Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Vibeke har sagt att hennes och C:s vägar skildes vid årsskiftet 83/84. Därför är det högst märkligt att hon var ett centralt vittne 1999. Hon hade ju tappat ett helt halvår av C:s liv. Varför var det plötsligt intressant vad hon visste om ett par torrtorskar i Solna?
Utredning nr 2 är så himla märklig, och jag hoppas någon orkar skriva en bok om den ....
Detta har diskuterats i tråden tidigare, men utredning nr 2 är på sätt och vis konstigare än utredning nr 1. För man väntar sig ju att polisen ska lära sig något på 15 år. Men man lärde sig ingenting.
Likheterna mellan de båda utredningarna är verkligen förbluffande.
Och jag tycker att GW Persson kommer extremt billigt undan.
Han får aldrig kritiska frågor om skräputredningen som han var inblandad i 1999.
Han sitter och flinar åt utredning nr 1 men han presterade ju typ lika dåligt själv.
Han har verkligen ingen förmåga att skämmas.

Jag börjar alltid mina lördagar med att lyssna på Veckopanelen på https://kvartal.se/
Det går bara att lyssna på hela avsnittet om man är prenumerant, men idag var faktiskt den nya dokumentären om styckmordet ett av huvudämnena. Paneldeltagarna var Daniel Suhonen, Maria Wetterstrand och Henrik Jönsson. Daniel som är ett år äldre än mig gav en skildring som lika gärna kunde ha kommit från mig. Han växte upp under 80-talet och minns rubrikerna, och även dokumentärerna som gjorde gällande att det hela handlade om två läkare, två personer från det övre samhällsskiktet som lyckades smita undan rättvisan. "Rättsskandalen" i efterdebatten på 80-talet handlade om att de inte hade dömts trots att de var skyldiga och att de uppenbart skyddades av "starka krafter" inom polis och rättsväsendet.

I själva verket har det hela tiden varit helt tvärt om. Det är istället starka krafter som motarbetat varje försök till resning och skadestånd, som motverkat insyn i ärendet och som försökt dölja, förminska, eller inte ens velat diskutera den så kallade "bevisningen". De är uppenbart att de krafterna inte hade avtagit särskilt mycket i styrka 2008/2009.

Det är väl först nu när det sitter en helt ny generation människor på viktiga poster som utgångsläget för första gången ser annorlunda ut.

Egentligen är det ju som så att 1980-talets Sverige fortfarande var ett väldigt ungt modernt samhälle. Det moderna Sverige växte ju fram först ordentligt efter andra världskriget, formades av de generationer som upplevt kriget eller föddes efter kriget. Ur ett historiskt perspektiv är vi fortfarande idag ett ganska ungt samhälle, men inte så ungt som på 80-talet. Det är inte konstigt att en och annan "barnsjukdom" i samhällskroppen uppenbarade sig under det moderna Sveriges tidiga år under 1900-talets andra hälft. Fallet da Costa är en av dessa sjukdomar, med ett sår som kanske ser ut att ha läkt men som lämnat efter sig ett riktigt fult ärr. Med tiden har man blivit mindre och mindre påmind om ärret, men då och då blir man varse det igen, och när man väl börjar pilla i det så märker man snabbt att det faktiskt inte alls läkt ordentligt.

Tack för ett välskrivet, intressant, överblickande och snudd på akademiskt inlägg.
Det är verkligen glädjande att höra att dokumentären sprider svallvågor, att Styckmordet åter igen diskuteras offentligt (och inte bara på Flashback) och att nya unga krafter kommer in i debatten.

Nej såret är inte läkt. Det finns fortfarande hundratusentals svenskar som har Styckmordet i färskt minne och som verkligen längtar efter att TH och TA ska få sina skadestånd osv.

Det var en annan tid helt enkelt. Psykologer
måste ha haft för stor tyngd och auktoritet.
Synd för den verkliga mördaren kom undan

I nyutgåvan saknas i princip andra hälften av originalutgåvan, till förmån för berättelsen om kampen för att överhuvudtaget få originalutgåvan publicerad. Även där fanns det starka krafter som till varje pris försökte förmå förlag att inte ge ut boken. I nyutgåvan finns också mer kring "dagboksvittnet" och tips som kom in till Polisen efter att originalutgåvan kom ut 1999, och allt annat av betydelse som hänt kring fallet 1999-2008.

