Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det kommer du fram till efter att ha vantolkat Delsborn, vantolkat Björkman och även vantolkat Morelius. Det är en absolut lögn att du skulle vara öppen för flera inblandade, det finns inte ett inlägg från ditt håll som ens antyder det så länge jag har varit här på forumet och kunnat följa vad du skrivit om Palmemordet. Du har en förutfattad mening om att mordet begåtts av en ensam galning och så böjer du alla tolkningar efter det istället för att pröva båda möjligheterna.

När jag började titta på Palmemordet 2017 så utgick jag också från att det var en ensam galning, men såg väldigt snabbt att det i materialet inte fanns någon grund för det. Jag gjorde då noggranna sammanställningar av allt som talade för ett enmansscenario och allt som talade för ett tvåmannascenario, och så jämförde jag dem på sedvanligt vis med "fördelar och nackdelar". Jämförelsen talade då entydigt till förmån för ett tvåmannascenario.

Någon sådan jämförelse har du aldrig utfört, utan du har hela tiden axiomatiskt utgått från att mordet begicks av en ensam galning och drar dig inte för att förvränga och undertrycka vittnesuppgifter i syfte att få det att framstå på det viset. Det är ett i grunden intellektuellt ohederligt förfarande. Jag har försökt att vara både tillmötesgående och hövlig mot dig trots att du i grund och botten är en mörkläggare och lögnare.

Varför du håller på med Palmemordet är oklart, men du är ju långtifrån ensam om att ha den här psykologiska egenheten i form av en besatthet med att "påvisa" någonting som det helt enkelt inte finns någon grund för i materialet. Dessutom är ju Palmemordet totalt ointressant ifall han av en slump blivit offer någon ensam galning. Att ägna så mycket intresse åt att påvisa att någonting är totalt ointressant är ju i sig ett tecken på att någonting inte står rätt till på hjärnkontoret.

Så länge jag trodde att en ensam galning skjutit Palme så struntade jag i mordet, för då är det ju ointressant. Det var först när jag upptäckte att det inte alls framgick av materialet som jag tyckte det blev intressant. Då ville jag ta reda på hur man mörklagt saken, och det problem jag pekat på med dig hör då till det syndromet. Som jag tidigare många gånger sagt så är det "palmeriet" som bär den kanske största skulden till att Palmemordet aldrig klarats upp – i hård konkurrens med Hans Ölvebro och kompani.

Felaktiga antaganden igen. Men långt skrivet och det är väl det viktiga?

Finns ingen andra gubbe att ta bort. Vantolkar jag AB, AD och IM genom att säga att de alla tre ser det de säger de ser?

Ja, att det motsägs var jag öppen med hela tiden. Han säger både att han tittar på de i baksätet och att han hela tiden kollar framåt. Men båda sakerna kan inte vara rätt.
Om det beror på att IM berättar otydligt eller vad det nu inte är kan vi inte veta. Men som sagt är min enda poäng här är att möjligheten finns att han i det här skeendet kollade bort och då inte sett hela händelseförloppet från att en man kliver upp bakom LOP och sedan skjuter OP.

Och det där citatet är ju bara en mindre utvecklad historia från samma förhör. Här är den mer detaljerade beskrivningen.

"Kvinnan går något framför mannen på innersidan så att säga, gående upp mot Kungsgatan och när de har gått förbi mannen som står vid skyltfönstret då observerar jag att han lämnar skyltfönstret.

Och då, jag fick en känsla av att nu händer det någonting så jag vänder mig om och säger någonting om att nu jävlar händer det någonting.

Jag fick för mig att han skulle rycka handväskan eller någonting.

F: Har dina kamrater Susanne och killen kommit in i bilen då?
M: Dom har precis stigit in i bilen. De håller på att sätta sig
M: till rätta i baksätet.
F: Men du har hela tiden blicken riktad framåt. Du tittar inte på dina kamrater då..?
M: Inte då, nej. Jag har väl kollat att de kommit in ordentligt..
F: Du har tittat på dom..
M: Jo, men jag hade ändå blicken framåt. Jag kan inte säga exakt, jag vet att jag såg att han lämnade skyltfönstret och gick upp bakom de här människorna. För det var så uppenbart att han var ute efter något."

