Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jag är osäker på hur Ryssland var under 1998, men om man ser dokumentärer från Ryssland idag, t ex de som RT ligger bakom, så är det mer av propagandafilmer fulla av desinformation för att fylla makthavarens agenda på ett djupare plan. Innan Ukraina-kriget så hade Rysslands medborgare bearbetats med ett historiskt narrativ, bl a från "dokumentärfilmer" som egentligen bara pumpar ut Kremls propaganda blandat med mycket fakta förstås.

Men jag tror att 1998 så kanske Ryssland var ett lite öppnare och friare land än vad det är idag. Så dokumentären du nämner kan nog ha en del intressanta inslag, men man bör ha ordet "desinformation" i bakhuvudet. Jag tror inte de vill sabotera utredningen egentligen, utan mer lägga fram en teori som passar det ryska narrativet bättre. Kanske som ett svar på de misstankar om rysk inblandning som började bubbla upp en tid efter mordet.

Angående frågan om ensam gärningsman så har jag själv svårt att köpa den teorin eftersom det finns så mycket andra uppgifter som måste få en förklaring då som aldrig har fått någon förklaring. Varför lämnade Anders Larsson in någon kryptisk varning åtta dagar innan mordet? Varför flyttade hans gamla polare Bertil Wedin till ett land som saknar utlämningsavtal med Sverige en kort tid innan mordet? Och varför pekade Bertils gamla sydafrikanska kollegor ut honom som inblandade i mordet, vid sanningskommissionen tio år efter mordet? Vi har ju även alla oidentifierade mystiska personer runtomkring mordområdet, som aldrig gav sig tillkänna. Vilka var det?

Man skulle kunna tycka att det räcker med att lansera sin favoritteori, men när det finns mycket näring i flera olika teorier så kan man inte bara bortse från det.

Tar vi ett annat mord som exempel så hade det varit ungefär som att fälla 35-åringen som först häktades för Anna Lindh-mordet. Det fanns mycket som talade för honom, han var tidigare dömd för brott, hans bekantskaps krets och till och med hans mamma pekade ut honom på övervakningskamerorna. Hade man bestämt sig för att gå på de uppgifterna och bortsett från de uppgifter som kom lite senare angående Mijailo, så hade man ju missat den verklige mördaren.

Det finns för mycket obesvarade frågor i andra spår för att man säkert ska kunna dra en slutsats om att det var en ensam gärningsman. Blundar man för alla de andra uppgifterna, ja då kanske man kan komma till freds med att det var en ensam gärningsman, men annars? Näe..

Jag menade att oregistrerade vapen som kunde råka finnas hos folk och därmed GMP-typer nog sällan var Magnumrevolvrar. Och att en figur liknande den som skissas i profilen mer sannolikt använt sig av ett licenserat vapen.

De illegala revolvrar .357 som vid tiden cirkulerade i riket återfanns förmodligen i dess utmarker och i mer profilerade kretsar, det vill säga hos kriminella. Och vanligt ursprung för dessa verkar ha varit inbrott hos legala innehavare (det är anledningen till att uppgifter om vapeninnehav sekretessbeläggs 1992). Den andra typiska källan till vapen på vift var tillgrepp i militära mobiliseringsförråd (det är anledningen till att obevakade kassuner med tiden slopas).

I tillägg till det fann givetvis insmuggling av vapen, men det verkar ha varit en förhållandevis begränsad verksamhet.

Hur förekommande illegala Magnumrevolvrar var är givetvis svårt att sia om. Av de revolvrar från beslag och som undersöktes av PU var det enligt vad jag noterat endast enstaka som inte från början var registrerade. I den vapenamnesti som rådde 1993 lämnades 17000 oregistrerade vapen in varav en, såvitt jag känner till, var av typen revolver .357.

Det som anas från mina horisonter är således att vapentypen var ganska ovanlig även i kretsar där illegal beväpning förekom mer frekvent.

För övrigt, hur oerhört lätt det är att gå ner på stan och köpa vapen i ett gathörn, menar jag är sådant som typiskt sett ofta överdrivs.

Jag medger att det är osannolikt, men ATT makarna skulle gå på bio på fredagen var ju känt tidigare. Om vi antar att IK också var en del av komplotten (även det osannolikt) så kan det varit hon som styrt upp biobesöket sedan länge. Det har då funnits gott om tid att placera någon i biosalongen som hade uppsikt över Palme.

Men den här teorin kräver nästan att biografpersonalen var inblandade också (även det osannolikt). Dvs att de biobiljetter som egentligen var avsatta för biografägaren (eller vem det nu var) som paret Palme fick var i själva verket reserverade för Palme och platserna bakom hade reserverats för Rosengren och hans fru. Samma upplägg kanske till och med hade förberetts för "Mitt liv som hund".

