Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Björkman får väl aldrig redogöra ordentligt för om han står relativt stilla och stampar under fem minuter?

Jag får ändå inte heller ihop honom med Tensonmannen och om inte Björkman är denne bör denne vara mördaren som följt paret Palme än längre bit. Och då bör Björkman ju istället agerat så som du beskriver.

Det finns ingenting som säger att Björkman måste vara Tensonmannen om han inte är Dekorimamannen. Han kan ha stått vid reklampelaren utanför banken under större delen av väntetiden, eller kanske inne i banken under delar av väntetiden.

Scenariot blir då att GM är både Tensonman och Dekorimaman. Tensonmannen passerar makarna Palme någon gång mellan att Fauzzi ser honom och tills han ställer sig vid Dekorima. Då har han stått vid Dekorima och väntat precis som Morelius säger, även om han kanske överskattade tidsrymden.

Att Morelius överskattar tidsrymden en aning är nog inget större problem. Ett större problem blir att Lisbeth missar att Tensonmannen kör förbi på trottoaren. Det är här vissa introducerar ett mötesscenario för att lösa det problemet, men jag anser inte att man kan utesluta att makarna Palme gjorde ett oredovisat stopp för att titta i skyltfönster mellan Skandia och mordplatsen. Vilket gjorde att GM blev ställd och passerade av bara farten eftersom det vore ännu mer misstänkt att också stanna upp i närheten av dem. Lisbeth missar då att han passerar för att vänta in dem.

Var och en får väl bedöma hur sannolikt det är, men jag vill passa på att säga att om Tensonmannen istället är Björkman ser jag inga problem med att Dekorimamannen är en ensamagerande GM. Många menar att en väntande Dekorimaman automatiskt betyder konspiration, men det vore en överilad slutsats. GM kan ha fått syn på Palme vid bion innan filmen börjat, gått hem och hämtat vapnet och sedan ställt sig längs med den kortaste vägen hem.

Vem som helst kan kontrollera med till exempel Apple Maps att Sveavägen förbi mordplatsen är den kortaste promenadvägen från Grand till makarna Palmes bostad. Att en ensam GM ställer sig längs med den objektivt kortaste vägen hem är knappast försvinnande osannolikt. Makarna Palme kunde visserligen ha tagit en annan väg hem, men man kan knappast ha alltför höga krav på att en ensam galning ska agera strikt rationellt och täcka upp varje tänkbar möjlighet. Det är heller inte ovanligt att ett lyckat attentat föregås av flera misslyckade försök. Man behöver inte täcka upp alla möjligheter varje gång.

Som du märker ser jag flera olika möjligheter och utesluter ingen av de nämnda. Den enda möjligheten jag i praktiken utesluter är att Dekorimamannen inte finns eller att han är Björkman.

Så här har förresten Morelius uttalat sig om Dekorimamannen:

”Han står inte helt stilla utan går omkring lite grann. Även när han står på ett ställe rör han sig, det liknar det här typiskt oroliga sättet som en tjackpundare har. Det känner jag igen för jag har jobbat med ungdomar som har alkohol- och narkotikaproblem. Dessutom växte jag upp i Sköndal–Farsta under den absolut svåraste perioden på 60- och 70-talen.

I klassen jag gick var vi sexton grabbar som följdes åt till nian. Det var jag och tre till som klarade oss från att hålla på med preparat. Så att känna igen en pundare var inget svårt.”

Det här var en pundare?

”Jaja, jaja.”

Först och främst finns inget som särskilt talar för att Boforsarna med Björkman skulle ha befunnit sig där i några fem minuter. Mest sannolikt kommer de en minut före skotten och befinner sig inne på banken när mordet sker. Om du kollar Björkmans förhör så ser du att han, precis som Morelius, gradvis drar ut på sin "väntetid" vid mordplatsen innan skotten.

I det tredje förhöret uppger Björkman även vart han tog vägen när kamraterna gick in på banken. Han står då inte kvar inne på gångbanan utan sneddar ut till sträckstenskanten för att kika söderut efter de eftersläntrande kamraterna. Med andra ord står han därute och kikar på utsidan av reklampelaren när paret Palme passerar förbi.

