Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Be en journalist att undersöka saken.


Så får vi veta att det är sant. Det har jag nämnt tidigare.

https://www.flashback.org/sp90027215

Bankgirot skötte driften av bankomaterna sedan 1984. Det var rutin att Sveriges 489 bankomater synkades med övervakningsapplikationens klocka när systemet startades om. Systemet startades om vid olika typer av fel. Bankomaterna använde det publika nätverket Datex sedan 1984. Protokollet var X.21. Bandbredden var 9,6 kBit.

När systemet startades om (vilket alltså skedde vid olika typer av fel och inte regelbundet) ställdes övervakningsapplikationens klocka. Med hjälp av vilken tillgänglig klocka som helst (sådan var Bankgirots rutin 1986). Till exempel en armbandsklocka eller väggklockan i datahallen. Inte med hjälp av Fröken Ur. Övervakningsapplikationens nya tid kunde hamna både före och efter Fröken Ur. När systemet startades om synkades bankomaternas klockor med övervakningsapplikationens nya tid.

Råkade man ställa övervakningsapplikationens klocka med hjälp av en klocka som gick tre minuter efter Fröken Ur hamnade övervakningsapplikationens (och alla bankomaternas) nya tid tre minuter efter Fröken Ur. Råkade man ställa övervakningsapplikationens klocka med hjälp av en klocka som gick en och en halv minut före Fröken Ur hamnade övervakningsapplikationens (och alla bankomaternas) nya tid en och en halv minut före Fröken Ur. När systemet startades om den 28 februari 1986 kl 8.00 hamnade övervakningsapplikationens (och alla bankomaternas) nya tid två minuter och 48 sekunder efter Fröken Ur.

Eftersom skotten kom mitt i vittnet Helena Lähdes andra försök att ta ut pengar i postkontorets bankomat på dåvarande Tunnelgatan. Andra försöket pågick mellan 23.18.28 och 23.18.56 (bankomattid). Därför är 23.18.42 (bankomattid) = 23.21.30 (Fröken Ur). Felmarginalen är några sekunder. Götabankens bankomat på Sveavägen hade samma avvikelse från Fröken Ur (två minuter och 48 sekunder). Eftersom bankomaterna synkades med övervakningsapplikationens klocka 15 timmar tidigare. Därför vet man att vittnet Anders Björkmans kamraters uttag i Götabankens bankomat 20 meter norr om Tunnelgatan pågick från 23.18.27 till 23.19.37. Därför vet man när de gick förbi färghandeln Dekorimas ingång och sågs av vittnet Inge Mårelius.

Utan synk var larmfunktionen oanvändbar. Om en viss bankomat avvek mer än två minuter från övervakningsapplikationens klocka larmade systemet om den bankomaten. Larmet loggades på en skrivare i Bankgirots datacentral i Stockholm. Den avvikande bankomatens klocka kunde sedan korrigeras (så att den stämde med övervakningsapplikationens klocka). Även den korrigeringen gjordes från Bankgirots datacentral i Stockholm.

När övervakningsapplikationens klocka ställdes (i samband med omstart) var man tvungen att synka bankomaternas klockor med övervakningsapplikationens nya tid. Annars kunde hundratals bankomater hamna utanför tvåminutersgränsen.

Som framgår av spaningsuppslag EG10019.

Lätt att bekräfta. För vilken journalist som helst. Man kan t ex fråga den som skrev BankgiroCentralens brev till polisen den 17 april 1986. Eller lämplig tekniker hos Bankgirot.

"1986-02-28 passiviserades övervakningsapplikationen (vilket sker vid varje helg) klockan 16.59 för att åter aktiveras 1986-03-03 kl 07.56. När övervakningsapplikationen passiverats, upphör kontrollen av automaternas tidsangivelser.

Vad vi med säkerhet vet är, att rubricerade automater hade samma tid som övervakningsapplikationen tiden före kl 16.59 den 28 februari 1986 och tiden efter kl 07.56 den 3 mars 1986."