Här säger han alltså båda sakerna. Det är ingen tolkning att han säger att han har tittat på dom i baksätet. Det säger han rakt ut. Sedan är det ju tolkningar om hur man tror att denna tvetydighet utspelade sig i verkligheten. Och det kan ingen veta.

Han säger inte att han tittar på de i baksätet när han sett mannen. Han säger att han tittat i baksätet någon gång. Det kan betyda innan han såg mannen.

Och det är ju precis det som blir tydöigt senare i samma förhör.


M: Ja, mannen går vid skyltfönstret, lämnar skyltfönstret och går upp bakom m och då, i den vevan så , det såg ut som han var, jag fick för mig att han s skulle rycka handväskan eller någonting så jag vänder mig om och .......... till dom i baksätet medan jag fortfarande tittar på vad som händer och säger att nu jävlar händer det något.

Han säger ju också att de håller på sätta sig tillrätta när han ser mannen. Han har tittat bakåt för att se de kommit in ordentligt. Man kommer in ordentligt innan man sätter sig tillrätta.

Och här kommer det tydligaste av allt. Direkt från ditt citat.

Och då, jag fick en känsla av att nu händer det någonting så jag vänder mig om och säger någonting om att nu jävlar händer det någonting.

Jag fick för mig att han skulle rycka handväskan eller någonting.

F: Har dina kamrater Susanne och killen kommit in i bilen då?
M: Dom har precis stigit in i bilen. De håller på att sätta sig
M: till rätta i baksätet.
F: Men du har hela tiden blicken riktad framåt. Du tittar inte på dina kamrater då..?
M: Inte då, nej. Jag har väl kollat att de kommit in ordentligt..

Ett direkt nekande.

Det finns ingen anledning tvivla på att han såg mannen börja gå efter och sen skjuta, i ett svep.

Absolut. Om man flyttar AB 17 meter söderut mot hans vilja, tänjer ut hans 173 cm så att han blir 12 - 17 cm längre (och 10 - 15 cm längre än Olof Palme som IM såg att GM var), byter ut hans ljusgråa mössa mot en mörkblå, byter ut hans mellanblåa täckjacka mot en knälång mörk parkas, byter ut hans ljusbruna byxor mot mörka, förvandlar honom till osynliga Mållgan när paret Palme närmar sig norrifrån och flyttar honom så att han plötsligt är 5 - 10 meter norr om paret när skotten kommer. Då kan IM förväxla GM och AB. Därför fick ingen den idén. Förrän på Flashback 31 år senare. När användaren gida "spånade" och "fantiserade".

Förhöret med Inge Mårelius den 8 april 1986 lämnar inget som helst tvivel att GM väntar, paret Palme passerar och GM går ikapp paret bakifrån och skjuter.

"När de har gått förbi mannen som står vid skyltfönstret då observerar jag att han lämnar skyltfönstret. Och då, jag fick en känsla av att nu händer det någonting så jag vänder mig om och säger någonting om att nu jävlar händer det någonting."

"Men när jag märker att han går upp bakom dom då förstår jag att han vill dem någonting. Men jag menar hade dom känt varandra så hade dom hälsat på varandra, förstår du, det var fredagkväll och jag bara kände på mig att någonting var i görning. Det var bara en känsla jag fick. Han går ju upp bakom mannen, tar som jag uppfattar det med vänsterhanden på axeln på honom och han höjer högerarmen och som jag uppfattar det så smäller två skott i tät följd."

Att Mårelius hade fokus på GM och paret Palme i det skedet styrks av Susanne Larsson i förhöret den 7 september 1993.

"Susanne berättar slutligen att Mårelius i samband med händelsen, strax innan smällarna hörs, säger någonting med budskapet att han ser någon som tänkjer skjuta."

Mårelius anger (i samma förhör den 8 april 1986) exakt var GM väntar. Vilket förhörsledaren inte frågade i föregående förhör (den 14 mars). Vid Dekorimas ingång. Strax söder om ingången. Fem meter norr om huslivet på Tunnelgatan.

Förhören den 14 mars och den 8 april 1986 visar flera brister från förhörsledarnas sida. Särskilt förhöret den 14 mars. Lars Borgström fattar knappt att GM väntar. GM väntar och ett sällskap passerar GM. Då ska man ställa två frågor, inte en. Hur länge såg han GM innan sällskapet dök upp? Hur länge till såg han GM innan paret Palme dök upp? Ingen frågade Inge. Inte förrän 1987. Svaren var 15 - 30 sekunder och 3 - 4 minuter.

