycker Magris är tråkig, 2008 i Frågesporten/

Läste boken för kanske fem-sex år sedan i samband med ett besök i Bratislava/Wien. Uppfattade språket som svårt, pretentiöst och lite pompöst. Ibland fick jag känslan av att Claudio Magris bara ville demonstrera hur bildad och kultiverad han är.

Eftersom jag läst många böcker om miljön i Wien vid förra sekelskiftet framstog det som Magris skriver om perioden som rent av ytligt. Men i den här Donau vill han kanske vara lite populär?

Men över till dig för en ny gåta!

I och med att de gifte sig hade de två lämnat anställningen i
uniformsfabriken – efter den nedstämmande upplevelsen med Grigoleit och
jättebabyn hade de egentligen aldrig mera känt någon trivsel där. Numera
arbetade mannen vid en kemisk fabrik i Erkner, och Trudel bidrog som
hemsömmerska med några mark till hushållet. Smått förlägna tänkte de
tillbaka på den tiden då de sysslade med illegal verksamhet. Bägge var fullt
på det klara med att de inte hade hållit måttet; men de insåg också bägge två
att de överhuvudtaget inte dög till en verksamhet som krävde ett fullständigt
tillbakaträngande av det egna jaget. Nu levde de uteslutande för sin husliga
lycka och gladde sig åt det väntade barnet.

När de lämnade Berlin och flyttade ut till Erkner hade de föreställt sig att
där kunna leva i fullständig frid och ro, långt borta från partiet och dess
krav. Som så många andra storstadsbor hade de hyst den felaktiga
uppfattningen att det bara var i Berlin som övervakningen var så närgången,
på landet och i ett litet samhälle som detta uppträdde människorna säkert
ännu hederligt mot varandra. Och som så många andra från storstaden
utflyttade hade de fått uppleva att just i små samhällen var angiveriet,
skvallret och spionerandet nästan tio gånger värre än i storstaden. I
småstaden kunde man aldrig försvinna i mängden, här var man synlig för
alla, ens personliga förhållanden blev snart kända, man kunde inte undvika
att träffa grannar och prata med dem, och hur förvrängda ens ord sedan
kunde föras vidare, det hade de redan flera gånger till sin ledsnad fått erfara.

Är det Jane Kramers Europeer igen?