Att systemet startades om den 28 februari 1986 kl 8.00 framgår av EG10019-5 (förhöret med dataoperatör Tapper).

När kriminalinspektör Sjödin kontrollerade övervakningsapplikationens klocka den 24 april gick den en och en halv minut före. Orsaken var att systemet startades om vid minst ett tillfälle mellan den 28 februari och den 24 april.

Polisen förstod att bankomaternas klockor gick fel. Polisen förstod inte att bankomaternas klockor gick lika fel. Polisen förstod inte innebörden av BankomatCentralens brev den 17 april 1986.

Samtliga tillgängliga handlingar i spaningsuppslag EG10019 (lätt maskade). En journalist kan begära omaskade handlingar. Nordström, Jonas och Tapper lär knappast lida "skada och men" om Sverige får veta att de gjorde sitt jobb 1986.


EG10019-3 (förhör med BankomatCentralens marknadsansvarige Nordström den 22 april 1986):

"Varje Bankomat är försedd med en klocka, som kontrolleras via en övervakningsapplikation (=dataprogram) vid Bankgirots datacentral i Stockholm. I dataprogrammet finns en klocka som kontrollerar tiden på samtliga Bankomater i hela riket. Övervakningsprogrammet tolererar en avvikelse på Bankomaterna med två minuter åt vardera hållet. Om avvikelsen överstiger två minuter, registreras detta på en skrivare hos Bankgirot (Datacentralen) i Stockholm. Dataklockan ställs av en dataoperatör, och det görs manuellt mot egen eller annan tillgänglig klocka. Någon kontroll mot Fröken Ur görs inte. Dataoperatören kan också ställa respektive Bankomatklocka, genom det centrala datasystemet. Hur ofta klockorna ställs om kan inte N svara på. Det kan bli aktuellt vid olika fel i systemet.

För kännedom kan nämnas att avvikelsen mellan två Bankomattider kan bli maximalt fyra minuter, utan att någon registrering görs på datacentralens skrivare. Exempel: Övervakningsklockans tid 23.18:00. Bankomatklockorna kan då visa 23.16:00 respektive 23.20:00, utan att någon avvikelse registreras.

I Bankomaterna registreras varje uttag med angivande av timme, minut och sekund, på en journalremsa. Registreringen sker från det att kunden sticker in sitt Bankomat-kort i automaten tills kunden tagit sedlarna. Dessa båda klockslag registreras på journalremsan i timme, minuter och sekunder.

Under helgen 1986-02-28 kl 16.59 - - 1986-03-03 kl 07.56 var övervakningssystemet på Bankomaterna urkopplat (passiviserat). Bankgirot har kontrollerat Bankomaterna vid Tunnelgatan/Posten (=nr 3232), Sveavägen/Götabanken (=nr 4168-40) och Kungsgatan - Olovsgatan/Handelsbanken (=nr 6145-90). Någon avvikelse avseende Bankomaternas tidsangivelser har inte konstaterats före och efter ovannämnda helg. Detta tyder på att de aktuella Bankomaterna inte haft någon tidsavvikelse överstigande två minuter."


EG10019-4 (förhör med Bankgirots produktionsansvarige Jonas den 24 april 1986):

"I Sverige finns det 489 Bankomater som är kopplade till Bankgirots övervakningssystem. (Data).

Bankomaternas klockor kan ställas lokalt eller centralt från Bankgirots datacentral. Hur ofta klockorna ställs är svårt att säga. Det sker vid olika typer av fel. Bankomaternas klockor är anslutna till Bankgirots övervakningssysten, vilket sker genom en dator. När Bankomatklockornas tider avviker mer än två minuter, mot dataklockan, registreras avvikelserna på en skrivare, som finns hos Bankgirots datacentral. Dataklockan ställs av en operatör. Någon Fröken Ur tid tas inte. Det kan slå fel på tiden åt det ena eller andra hållet. Vid kontroll av dataklockan, i dag kl 15.15, visar den ca 1½ minut felaktig tid. Jämfört med Fröken Ur går dataklockan 1½ minut före. Hur ofta dataklockan ställs kan han inte svara på. Den ställs vid varje nerkoppling av systemet.

