Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Och det som också är lite talande är att de som tror att det är högerkrafter som ligger bakom mordet nästan uteslutande är vänster. Här snackar vi också om stora profiler så som Borgnäs och Wall, vilka haft resurser att på heltid utreda gåtan. Har de kommit nånvart? Nej, inte en millimeter.

Organisationer som KGB och PKK skiter i om någon är vänster eller höger när de avrättar. Vad Palme stod ideologiskt hjälpte inte han en skit om det var så att han stötte sig med dem utrikespolitiskt, försvarspolitiskt eller genom ekonomiska intressen.

Nu är det så klart även de till höger som vill vinna politiska poäng genom att lyfta fram vänsterkrafter eller östliga krafter bakom mordet, men det är inget mot vad vänstermupparna hållit på med. Borgnäs bedrev ren jävla DRR-TV med sina reportage i SVT med mångas goda minne. Varför? Jo, för att svenskar är marinerade i marxism, även om vindarna nu tycks börjat vända.

Flyttar till huvudtråden då diskussionen inte passar i den ursprungliga.

Redan efter några efter mordet hade 5000 tips inkommit till utredningen. Att sätta sig in i ett år av utredning under sådana omständigheter kräver en hel del. Således är det inte konstigt att efterträdare inte är fullt insatta. Därför är det faktiskt en guldgruva att allt spelades in och tecknades ner hela första året. Dels av historiska skäl, men också av utredningstekniska. Men att sätta sig in i allting är en krävande uppgift, särskillt om efterträdarna samtidigt arbetar med nya uppslag. Efter Holmér så reducerades också personalstyrkan. Även det bör beaktas för att erhålla en mer nyanserad bild.

Vill nog påstå att i hela "Polisspåret" är det Borgnäs som står avklädd. Han klagar på att utredningen har låst sig, samtidigt som han själv endast kan tänka sig att "Landsjföjädarspåret" är det riktiga.

Det var SÄK som handhade misstankar mot poliser. Exempelvis Flykt gjorde än JO-anmälan p.g.a. den hårda behandlingen av SÄK-personal, som mer eller mindre trängde sig in i hans och flickvännens bostad för att förhöra dem. Något Borgnäs.gärna "glömmer". Ett annat exempel är hans
porträttering av Dekorimannen. Borgnäs placerar en blond jättefinne i hörnet, emedan det verkliga signalementet kvinnorna uppgav beskrev en tanig, kort och mörkare figur. Ingenting framkommer i förhören att det skulle röra sig om en polis. Borgnäs har både läst förhören och.träffat kvinnorna och ändå gör han på det sättet. Han har således en agenda, den tanige finnen passade helt enkelt inte in i hans landsförradarspår. Och så där fortsätter det, undra på att Ölevbro tröttnade.

Sedan Apartheidregimen föll 1994 har alla möjligheter funnits att utreda uppslaget. Inga diplomatiska hinder överhuvudtaget att sikta, snarare tvärtom. Ej heller hade det varit det minsta politiskt känsligt. Det hade hade t.o.m. varit den perfekta lösningen att pinna mordet på Botha och gänget och presentera en konspiration åt folket. Alla hade varit nöjda.

Det är därför förespråkare för uppslaget numera börjat addera nazistiska skytteklubbar i Stockholm och "Stejbihajnd" till den tunna soppan. Då får de en anledning att hävda mörkläggning, men tyvärr.är det alldeles för genomskinligt. Sten Flygare utgör här det klaraste exemplet.

De hörde av sig. I mars 1986.

Det står utom rimligt tvivel att Inge Mårelius såg Anders Björkman, 39, Klas Nyberg, 25, Åsa Gustafsson, 24, och Niklas Fröling, 23.

Enligt Inge var de "5 - 7" (E107-A och E107-B) eller "4 - 7" (E107-C). Antal stämmer.

Enligt Inge var de "20 - 30" år (E107-B) eller "25 - 40" år (E107-C). Ålder stämmer.

Det var "tjejer också" (E107-B). Inte bara killar. Inge "kan inte säga hur många av varje sort". Kön stämmer.

Enligt Inge gick de norrut när de passerade Tunnelgatan (E107-A, E107-B och E107-C). Björkman och hans tre kamrater gick norrut när de passerade Tunnelgatan.

Enligt Inge gick de "i en klunga och var bra berusade" (E107-C). Björkman och hans tre kamrater gick i en klunga och var alkoholpåverkade.