Reklampelaren skymmer då hans sikt mot Dekorima och han ser inget i den riktningen. Det är först när han börjar gå hemåt som han ser "scenen" med de tre som till synes går i sällskap. Det gör han när han sneddar in över snö- och issträngen in på gångbanan igen.

I och för sig kan man alltid "fundera" kring det ena eller det andra, och när sådana funderingar kommer på tal i det här sammanhanget så handlar de alltid om att sopa en av de två gubbarna i materialet under mattan. För saken är, att i materialet finns helt klart två stycken gubbar: en gubbe som följer efter paret Palme ("Tensonmannen") och en annan gubbe som står i förväg och väntar vid Dekorima ("Dekorimamannen").

Vittnesstödet för dessa två gubbar är ungefär lika starkt. Tensonmannen har vi ett enda vittne på, och det är Fauzzi. Dekorimamannen har vi också ett enda vittne på, och det är Morelius. När det gäller Delsborn så kan det vara endera mannen som han ser stå och prata med paret Palme, så hans iakttagelse av "mötet" (eller samtalet) ger i sig inte mer stöd för den ene än för den andre.

Vill man sopa bort Tensonmannen så brukar manipulationen handla om att låta Björkman (eller Engström) kila norrut och vända om längst uppe i kvarteret för att sedan ikläda sig rollen som Tensonman. Det förutsätter dels ett perfekt tajmat "vaktombyte" uppe vid Adolf Fredriks Kyrkogata, där Najics efterföljande gubbe får lov att gå upp i rök i exakt samma stund som Björkman (eller Engström) utför sin "norra klackvändning" däruppe. Najics gubbe måste försvinna och aldrig höra av sig. Det säger sig självt att detta är extremt osannolikt, och att vi istället tryggt kan utgå från att Tensonmannen är samma gubbe som Najic ser följa efter paret Palme förbi korvkiosken.

Ska man ändå ha Björkman till Tensonman så förutsätter det dessutom att Björkman själv blåljugit i 40 år om att han aldrig varit iväg norrut, och det förutsätter att Boforsarna kommit tillräckligt tidigt till banken för att tillåta en sådan "exkursion" norrut för Björkmans del. Inget av detta har något egentligt stöd i materialet.

Med Engström är det i och för sig lättare att tänka sig att han ljuger om saker och ting, men i den varianten går förloppet ändå inte att få ihop med att Engström kommer ut, går norrut före Fauzzi, möter paret Palme och utför den där klackvändningen för att ikläda sig rollen som Tensonman. Tiden mellan tidigast möjliga utstämpling och senast möjliga mordtid räcker inte till för det, utan i så fall måste han göra klackvändningen mitt framför näsan på Fauzzi trots att man töjer tiderna till max.

Som grädde på moset har vi "Fauzzis 43 sekunder", som säger att paret Palme gör ett uppehåll på cirka 45-60 sekunder på vägen mellan Skandias huvudentré och mordplatsen. En efterföljande man som de inte känner måste då passera dem, därefter komma tillbaka norrut igen för att skjuta Palme eller ställa sig och lurpassa på dem och hoppa ut för att skjuta Palme. Ett sådant förlopp hör hemma i en slapstickkomedi typ "The Goodies" eller "Benny Hill", inte i en seriös gärningsbeskrivning för ett statsministermord.

Alternativet är att Tensonmannen känner paret Palme och att det är honom de stannar och pratar med. I så fall stannar han ju också, och vi får dessutom en förklaring av Delsborns iakttagelse av "mötet". Men om man ska ha den mannen till gärningsman så förutsätter det att Olof Palme skjutits av någon de känner men att Lisbeth tigit som muren om det här minst sagt dramatiska förhållandet. Just av det här skälet menar jag att det knappast är Tensonmannen som är gärningsman utan det är Dekorimamannen.

Nu handlade min utläggning om Tensonmannen, och den utmynnar alltså i att denne är en separat och reell gubbe, inte någon sammanblandning med någon annan. Dessutom utmynnar den i att denne knappast kan vara gärningsman utan det är Dekorimamannen.