Jonas tror att det blir svårt att få uppgift på vem som ställde dataklockan före den 28/2 -86. Han tror inte att det finns någon uppgift på vem som ställer dataklockan. Däremot går det att få uppgift om när klockan ställdes före den 28/2."


EG10019-5 (förhör med Bankgirots dataoperatör Tapper den 24 april 1986):

"Tapper uppger att han arbetar som dataoperatör hos Bankgirots Datacentral. Bland uppgifterna har han bl a att ställa dataklockan till Bankomaternas övervakningssystem. Själv brukar han ställa dataklockan mot klockan, som finns på väggen i datahallen. Någon extra tidsangivelse förekommer inte. Någon anteckning över vilka som ställer dataklockan görs inte. Det kan vara vem som helst av operatörerna, som är i tjänst när klockan skall ställas.

Vid kontroll av dataregistreringen (uppgifter från datamaskinens skrivare) framkommer att dataklockan ställdes den 28/2 -86 kl 08.00. Vem som ställde klockan går inte att utröna. Det kan vara 4-5 personer, som gjort detta."

Om Inge Mårelius var den ende som såg GM kunde man inte utesluta att Inge förväxlade klädseln med Björkmans klädsel, trots skillnaderna.

Det var han inte (19 vittnen såg GM). Inge var bara ett av dem.

Såg någon att GM hade Björkmans ljusgråa mössa? Nej. De såg att GM hade en mörk huvudbonad eller kunde inte avgöra om GM hade en huvudbonad.

Såg någon att GM hade Björkmans ljusbruna byxor? Nej. De såg att GM hade mörka byxor eller kunde inte avgöra färgen på byxorna.

Såg någon att GM hade Björkmans mellanblåa täckjacka som gick strax nedanför midjan? Nej. De såg att GM hade ett mörkt ytterplagg som många beskrev som en "knälång mörk rock".

Vilket stämmer bra med Inges beskrivning av GM. I ljudinspelningen den 14 mars 1986 hörs att Inge säger att mössans färg var mörk och "blå" (ordet "blå" föll bort i bandutskriften). Mössan var alltså mörkblå. Anders Björkman var "fullständigt säker" att mössan var mörkblå. Inge beskrev mössan på exakt samma sätt som Björkman.

Bara Inge använde ordet "parkas". GM bar en knälång mörk parkas. Att GM bar en parkas kan förklara att enstaka vittnen inte använde ordet rock, utan jacka, täckjacka, dunjacka eller t.o.m. kappa. En parkas liknar allihop.

Hur kunde Inge göra dessa iakttagelser på 40 meters avstånd om han inte iakttog GM under en längre tid?

Ingen vittnespsykologi i världen kan få Björkman att bli 10 - 15 cm längre än Olof Palme. Inge gjorde ingen uppskattning av längden. Inge gjorde en jämförelse av längden.

Ingen vittnespsykologi i världen kan flytta Björkman 17 meter söderut. Det strider mot Inges, Lisbeths och Nicola Fauzzis vittnesuppgifter. Självklart även mot Björkmans egna vittnesuppgifter.

Ingen vettig människa (som har läst förhören) kan tro att Inge förväxlade GM och Björkman. Därför fick ingen den idén. Förrän på Flashback 31 år senare. När användaren gida "spånade" och "fantiserade" (som gida själv valde att uttrycka sig).

Svaret är enkelt. Precis som alla andra vittnen så fokuserade IM på GMs signalement först direkt efter mordet och det absolut sista de såg av denne. Du kan se från förhöret den 14 mars att han skärper fokus direkt efter skotten. Det är därför meningslöst att du rapar upp en massa argument och tro att det skulle omöjliggöra AB som Dekorimamannen.

I vardagslunken så lägger man i normalfallet inte personer man ser på minnet. Du kan själv göra experiment så förstår du vad jag talar om. Det är det här som du har svårt att fatta eftersom du själv har noll erfarenhet inom området. Det förstår däremot alla som besitter kunskaperna.