Jag tror egentligen inte själv på den här teorin och det känns som ett onödigt komplicerat och riskabelt upplägg för att hålla uppsikt över mordoffret. Det borde ha räckt med någon ståendes utanför Grand, även om det kan vara svårt att se någon i folkvimlet efter att filmerna slutar.

Men det är ändå ett märkligt sammanträffande att just Björn Rosengren sitter i samma salong. Någon som både skulle kunna ses stå långt ifrån OP politiskt och ändå vara en bekant i samma "krets" som OP. Ville man sätta någon i biografen som kunde komma nära Palme utan någon misstanke, så var Rosengren ett bra val. I min bok skulle det inte förvåna mig det minsta om Rosengren i själva verket stod mycket längre till höger och var en del av t ex Stay Behind. Men det vet jag inget om.

Det är också lite underligt att två biljetter av en händelse fanns kvar så att paret ändå kunde gå på bio. Hur vanligt är/var det att ett par biljetter lades undan åt biografföreträdaren utifall han ville gå på bio? Gjordes det för alla filmer, eller var det just denna?

Även om det är osannolikt så är det inte omöjligt att Rosengren medvetet kan ha placerats bakom OP för att hålla uppsikt över dem och följa dem efter bion, vilket han väl också gjorde när han samtalade med dem kort efter bion.

En annan underlig detalj i sammanhanget är detta citat från en artikel från 2016:

Björn Rosengren berättar sedan i boken om hur han nästa morgon stod i duschen när hustrun rusade in och sade att Olof Palme blivit mördad.

"Jag kunde inte tro det. Vi ringde genast polisen och talade om att vi antagligen var de sista bekanta som såg Palme, undantaget sonen Mårten. Än i dag, trettio efter mordet, har ingen polis hört av sig."

Är detta rätt Ove?

https://wpu.nu/wiki/Sida:Pol-1989-04-18_KB10651-00-B_Ove_Sj%C3%B6berg.pdf/1

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären SJÖBERG, Ove Einar f. 310603

"Ove Gotland" i egen hög person.

Passade Sigges telefon vid lunchtid och snackade med Svarten.

Se mitt tidigare inlägg om saken. Flashback vill ju att man ska länka och inte upprepa.

LGWP har sagt något i stil med att det var "jävligt underligt att just den personen skulle vara på bio samma kväll". Det behöver klart inte vara Björn Rosengren, det finns andra alternativ.

Diplomaten och malmöfödde Curt Lidgard som på ett Rotarymöte i juli 1985 varnat för risken att en Sovjetisk Blixtkrigs-attack mot Västeuropa kunde vara nära förestående. Lidgard stod med andra ord långt ifrån OP när det gäller säkerhetspolitiken och han var svensk chefsdelegat på Europeiska säkerhetskonferensen i Stockholm och på uppföljningsmötet i Wien. Ryssarna fick höra om uttalandet och blev inte glada, utrikesminister Lennart Bodström fick kliva in och offentligt varna Curt. En kul kuriosa är att han blev ambassadör i Wien 1988, ungefär samtidigt som Hans Holmér drog till Wien för att vara expert åt FN i narkotikafrågor.

En annan trolig kandidat gällande LGWP-citatet är "Enligt kassören vid Grand, Göran Fredricius, observerade han Kerstin Tegin-Gaddy i foajén till Grand under det att förevisningen av "Bröderna Mozart" pågick i salongen där makarna Palme satt.". "Kerstin Tegin-Gaddy var vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986 partiordförande för EAP Europeiska Arbetarpartiet och gift med den amerikanske underrättelseofficeren, Clifford Gaddy.". Familjen flyttade i april 1986 till USA.

Det finns ett till LGWP-citat som är i stil med "jag skriver inte den sista boken om Palmemordet för den skulle fördärva livet för en person som inte har ett dugg med mordet att göra". Här kan man bara spekulera i vad han menar, kan det vara någon som oskyldigt nämnt biobesöket för någon som rörde sig i kretsar där det kunde utnyttjas? Vet han om att det pågick något på mordkvällen som inte har med mordet att göra? Eller finns det andra förslag?

Bra perspektiv. Det är mänskligt att fela. Och förståeligt under den oerhörda arbetspress som de var under.

I det första förhöret hade makarna Palme hunnit alldeles för långt i förhållande till Fauzzi. 220 meter kontra 75. I det andra förhöret råkade man göra samma fel åt andra hållet istället. Fauzzi hade hunnit alldeles för långt i förhållande till makarna Palme.

Men vem vet, det kanske egentligen var Fauzzi som hade ett ”möte” mellan Sveavägen 56 och Kammakargatan. Obs: skämt.