Jag tycker visserligen nyutgåvan (eller kanske snarare "den senare utgåvan", den är ju inte särskilt "ny" längre) är bra, men inte lika bra som originalutgåvan. Men jag gissar att han ville undvika att få en bok på över 1000 sidor, och därför valde att kapa bort mycket.

Boken Catrine och rättvisan.

Hittar den på bokbörsen men utan "beskrivning".
Googlar och hittar den här texten:

"Catrine och rättvisan
av Hanna Olsson
POCKET,
Svenska, 2005-05-01
Slutsåld
En kvinnokropp hittas styckad sommaren 1984. Den döda kvinnan identifieras som Catrine da Costa. I de tre uppmärksammade rättegångarna som följer överbevisas två läkare mot sitt nekande om att ha styckat kroppen, men de döms inte för mord. Under de år som gått har rättsprocesserna och medias rapportering avlöst varandra."

Överbevisas två läkare, överbevisas????

Varken boken eller förlagstexterna om boken har reviderats på 34 år.
Att boken i själva verket var ett centralt kugghjul i maskineriet bakom justitiemordet, framkommer såklart inte på sajter som säljer boken.
Man får väl hoppas att boken får mer rättvisa säljtexter framöver.

Som historiskt dokument är boken onekligen intressant.
Allt som var fel med utredningen och kulturen kring utredningen, presenteras med all önskvärd tydlighet i Catrine och rättvisan.

Det är också förbluffande hur mycket material som Olsson missade, trots att hon enligt egen utsago arbetade med boken i flera år. Var är TÅ? Var är Catrines knarkarpolare? Var är Catrines brottslighet?

Catrine och rättvisan är också ett av verktygen som användes för att ge en kraftigt förskönad bild av personen Catrine da Costa, och denna förskönade, sockriga bild har troligen sitt ursprung hos Catrine da Costas närmaste, som inte ville presentera Catrine som tjuv, bedragare, fängelsekund och langare...

Det är fö fascinerande hur många yrkesroller Olsson tog på sig, samtidigt som hon var offentlig agitator och författare.

För oavlönade amatörer utan offentligt, formellt ansvar (tex jag själv) är det tillåtet att fördjupa sig i vad som helst, spekulera och forska på frivillig basis. Jag och andra på detta forum kan agera amatörläkare, amatörpoliser och allt möjligt. Vi påverkar ju inte ett färskt brottsfall. Man kan säga att vi använder yttrandefriheten till max, inget annat.

Men när en person som Olsson börjar uttala sig offentligt om medicinska detaljer, psykiatrins mörkaste vrår, sexualsadism, juridik och ett färskt mordfall som leder till åtal mot två personer, då ska det krävas ordentligt på fötterna, i form av erfarenhet och formell utbildning och erfarenhet. Faktum är att Olsson påverkade rättsprocessen på djupet, trots att hon var en fullständig blåamatör inom de flesta speicalområden som hon skrev och uttalade sig om.

Det var ju helt sjukt.

Olsson ansågs vara någon sorts multiexpert, en multiexpert som hon överhuvudtaget inte var utbildad för att vara.

Att skriva överbevisas när det skett rättegångar där det mig veterligen inte fanns några överbevis.

Ja det är förskräckligt. Helt fel.

Ny här precis som många andra.

Precis lyssnat på p3 dokumentär från 2006. Där nämns kort att gärningsmannen kan ha varit inspirerad av jack the ripper.
Var detta något polisen faktiskt jobbade med? Går det isåfall att läsa om det någonstans? Eller om någon här vill vara snäll och berätta lite?
Har googlat men inte fått fram så mycket.
Tack!

Det var inget som polisen arbetade med.
Jack the ripper-teorin är ett vansinnigt påhitt av författaren Borgnäs.
Det finns ingenting som tyder på att da Costa-fallet var sammanlänkat med andra kvinnomord eller att en seriemördare letade upp kvinnor i en viss boskatvsordning, för att kunna mörda dem i en sådan ordning att namnen på offren var samma som namnen på Jack the rippers offer ....
Att denna helsjuka teroi ens publicerats i bokform, är djupt förvånande.

Sida upp och sida ner med gråtmilda poster om att de stackars avkragade läkarna borde få skadestånd för sitt lidande under åren. Ja men starta en insamling då. Börja med att själv lägga några tusen i potten. Eller är det som vanligt andras pengar som man skall vara generös med?