Vid en stor händelse kan ett vittne fokusera och bli mer skärpt. Det är ändå mycket svårt att lita på de tolkningar som görs. T ex exemplet med LP som jag lyfte.

Som jag och flera andra skrivit tidigare så funderar vittnen på vad dom egentligen sett och minnet försöker utifrån fragmenten pussla ihop en historia som verkar vettig. Människor är inga videokameror, de gör tolkningar. Du måste läsa på mer om vittnespsykologi för att kunna begripa hur den mänskliga hjärnan fungerar och efter det förstå en AB stöpt som Dekorimamannen.

Ingen av de experter som studerade fallet från 1986 till 2017 delar din åsikt. Tanken att Inge Mårelius förväxlade GM och vittnet Anders Björkman finns inte i åtal, rättegångar, domar, rapporter, böcker eller massmedia. Inte heller i utredningen. Skälen har jag nämnt. Den tanken finns på Flashback sedan 2017. Sedan 2022 även på YouTube och Facebook. Den strider mot alla uppgifter om GM och Björkman och är oförenlig med Björkmans vittnesuppgifter. Även med andra vittnesuppgifter.

Vilka experter inom rättspsykologi har sagt att det är omöjligt att AB är Dekorimamannen?

Om du ursäktar skulle jag nog vända på frågan.

Vilka har sagt att det är möjligt?

Ständigt denna hänvisning till rättspsykologi eller vittnespsykologi när man vill få det till att ett vittne såg eller gjorde något annat än vad de själva uppgett. Vad säger rättspsykologi och vittnespsykologi om tolkning av vittnen? Vore kanske något att studera och friska upp tråden med.

Det förefaller vara en ytterst besynnerlig vetenskap det där. Det går fan inte för sig att ett vittne gjort en till synes enkel observation av exempelvis en mörkhårig, jackklädd man i en gränd.

Nej nej, egentligen var det en rockklädd gubbe i keps försedd med en rejäl bögslunga. Vittnet har, tydligen, gjort en panoramasvepning omkring sig och plockat diverse detaljer och sedan spikat ihop ett helt annat signalement utifrån det.

Oavsett om vittnet bedyrar att endast en person sågs i gränden. Men det spelar tydligen ingen roll i den nämnda vetenskapen.

Nu är du ändå lite orättvis tycker jag allt. ”Ibland är en revolver bara en revolver” som rättspsykologins fader Sigismund Fraud sa.

Det är upp till var och en att tycka vad man vill om vittnespsykologi. Den forskning och de experiment som gjorts kan man kasta i papperskorgen, de fall där man kunnat jämföra vittnesuppgifter senare med inspelat videomaterial kan man kalla humbug … tills den dag man själv råkat få personlig erfarenhet i ämnet. Då kastar man sig platt omkull.

Skribentens personangrepp upprepas gång på gång. När han saknar argument. Det gör han ofta. Tråkigt nog för tråden och Flashbacks läsare. Han är anmäld flera gånger av flera användare. Få svarar honom och ännu färre diskuterar med honom.



Om synken hade framgått tydligt av materialet hade polisen (och granskningskommissionen) förstått att bankomaterna synkades. Polisen frågade inte Bankgirot om bankomaterna synkades vid omstarten kl 8.00 på morddagens morgon. Bankgirots personal såg ingen anledning att upplysa tydligare om den saken. De visste inte att polisen hade anledning att jämföra två bankomater. Att systemet startades om kl 8.00 på morddagens morgon framkom inte förrän i sista förhöret i uppslaget (förhöret med Bankgirots dataoperatör Tapper). Kriminalinspektör Sjödin insåg inte att han borde ställa nya frågor till Bankgirots produktionsansvarige Jonas med anledning av Tappers uppgift.