Guess what? Björkmans sällskap (som var 4 - 7 alkoholpåverkade kvinnor och män i åldern 20 - 40 år och därför stämde med sällskapet som Mårelius beskrev) började uttagen i Götabankens bankomat 20 meter norr om Tunnelgatan 23.18.27. Tre minuter och tre sekunder före skotten. Om bankomaternas klockor synkades kl 8.00 på morddagens morgon (som BankomatCentralen skrev till polisen den 17 april) och skotten kom mitt i Helena Lähdes andra försök att ta ut pengar i postkontorets bankomat på andra sidan Sveavägen. 23.18.42 (bankomattid) motsvarade 23.21.30 (verklig tid). Sveriges 489 bankomater gick två minuter och 48 sekunder efter. Björkmans sällskap började uttagen 23.15.39 (bankomattid). Alltså 23.18.27 (verklig tid). Mårelius såg dem passera GM 20 sekunder tidigare. Knappt tre och en halv minut före skotten. Tänk vilken slump.

https://www.flashback.org/sp90027215

Bra, då är vi äntligen samstämmiga och ditt inlägg ger sken av att du förstår svårigheterna med vittnesuppgifter, snarare än att du är ironisk.

Längd, plagg, färger, exakta placeringar, vart fokus låg, är ju naturligtvis inget vi kan lägga någon större vikt vid. LP som stod en meter från mördaren såg inte att han hade någon huvudbonad. Say no more !!!

De som själva försökt att beskriva en händelse förstår vad det här är frågan om. Det gör också dom som är insatta i vittnespsykologin. Härligt att du har sållat dig till den skaran.

Tanken att NF såg mördaren fanns redan i mars 1986. Det är nog inte otänkbart att utredarna då samtidigt tänkte sig att Dekorimamannen var någon annan än en medhjälpare, dvs AB då, som ju gjorde precis det IM beskrev de sista sekunderna innan skotten.

Ja, men det är väl tydligen helt omöjligt då. Är det något jag har lärt mig härinne är att det kan omöjligt vara på något annat sätt än vad man har bestämt sig för. Det finns aldrig någon tvekan. Går det att tolka på flera olika sätt så bestämmer man sig bara för den tolknkng man tycker känns rimligast och sedan är det noll tvekan.

Men det mest spännande här är ändå att verkar utesluta AB som tensonman.
ABs sällskap avslutade sitt uttag då enligt dig 23:19:37. Det är ungefär samtidigt som LOP är vid Sari.

Hur kan då AB synas som tensonmannen? Det ska till ett väldigt knepigt tidsschema samtidigt som man får förutsätta att LOP mötte hela ABs gäng på gatan och att NF vandrade strax bakom AB hela vägen norrut.

Räkna en gång till. Lisbeth hade ett svagt minne att de mötte "ett par" strax efter pausen vid Sari (T116-M och T116-L). Sannolikt Björkmans tre kamrater (hon missade Niklas eller Klas). Åsa, Klas och Niklas var alkoholpåverkade och upptagna av varandra. De förhördes inte förrän den 26 mars och hade inget minne av paret Palme.

Björkman och hans tre kamrater bör ha varit 30 - 40 meter före Fauzzi när de lämnade bankomaten. Fauzzi tillfrågades inte om han hade några framför sig. Han tillfrågades bara om mötet med paret Palme 10 meter norr om Skandias entré och mannen som gick 5 - 10 meter bakom dem (Björkman som nyss hade stannat och vänt).

Fauzzi mötte paret Palme 23.20.38 (52 sekunder före skotten). Björkmans kamrater passerade platsen där Fauzzi mötte paret Palme 23.20.13 (om vi tillämpar Trafikverkets norm för gånghastighet och Björkmans kamrater lämnade bankomaten 23.19.37). Alltså 25 sekunder före Fauzzi. Med 5 km/h går man 35 meter på 25 sekunder.