Jag kunde skriva en liknande utläggning även om Dekorimamannen, men det gitter jag inte just nu. De här sakerna har vi ju gått igenom dussintals gånger i tråden och resultaten är glasklara. I materialet finns två gubbar och ett mötesscenario, vilket blir vad jag kallar ett tvåmanna mötesscenario. Det enda sättet att "komma runt" det här förhållandet, det är att sopa under mattan ett flertal centrala saker som kärnvittnena uppger.

För egen del försöker jag minimera sådan stympning av vittnesmålen, vilket då kommer till "priset" av att förloppen blir något mer komplexa. Men verkligheten är inte sällan komplex och det enda instrument vi har för att komma verkligheten nära i Palmemordet, det är just vittnesmålen och det lilla som finns i form av teknisk bevisning – plus vår egen analytiska förmåga att föra ihop pusselbitarna till en helhet.

Vad jag erbjudit är en basmodell där sopningen under mattan minimerats, och så lite våld som möjligt gjorts på de i sammanhanget ingående vittnesuppgifterna. Vad andra sedan tycker är naturligtvis deras sak, men analytiskt sett är problemet redan genomtröskat och redovisat många gånger om.

Att några skribenter sedan "hejar på Morelius" och därför känner sig tvungna att undertrycka Tensonmannen, det får stå för dem. Samma med dem som förfäktar en efterföljande gärningsman, och som därför tvingas sopa en hel drös uppgifter under mattan i syfte att "få ihop det"; det får stå för dem också.

Det är när de kommer och påstår att deras egna manipulationer skulle vara objektivt riktiga och förankrade i materialet som jag surnar till och får lov att påpeka manipulationerna. Det blir man nu inte populär av att göra, för som jag många gånger upprepat så är "palmeriet" ett lögnarnas och dårarnas paradis. Faktum är att jag aldrig sett något värre i hela mitt liv, och då har jag ju ändå sett en hel del under årens lopp.

https://www.youtube.com/watch?v=Hy6JYBcMYfE

Lång intervju med Peter Nordström, som var den som lyfte upp Olof Palmes kropp och körde honom till Sabbatsbergs sjukhus.

Kan du hänvisa mig till eller kort ta igen hur du tänkte dig problemet med att om Tensonmannen och Dekorimannen är två olika män var de tar vägen efter mordet så att t ex Björkman inte observerar två män som avviker från mordplatsen utan bara en?

Jo men det här har jag ju gått igenom hur många gånger som helst i tråden i över två års tid! Eftersom det är du som frågar så ska jag försöka mig på en slags sammanfattande skiss här så att du i alla fall slipper sitta och slå upp gamla inlägg på direkten.

Det som förutsätts för ett tvåmannascenario är att den ene gubben försvinner in på Tunnelgatan före skotten och alltså befinner sig därinne när det smäller. Då måste han befinna sig på norra sidan så att Jeppsson inte lätt kan se honom. En rimlig position är ungefär vid den orangea pilen ("mördarens flyktväg") på Filterkartan.

https://i0.wp.com/magasinetfilter.se/wp-content/uploads/2018/05/karta.jpg

Rent allmänt är den här snutten på Tunnelgatan (som idag utgör hela Tunnelgatan efter omdöpningen av resten till Olof Palmes Gata) idealisk för ett attentat med två gubbar just därför att inget vittne kan förväntas se hela gatan. De flesta vittnen sitter i bilar, och då ser de antingen norra eller södra sidan av Tunnelgatan, men ingen (utom Lisbeth Palme) är placerad så att de har översikt över hela gatan. Just därför är ett tvåmannascenario plausibelt, i det att vittnen som befinner sig norr om mordplatsen bara ser södra sidan av gatan medan vittnen som befinner sig söder om mordplatsen bara ser norra sidan. Det är då mycket lätt hänt att två gubbar sammanblandas, detta oaktat att gränden är väldigt mörk.

