Är feministerna nöjda när kvinnorna tar över männens dåliga beteenden?

Det är ju svårt för en kvinna att begära vigsel före sex idag, eftersom det inte är normen. En kvinna som begär det riskerar att bli ensam hela livet i stället. Hon anses vara bigott, pryd, gammeldags, tokreligiös - alternativt beräknande. För 60 år sedan kunde en kvinna fortfarande utan problem ställa detta ultimatum: inget sex före bröllopsnatten. (De muslimska kvinnorna i Europa kan det än idag, men de får å andra sidan inte välja sina män själva, eller om de önskar leva med en man överhuvudtaget.)

Det är inga problem alls. Bara tacka för sig och låta mannen gå fittlös.
Men många tänker inte på det juridiska idag. Man tänker varför ska man gifta sig? Vi älskar ju varandra ändå o.s.v.

Ja, det är ju normen att man ska tänka så nu. Det började på 1960-talet och slog ut i full blom på 1970-talet. "Stockholmsäktenskap", "fri kärlek", "den sexuella revolutionen". Och min poäng är att feministerna har varit på den sidan (det kan du inte neka till). De har varit med och motarbetat äktenskapet och uppfattningen att sex hör hemma inom äktenskapet. Och då blir det ju så här.

Feministerna har varit för att kvinnor själva ska kunna välja.

Fast så blev det inte. Det blev männens marknad inom kristenheten, och inom islam fortfarande - fast med olika förtecken.

Hur menar du?

Inom islam gifts kvinnorna fortfarande bort mot sin vilja, inom kristenheten får de finna sig i att leva som sambos utan några som helst rättigheter, om de ska få någon man och någon familj alls. Det är endast om man tillhör en frikyrka i Sverige, som man har omgivningens stöd i att kräva äktenskap före hopflytt.

Tja, det har du ju iofs rätt i. Men alltfler kvinnor vägrar finna sig i det och lever ensamma istället för att låta mannen knulla dem i dubbel bemärkelse.

Nej snälla du, du har 0 koll på hur det faktiskt såg ut förr.
Före 1921 så var kvinnor inte myndiga, speciellt inte om de var gifta. Är man inte myndig så kan man inte äga egna pengar, företag, hus eller mark, utan då är det en s.k. förmyndare som äger dem åt dig.
och så såg det ut.
En man kunde gifta sig med en kvinna, och "tillåta" att hon lönearbete, men alla hennes pengar som hon alltså tjänade, var hans ägodel att göra vad HAN ville med. Samma med hennes arv.



jag lever i samboskap...inte fasen att jag "städar och pysslar och skapar ett trevligt hem, lagar mat och passar upp " om inte han gör samma sak för mig.

Det där har i och för sig flukturerat genom tiderna. På medeltiden brukade kvinnor (om mannen hade råd såklart) få ett stycke mark i morgongåva, och det var definitivt hennes. Det var det som var grejen, att det skulle vara hennes - som en säkerhet om det skulle bli skilsmässa. Så att hon kunde försörja sig på den marken. Detta gjordes upp av lagman före vigseln: när mannen hade fått brudens oskuld på bröllopsnatten, så fick hon lagfarten på markstycket av honom.

Sedan är jag inte helt säker på vad som gällde på 1800-talet och en bit in på 1900-talet. I alla fall vet jag att föräldrar redan då kunde skriva i testamentet att dotterns arv skulle vara hennes enskilda egendom, och i så fall bestämde inte maken över denna egendom. Men det intressanta är det jag skev om vad som gällde I VARDAGEN. Då skulle man och hustru leva med samma standard, och så står det i äktenskapsbalken än idag. Idag när det är samboförhållanden, kan mannen (som nästan alltid tjänar mer) rent lagligt låta bli att ge sin sambo några pengar, när hennes lön är slut. Han är faktiskt inte ens skyldig att ge henne någon mat. Och det är rätt hemskt.

Nähä, men många kvinnor gör dock det. Man ser alltid, när man kommer hem till en man, om det bor en kvinna där också i vanliga fall. För då är det ombonat och dekorerat på ett helt annat sätt. (Undantag homosexuella män, de kan vara rätt pyssliga.)

En sådan där feminist blir aldrig nöjd, det är sinnessjuka individer.

Du tror inte att de flesta vuxna kvinnor som jobbat några år har lärt sig att hushålla med sina pengar så att hon inte svälter varje månadsslut?

De flesta kvinnor och män har bott ensamma innan de flyttar ihop och skaffar barn. Tror du inte man lär sig rätt snabbt vad pengar är värda när man bott själv ett litet tag?