Han staplar den ena förfalskningen på den andra i syfte att uppnå de här "resultaten" som han sedan framkastar som ovedersägliga fakta. I det här fallet påstår han att bankomaterna synkats på morddagsmorgonen, vilket inte är sant, och så fortsätter han med att plocka bort "Fauzzis 43 sekunder" som är en av de verkligt robusta hörnstenarna i förloppsanalysen. På så vis placerar han de inblandade på "rätt ställe" (i enlighet med hans förutfattade mening) på östra trottoaren. Däremot sopar han problemet under mattan, att det inte går att placera folk på västra trottoaren enligt samma tidsschema. Med andra ord vederlägger västra trottoaren vad han påstår om östra trottoaren.

Han fortsätter upprepa, gång på gång med klipp och klistra, lögnen om att paret Palme skulle ha mött Boforsarna uppe i Skandiakvarteret. Gör man sig besväret med att kolla upp vad Lisbeth Palme faktiskt säger om det här så heter det som följer i förhöret den 3/11 1993 (T116-L):

Lisbeth Palme kan inte komma ihåg några människor eller speciella iakttagelser under promenaden fram till mordplatsen. Det finns bara en mycket vag minnesbild att dom mött något par efter det dom passerat över Sveavägen, men minnesbilden är så vag att det också kunnat varit innan dom gick över Sveavägen.
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:T116-00-L

I Holmérs anteckningar från samtalet med Lisbeth och Mårten Palme den 25/8 1986 (T116-M) står det så här:

Lisbeth Palme har en diffus bild av att Olof Palme och hon mötte ett par - en man och en kvinna - på Sveavägen.
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:T116-00-M

Det finns alltså ingen bestämd uppgift alls om att de skulle ha mött någon på östra trottoaren. Tvärtom finns all anledning att tro att det handlar om ungdomarna som rör sig norrut mot Najics korvkiosk precis när paret Palme passerat, och som då kommer fram och beställer varmkorv. Vi vet att tre stycken kom fram alldeles efter paret Palme, och i en intervju med Expressen den 4/3 1986 berättar Najic följande:

– De (paret Palme) kom gående i armkrok, har mannen (Najic) berättat för polisen. Jag tyckte det var underligt att de kunde gå alldeles ensamma. Men så såg jag de två männen som gick framför. Och en till som kom efter.
– Jag uppfattade alla fem som en grupp. Att de tre människorna var säkerhetsvakter, men att de gick på behörigt avstånd för att vara diskreta. Inga andra människor fanns på trottoaren.

Artikeln avslutas med följande:

Mannen (Najic) har uppgett att han såg två flickor komma från andra hållet, från Kungsgatan, som uppenbarligen mött paret Palme och männen kring dem. Polisen vill nu ha kontakt med de flickorna.

Då ligger det väl nära till hands, att det "par" som Lisbeth Palme tycker sig minnas att de mött handlar om de här två tjejerna, eller möjligtvis tjejen och ena killen som tillhör Gunilla Dahléns gäng och som ska handla korv. Det var tre stycken som kom fram och skulle handla korv, en tjej och två killar. Så mycket för bluffen om att paret Palme skulle ha mött Boforsarna uppe i Skandiakvarteret.

Det om det. Såg du artikeln om Snickarbacken på Gunnar Walls blogg? Om inte så kan den nog vara av intresse för dig. Jag hade en del kommentarer till den, särskilt rörande tiderna, men gitter inte skriva om det ikväll utan vi får ta det till veckan i så fall. Länk här:

https://gunnarwall.wordpress.com/2025/01/09/flykten-via-snickarbacken-en-hypotes-som-inte-kan-avfardas/

Självklart inte. Det fattade Ingemar Krusell redan i maj 1986.

Kriminalinspektör Ingemar Krusells artikel i Polistidningen nummer 4 1986

"Det mesta talar för att alternativa gärningsmän ingick i den korta planeringen. Den man som väntade utanför biografen Grand hade med stor sannolikhet blivit banemannen om makarna Palme valt att promenera till närmaste tunnelbanestation (Station Rådmansgatan)."

Den som vantolkar vittnena Anders Delsborn och Anders Björkman är den som påstår att de såg ett samtal mellan GM och paret Palme. Delsborn och Björkman dementerade detta i Eko-intervjun den 1 mars och förhöret den 3 mars.