Det mest rättframma mötesscenariot får man om Tensonmannen följer efter paret Palme från Grand (eller Bokcirkeln) till Dekorima, men att de går lite separat och sammanförs först söder om Skandias huvudentré. I en modell där Boforsarna kommer sent till banken så finns dessutom en anledning att pausa medan de går in, sedan fortsätta i tremannatropp ner till Dekorima när de gått in (och Björkman gått ut till kanten vid pelaren). Då blir så att säga kusten klar och de kan gå fram. Väl framme växlar de några ord med Tensonmannen, vilket Delsborn snappar upp medan han väntar vid rödljusen. När det ska till att slå om till grönt tittar Delsborn på trafiken och missar därför hur "mötet" avslutas och Tensonmannen kilar runt hörnet in på Tunnelgatan.

Under tiden har Dekorimamannen (gärningsmannen) börjat röra sig norrut från sin position söder om mordplatsen, vilken han intagit kanske en halvminut innan skotten. När "mötet" avslutas kommer han kilande norrut, möter paret Palme på trottoaren när de precis börjat röra på sig, och då vänder han på klacken, kilar ikapp och skjuter. Efter skotten hölstrar han omgående vapnet, kollar snabbt om Palme visar några livstecken, och sedan kilar han in på Tunnelgatan snett över mot dess södra sida. Samtidigt börjar Tensonmannen springa in mot barackerna och fortsätter vidare uppför trapporna till åsen, dvs Åsmannen är identisk med Tensonmannen.

Enligt Lisbeth Palmes uppgifter, först i flera polisförhör och sedan både i tingsrätten och hovrätten, rör sig gärningsmannen via Tunnelgatans södra sida in mot barackerna, där han dröjer sig kvar en ganska lång stund. Hon iakttar honom därinne när han står och glor mot mordplatsen en stund efter skotten.

Vart han sedan tar vägen har vi inga direkta vittnesuppgifter på, men genom uteslutningsmetoden verkar det vara söderut på Luntmakargatan uppför backen och sedan troligtvis upp på Apelbergsgatan och ner på Brunnsgatan till baksidan av åsen. Troligtvis är det han som dyker upp nere vid Snickarbacken, där han hoppar in i en flyktbil som står med motorn igång (dvs Hongelins & Dahlströms gubbe).

Möjligen kan han istället vara Törnemans gubbe som hon ser på Smala Gränd, men det håller jag för mindre sannolikt. Under alla förhållanden finns två olika gubbar även därnere på baksidan av åsen, vid Snickarbacken och Smala Gränd. Två på framsidan och två på baksidan, det talar också för ett tvåmannascenario. Jag ville nämna det här med baksidan av åsen just av det skälet, alltså att det inte bara är på Sveavägen före skotten som vi har två gubbar utan även där bak efteråt, på Snickarbacken och Smala Gränd.

Upplägget i det här attentatet är klassiskt för den undre världen. Vi har en gubbe som lockar offret till mordplatsen, där (minst) en annan gubbe väntar och utför mordet när de kommer dit. För egen del menar jag att det dessutom verkar finnas en tredje gubbe med, som emellertid står på motsatt sida Sveavägen där han håller koll och dirigerar operationen. För att veta när det är dags måste gärningsmannen i den ovan skissade tvåmannamodellen få tecken när det är dags att börja kila norrut, och just därför behöver han en hjälpreda på andra sidan Sveavägen som har överblick över östra trottoaren. Den här modellen kallar jag för "2 + 1" därför att den tredje gubben visserligen finns med men inte på själva mordplatsen före mordet. Efter skotten verkar han emellertid springa över till östra sidan och fortsätta in på Tunnelgatan i full fart, vilket limousinföraren Jan Nilsson iakttar. Trean är alltså Nilssons gubbe, som jag kallar "lekledaren". Vart han sedan tar vägen är också en lite öppen fråga, men troligtvis är det söderut på Luntmakargatan som gäller även för hans del.