Kriminalinspektör Monica Andersson höll ett telefonförhör med TCO-ordföranden Björn Rosengren (82 år idag) den 6 mars 1986 (L1114). Rosengren var missnöjd. Det kan jag förstå. Paret Rosengren borde ha förhörts vid personliga besök. Hans dåvarande fru Agneta förhördes den 11 mars 1986 (L1114-1) och den 13 mars 1987 (L1114-1-A).

Grands kassör Göran Fredricius (1932 - 2014) förhördes noggrant den 26 mars 1986. Även vid senare tillfällen (L846-5). Fredricius gav Göran Lindgrens biljetter till paret Palme.

Att Fredricius gjorde detta i syfte att placera paret Palme framför paret Rosengren är omöjligt. Om inte Fredricius själv var inblandad. Det finner jag mycket osannolikt.

När de satt i sin bil och såg makarna Palme vandra iväg,
sade Björn Rosengren något i stil med " Tänk vilket
fantastiskt land vi lever i - här kan Statsministern gå
på bio som alla andra! " .

Den öppna bakdörren till Skandiahuset?

En dörr på övre källarplanet larmade för att butiken La Carteries personal skyltade inför påsken och bar varor fram och tillbaka. Vilket de ofta gjorde. Larmet hade en känd orsak. Dörren var inte en bakdörr. Uppgiften har varit offentlig sedan 1989. Om vi hade haft bättre journalister i Sverige hade ingen trott att en bakdörr larmade.


Den mystiske mannen på Bohemia?

Polisen utredde inte den saken. Så vitt man kan se. I EAD83-2 finns en referens till E9979-3 (Stefan Glantz). Den stämmer inte. Stefan åkte vidare med sina tre medpassagerare i Hans Johanssons taxi. Uppgiften om "mannen som hjälpte till vid återupplivningsförsöken" kan vara en andrahandsuppgift och ett misstag. Mannen var inte Stig Engström. I så fall borde Engström ha berättat om den saken i förhören. Stig Engström var ett av de mest förtroendeingivande vittnena på mordplatsen (som granskningskommissionen skrev i sin rapport 1999). Engström är inte beslagen med en enda lögn (felaktiga bedömningar av tidpunkter och avstånd gör vittnen varje dag). Han nämnde inte sina egna insatser i återupplivningsförsöken förrän i fjärde och sista förhöret. Att han ljög när han beskrev sina egna insatser är inte bevisat. Att han skröt är en lögn. Av journalister. Liksom flera andra lögner om Stig Engström. Om vi hade haft bättre journalister i Sverige hade ingen trott att Stig Engström ljög. Lögnarna är Sven Anér och magasinet Filter. Liksom de som spred deras lögner.


Den omparkerade vita bubblan?

Ägaren berättade själv om den vita folkvagnen 1988. För en bra journalist. Mindre bra journalister använde uppgiften för att skapa misstankar mot ägaren. Som även berättade (för samma journalist) att han fick upp en Coca-Cola vid trappkrönet. Mindre bra journalister använde den uppgiften också. I samma syfte. Intervjuerna med ägaren och hans kollega publicerades i tidningen Arbetet den 28 februari 1988. Långt innan mindre bra journalister använde samma uppgifter för att skapa misstankar mot ägaren. I tidningen Arbetets intervjuer med ägaren och hans kollega framgick även att ägaren gjorde liknande omparkeringar i sällskap med sina kollegor vid tidigare tillfällen. På grund av sin roll i polisen var ägaren bekant med (och bodde i närheten av) polisman A i granskningskommissionens rapport. Tanken att uppseendeväckande polisfordon (som radiobil 1520, piket 3230, piket 1230 och piket 1220) ingick i attentatsgruppens planering är absurd. Om vi hade haft bättre journalister i Sverige hade ingen trott att polisfordon ingick i attentatsgruppens planering.

Det finns en sak man kan dra en säker slutsats om. Och det är att attentatet i alla avseenden, otvetydigt, framstår som okvalificerat och resurssvagt.

Det förhållandet bör man försöka komma ihåg att hålla sina resonemang förenliga med.

Ja precis. Bra.

Jag blir lite fascinerad av tanken på en sån här person. Hur funkar man?

Man skjuter ihjäl statsministern.

Landssorg, jättepolisutredning, tv, radio, tidningar heeela tiden. Böcker, privatspanare, år efter år efter år.

Men nej. GM knallar iskallt omkring och avslöjar ingenting. Hejar på grannarna som vanligt. Snackar med jobbarkompisarna. Flanerar på stan. Åker till Mallorca.

Inte en enda människa i hans omgivning anar någonting.

Vad gjorde han av vapnet? Har han det hemma?

Erkände han men PU fattade inte att det var han?

Dog han med hemligheten?