Den som vantolkar vittnet Nicola Fauzzi är den som påstår att Fauzzi hörde skotten vid Sveavägen 56 (Länninges egen slutsats i vallningsförhöret den 25 mars). Fauzzi hörde skotten vid Sveavägen 50 (som han uppgav i första förhöret den 3 mars). "Några meter" norr om en korsning. Korsningen med Adolf Fredriks Kyrkogata. Inte korsningen med Kammakargatan (som Ström skrev av misstag i referatet).

Ström flyttade platsen där Fauzzi mötte paret Palme (10 meter norr om Skandias entré) och platsen där Fauzzi hörde skotten (Sveavägen 50) ett kvarter norrut i referatet av förhöret den 3 mars. Av misstag. Eftersom Ström ännu inte visste att paret Palme korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata.

"De 43 sekunderna" finns inte. "Frilansutredaren" Ingvar Heimer uppfann "de 43 sekunderna" och "mötesscenariot" 1991. När han läste förhören med Fauzzi. Heimer glömde att jämföra förhöret den 3 mars med vallningsförhöret den 25 mars.

Länninge förhörde Fauzzi på Sveavägen den 25 mars. Till skillnad från Ström visste Länninge att Fauzzi mötte paret Palme vid Sveavägen 44 (10 meter norr om Skandias entré). Den 25 mars visste alla att paret Palme korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata. Det visste inte Ström den 3 mars.

Länninge bad Fauzzi att gå från platsen där han mötte paret Palme (10 meter norr om Skandias entré) till Sveavägen 56. Det tog 95 sekunder. Länninge bad sedan Fauzzi att gå från platsen där han mötte paret Palme till mordplatsen. Det tog 52 sekunder (43 sekunder mindre). Ingvar Heimer trodde att paret Palme tillbringade dessa 43 sekunder (eller en del av dem) i ett samtal med GM. Heimer var civilekonom och hade ingen erfarenhet av brottsutredningar. Däremot var han envis. Han jobbade på ett inkassoföretag.

Att Länninge trodde att Fauzzi hörde skotten vid Sveavägen 56 berodde inte på att Fauzzi ändrade sig. Om Fauzzi hade ändrat sig (och plötsligt sagt att han hörde skotten 70 meter längre norrut) hade Länninge noterat detta i referatet av vallningsförhöret den 25 mars. Det gjorde han inte.

Att Länninge trodde att Fauzzi hörde skotten vid Sveavägen 56 berodde på att Länninge helt enkelt trodde att Fauzzi hörde skotten där Ström trodde att Fauzzi mötte paret Palme (Sveavägen 56). Länninge bad Fauzzi att gå dit. Den 22-årige Fauzzi gjorde som han blev ombedd. Fauzzi ville inte bli mer inblandad än nödvändigt. Han såg bara ett vittne (Anders Björkman) och hörde skotten. Länninge gjorde ett nytt misstag till följd av Ströms misstag tre veckor tidigare.

"De 43 sekunderna" finns inte.

Strax efter skotten stannade Fauzzi och vände sig om. Fauzzi såg några personer vid mordplatsen. En av dem låg på trottoaren. Fauzzi såg hur Björkman tog skydd i Dekorimas entré. Han kände igen den blåa jackan. Fauzzi kunde inte se detta från Sveavägen 56. Han kunde se detta från Sveavägen 50.

"Mötesscenariot" finns inte. Det finns inga belägg för ett samtal eller avtalat möte. Det finns flera belägg för motsatsen. Paret Palme hade skäl att undvika Monte Carlo på den västra sidan (som Mårten Palme påpekade i T2-E). Paret Palme var redan på väg mot Gamla Stan för att dricka te med sonen Mårten och hans flickvän Ingrid när Ingrid sa nej och fick medhåll av Lisbeth. För att nämna två.

Förutom den fåniga tanken att Palme skulle avtala ett möte halv tolv en fredagskväll. Den tanken blir ännu fånigare när biobesöket bestämdes vid åtta-tiden samma kväll.

"Mötesscenariot" var inte ett "spår" och nämndes inte i granskningskommissionens rapport 1999. Av lätt insedda skäl.

Konspirationsteoretiker gillar "mötesscenariot" och "teatermordet". Det finns många möjligheter att spekulera om vem Palme skulle möta och vilket land han flyttade till. Båda är fantasi.

Självklart finns all anledning att tro att Lisbeth syftade på Björkmans kamrater.

Björkmans kamrater var framför Fauzzi. De hörde inte skotten. Fauzzi hörde skotten.