En snabbskiss där. Om du kollar mitt inläggsarkiv här på forumet hittar du mycket mer detaljer. Jag håller mig inte med någon förteckning över gamla inlägg och gillar heller inte att posta länkar till mina egna tidigare inlägg. Men om du söker på sådant som "tvåmannascenariot", "lekledaren" och dylikt så hittar du massor där. Om du har ytterligare frågor eller funderingar så går det naturligtvis också fint, antingen härute eller som privatmeddelanden. Hoppas i alla fall att det här ger en ordentlig fingervisning av hur "basmodellen" ser ut.

Att AB är Dekorimamannen är en onödig hypotes. Den har uppkommit för att förklara hur en Dekorimaman kan befinna sig där i flera minuter, vilket är omöjligt vid en ensam gärningsman. Men nu är det så att IM under hela 1986 enbart säger att han ser Dekorimamannen några få sekunder innan LOP passerar denne. Detta påpekas för IM vid någon av rättegångarna och IM medger då att orden han har sagt i förhören 1986 innebär att han bara såg mannen några sekunder. Så det finns inget som behöver förklaras bort.

AB beskriver inte sig själv på ett sätt som stämmer in på Dekorimamannen. Han säger inte han står inte vid fasaden och kliver ut när man Palme går förbi. Han beskriver det snarare som att han är på trottoarkanten och kliver in mot fasaden när Palme passerar.

Men det tydligaste för mig är att IM beskriver att han ser LOP passera, mannen kliva ut, han vänder sig mot medpassagerarna och säger att något kommer ske samtidigt som han tittar på personerna. Sen smäller det. Och mannen springer in i gränden.

Jag tror IM är det viktigaste vittnet. Men det finns en problematik med att hans historia ständigt växer och att han lägger in känslor, antaganden och efterhandskonstruktioner. Det är tydligt att IM 1986 antar att mannen stått och väntar där, men han håller sig till att han bara sett honom sekunder. Så att IM 1987 börjar prata om minuter är bara en naturlig utveckling av ett felaktigt minne.

Är övertygad om att han beskriver mordet korrekt: En man kliver ut efter LOP, skjuter och springer. Det räcker för att göra IM till det viktigaste vittnet. Vad han ser för huvudbonad eller detaljer i klädsel kan skippa, då han sitter längre ifrån än de flesta andra mördarvittnen.

Det här med Morelius' uppgifter rörande hur länge Dekorimamannen stått där innan skotten, det gick jag igenom för någon månad sedan i minsta detalj. Problemet jag ser är en polarisering, där förespråkarna av en väntande gärningsman vill späda på tiden till "flera minuter" medan förespråkarna av en efterföljande gärningsman vill få ner det till "några sekunder". Det lämnar ett hål i mitten, där vi talar om kanske 60-90 sekunder. För egen del är det någonstans där i mitten som jag landar i frågan.

De uppgifter som Morelius lämnar under 1986 ger täckning för att mannen stått där i minst en halvminut. Däremot ger de inte direkt underlag för att mannen stått där längre än så. Då blir det en semantisk fråga om en halvminut kan betecknas som "några få sekunder". Jag tycker inte det, utan då tycker jag att man ska säga (minst) en halvminut.

Av sammanhanget i Morelius' berättelser framgår dessutom att det troligtvis handlar om lite längre än så, men det är först 1987 som han uttryckligen kommer med uppgifter på att det skulle röra sig om flera minuter. Då överdriver han också ordentligt, för han säger "3-4 minuter" vilket är nästan dubbelt så länge som han själv står parkerad där (cirka två minuter). Två minuter blir alltså maxtid för iakttagelsen, men samtidigt säger han ju att mannen kom dit medan Morelius stod parkerad, och då betyder det i praktiken max cirka en och en halv minut.

En rimlig bedömning av tiden när mannen kom fram ligger alltså på cirka en och en halv minut före skotten, vilket är strax efter att Fauzzi passerat platsen. Enligt Morelius finns mannen där när "ungdomsgänget" passerar i samma riktning som Fauzzi. Först lägger Morelius den iakttagelsen väldigt nära mordet i tiden, men sedan nyanserar han det något. En rimlig skattning blir då en halvminut till en minut före skotten, ungefärligen. Enligt den "radikala" modellen där ungdomsgänget är Boforsarna med Björkman så ligger vi kring en minut före skotten för den här iakttagelsen, och då ska de enligt Morelius ha passerat Dekorimamannen medan han stod där.