Vad som framkommer i materialet är uppgiften i BankomatCentralens brev till polisen den 17 april och Nordströms uppgift den 22 april: "Dataklockan [övervakningsapplikationens klocka] ställs av en dataoperatör, och det görs manuellt mot egen eller annan tillgänglig klocka. Någon kontroll mot Fröken Ur görs inte. Dataoperatören kan också ställa respektive Bankomatklocka, genom det centrala datasystemet. Hur ofta klockorna ställs om kan inte N svara på. Det kan bli aktuellt vid olika fel i systemet." Vid olika fel i systemet startades systemet om, övervakningsapplikationens klocka ställdes och bankomaterna synkades med övervakningsapplikationens nya tid. Därför säger Nordström att "klockorna ställs om" när det blir "olika fel systemet". Alla klockor ställs om. Bankomaternas klockor synkas med övervakningsapplikationens nya tid. Det var en teknisk nödvändighet. Annars hade larmfunktionen varit oanvändbar. Hundratals bankomater kunde hamna utanför tvåminutersgränsen om inte alla bankomater synkades med övervakningsapplikationens nya tid.



Jag blev inte "rasande". Skribenten syftar på sig själv. Jag har nämnt flera skäl att bankomaterna synkades. Leverantör var Honeywell. Nätverket var Datex. Det finns en rad nu levande personer i 60- och 70-årsåldern som kan beskriva systemet och hur det fungerade 1986. Inte bara personer hos Bankgirot. Jag har deras namn. Dem tänker jag inte dela här. Det är en uppgift för en journalist.



Som jag redan nämnde är detta inte korrekt.



Som alla kan se är detta inte fakta i målet. Vilken klocka som helst användes när övervakningsapplikationens klocka ställdes. Tiden kunde avvika flera minuter från Fröken Ur. Åt båda hållen. Övervakningsapplikationens klocka ställdes inte "ungefär lika" varje gång. På kvällen den 28 februari gick den nästan tre minuter efter Fröken Ur. Den 24 april (när polisen kollade) gick den en och en halv minut före Fröken Ur. Systemet startades om vid minst ett tillfälle mellan den 28 februari och den 24 april.



Jag har redan förklarat varför "de 43 sekunderna" inte finns. Synnerligen utförligt och välmotiverat. Jag har också förklarat hur missförståndet uppstod. Lika utförligt och välmotiverat. Skribenten saknar argument och använder istället personangrepp. Som vanligt.



Mannen som Nicola Fauzzi såg "5 - 10 meter" bakom paret Palme när Fauzzi mötte paret 10 meter norr om Skandias entré var "med all sannolikhet" vittnet Anders Björkman (som framgår på sidan 168 i granskningskommissionens rapport från 1999). Jag har redovisat en lång rad skäl (fler än någon annan) varför så var fallet. Att så var fallet var klart från början. Ström kallade Fauzzi för E13-1 (Fauzzi hörde ihop med E13 som var Björkman). Att detta inte kontrollerades bättre var Holmérs ansvar (självklart skulle Björkman ha visat var han vände redan den 3 mars). Som framgår av Åshedens bok och hennes band.

Det enda som är komiskt är skribentens spatiala förmåga och slutledningsförmåga. Eller bristen på båda. Om han inte driver med Flashbacks läsare. Jag har svårt att avgöra den saken. När Björkmans sällskap (inklusive Björkman) avslutar sina två uttag 23.19.37 och fortsätter norrut är de 30 - 40 meter framför Fauzzi. Han tillfrågades inte om han såg någon 30 - 40 meter framför sig. Vad som händer vid den norra reklampelaren är att Björkman stannar, väntar en kort stund, vänder och börjar gå söderut. Under tiden har kamraterna fortsatt norrut och mött paret Palme ytterligare 20 - 30 meter norrut. Strax söder om den indiska butiken Sari vid Skandiakvarterets nordvästra hörn. Där hotellet Miss Clara finns idag (för övrigt ett trevligt hotell).

fd statsminister Ingvar Karlsson vet garanterat hur det ligger till med Palme. Skulle tro att även GW Persson vet hur det är. Förmodligen också Hans Ölvebro för märkligare intervjuer har jag aldrig sett. Pressa dessa herrar....