Citat:
Ursprungligen postat av
Cianneli
Det är många år sen hon sa hon hade borderline. Långt innan Behandlingen. Hon verkar helt vrickad nu ju. Vad är det egentligen som händer?
Ja hon har sagt det men det finns ingen diagnos. Jag har hela tiden förstått att hon inte har borderline.
Är helt övertygad om att hon har den kvinnliga varianten av antisocial personlighetsstörning.
Hon klickar in på alla boxar.
Hennes låtsasempati och känslighet för barn och djur är bara påhittat bullshit som dom flesta med den personlighetsstörningen kör med för att manipulera sin omgivning.
Det märks dock ganska tydligt att det finns noll intresse för barn och djur egentligen. Allting handlar om henne i grunden.
Hon vill tvångsmässigt ha hund för att hon inte ska känna sig ensam trots att hon varken har en egen bostad eller ett jobb (djur kostar pengar).
Hon påstår sig bry sig om Ps barn men vägrar att backa ett steg för att lugna situationen.
Hon skulle exempelvis under ett års tid kunnat skaffa en egen lägenhet och försörjning där hon kan vara när P har umgänge med sitt barn.
Speciellt när hon själv medger att det är pga henne relationen med sonen är påverkad.
Hon vägrar. För hon skiter fullständigt i om sonen får träffa sin pappa eller inte. Hustaken är att HON får träffa sonens pappa.
Hon är förmodligen också smärtsamt medveten om att P skulle lämnat henne för länge sedan om han fick space till att tänka i lugn och ro utan hennes kaos.
Det är sorgligt att se, men hon har garanterat antisocial personlighetsstörning.
För en som läst på och har erfarenhet av en kvinnlig sådan sen innan är det övertydligt.