Så långt kärnfrågorna med Morelius' iakttagelser av Dekorimamannen och ungdomsgänget. Som jag ser saken kan Dekorimamannen mycket väl ha gått undan medan Morelius tittat på annat. En lämplig tidpunkt för det är väl när ungdomsgänget kommer förbi, att han då börjar röra sig söderut. Att Morelius skulle ha iakttagit hur gärningsmannen "stiger ut från väggen" och kilar ikapp paret Palme och skjuter, det håller jag för mindre sannolikt. Istället tror jag att han kommer söderifrån och gående norrut, att han möter paret Palme och då genast vänder på klacken, kilar ikapp och skjuter.

Vi vet att Morelius blev distraherad precis i det ögonblicket, när passagerarna kommer tillbaka och sätter sig i bilen. Vidare vet vi att Morelius helt och hållet missar Björkman. Därför är det orimligt att påstå att han haft Dekorima under uppsikt just före skotten, utan det rimliga är att han fått syn på det hela när det just slagit om till grönt och gärningsmannen kilar upp bakifrån. Då har Morelius naturligtvis utgått från att det är samme gubbe som han strax innan sett stå där vid Dekorima som också kilar fram och skjuter. Som jag ser saken är det också det, bara det att han inte "kliver ut från väggen" utan har varit iväg söderut en sväng emellan.

Det här sista hakar också i en grej som Morelius säger i förhöret (med Kjellvås) i slutet av 1987. Det som fått en att höja ögonbrynen i det förhöret är att han höjer tiden för Dekorimamannen till "3-4 minuter", men utöver det så nämner han även att han sett två södergående män strax innan skotten. Om det här är ett hjärnspöke eller en verklig iakttagelse kan man tvista om, men om vi för resonemangets skull utgår från att den är verklig så skulle det kunna vara Tensonmannen (som i så fall gått fram i förväg) och Dekorimamannen som tillsammans kilar ner en bit söderut. Ingen av dem har ju hört av sig till vare sig myndigheter eller medier, vilket de borde ha gjort om iakttagelsen är verklig och de inte var inblandade. Men som sagt förutsätter det att det inte är ett hjärnspöke för Morelius' del, vilket jag nog ändå tycker är ganska osäkert med tanke på hur pass sent han kommer med det. Jag ville i alla fall nämna det eftersom det mig veterligt inte tagits upp i diskussionerna härute i tråden.

Det var mina två korvören om det här. Även om vi kanske inte ligger helt på samma våglängd uppskattar jag att du är noggrann och renhårig i de här sakerna.

För mig är den rimliga tidsrymden det IM står fast vid 1986. Han ser mannen några sekunder innan LOP passerar denne.

Är det märkligt att IM missar AB? Vilket mordplatsvittne ser AB Innan han gömt sig i porten? Inte ett enda.

AB är således en bit ifrån.

Nej, det är ju tydligt att Björkman aldrig var längre norr om banken än några steg. Det har försökts att klistra på honom en fylla han inte hade.
Den Fauzzi ser bakom Palme är inte Björkman.

Han står sannolikt inte helt stilla, utan rör sig lite i sin väntan där. Ungefär som IM beskriver den han ser.
Björkman går ju bara några steg när han väl bestämmer sig, och hinner då se de tre framför honom.

Redan den 14 mars 1986 uttrycker Morelius ganska tydligt att han ser mannen komma ut från väggen och skjuta Palme. Och att han stått där och väntat. De är de två centrala punkterna.

Sedan kan man dividera om sekunder, men det är sekundärt. Sekundstriden intresserar mig inte nämnvärt.

Det finns ingen direkt anledning att ifrågasätta att mannen stod och väntade och att han kom ut från väggen.

107-00-A:

Inge Morelius: Innan de går förbi honom för han står, som jag uppfattade det, mot väggen, och sen så när de går förbi så kommer han upp bakom.