Enligt Inge verkade de vara på väg "från en fest" och "gick och snackade med varandra" (E107-B). Björkman och hans tre kamrater var på väg från en firmafest på restaurang Sankta Clara på Regeringsgatan 66 och gick och snackade med varandra.

Enligt Inge gick de förbi Dekorima "3 - 4 minuter" före skotten (E107-C). Björkman och hans tre kamrater måste ha gått förbi några minuter före skotten.

Vad är sannolikheten att de inte var Björkman och hans tre kamrater?

Praktiskt taget noll.

BankomatCentralens brev till polisen den 17 april 1986 (bilaga 4 till spaningsuppslag EG10019) nämnde att bankomaterna synkades kl 08.00 på morddagens morgon. Polisen insåg inte innebörden av brevet (inte granskningskommissionen heller). Skotten kom mellan Helena Lähdes första och andra försök att ta ut 700 kr i postkontorets bankomat på andra sidan Sveavägen. Bankomatens klocka var 23.18.42. Fröken Urs klocka var 23.21.30. Bankomatens klocka gick två minuter och 48 sekunder efter Fröken Ur. Björkmans kamrater började uttagen i Götabankens bankomat (20 meter norr om Tunnelgatan) 23.18.27. Tre minuter och tre sekunder före skotten. De måste ha passerat Dekorimas ingång ett tiotal sekunder tidigare. Bankomatens klocka var 23.15.39. Klockorna i Sveriges 489 bankomater synkades 15 timmar tidigare. Alla gick två minuter och 48 sekunder efter Fröken Ur. Felmarginalen är några sekunder.

Björkman och hans tre kamrater gick förbi Dekorima "3 - 4 minuter" före skotten (E107-C). Då hade GM väntat vid Dekorimas ingång i "15 - 30 sekunder" (E107-C). Oklarheterna kring Inges tidsuppgifter i E107-A och E107-B berodde på oklara frågor. Förhörsledarna borde ha frågat om tiden mellan GM och gänget ("15 - 30 sekunder") och tiden mellan gänget och skotten ("3 - 4 minuter").

Att uttagen som Inges passagerare Susanne Larsson och Helena Lähde gjorde i postkontorets bankomat bara tog en minut och 59 sekunder hindrade inte Inge att se GM i tre minuter. Susanne letade efter sitt kort innan uttagen började (vittnade Inge i tingsrätten 1989). Under tiden gjorde vittnet Glenn Malmström (EBD10013) en saldokontroll (som började 42 sekunder före Susannes första uttag). När Glenn kom till bankomaten var Inges passagerare redan där (förutom Susanne och Helena var även Sven-Erik Rolfart där), men den var ledig (Susanne letade fortfarande efter sitt kort).

Ingen frågade Helena vem som kom först till bankomaten. Glenn eller Inges passagerare? Förhörsledaren inledde med att säga att "jag frågade dig inledningsvis om du hade sett någon person vid bankomaten när ni kom dit". Han fortsatte med att säga att "då berättade du att det hade stått en man och tagit ut pengar, då ni klev ur bilen" (E107-1-B). Vilket Helena bekräftade. Vilket inte bekräftar att mannen var där först. Helena fick ingen fråga om mannen var där först. Susanne och Sven-Erik fick ingen fråga alls om Glenn. EBD10013 visar att Inges passagerare (som var alkoholpåverkade) redan var där när Glenn (som var nykter bilförare) kom till bankomaten. EBD10013 visar även att en annan man var där. Den andre mannen kan ha varit mannen som vittnet John Viklund såg (EAD622).

Björkman och hans tre kamrater stannade vid Götabankens bankomat 20 meter norr om Tunnelgatan. Åsa och Klas gjorde varsitt uttag i bankomaten. Uttagen tog sammanlagt 70 sekunder. Alla fyra gick sedan vidare norrut. Efter 60 meter stannade Björkman, vände sig om, passerades av paret Palme, började gå söderut och sågs av Nicola Fauzzi (som granskningskommissionen konstaterade i rapporten 1999). Att Björkman hade svårt att minnas detta 1987 är inte konstigt. Ingen frågade Björkman var han vände förrän den 25 mars 1987. Inte heller vid rekonstruktionen den 5 april 1986. Man borde självklart ha bett Björkman att visa var han vände redan den 3 mars.

Björkman svarade "10 meter norr om dörrarna till banken". Ingen frågade vad Björkman menade med "dörrarna till banken" (Götabankens och bankomatens gemensamma entré 20 meter norr om Tunnelgatan eller Skandias entré 60 meter norr om Tunnelgatan). Götabankens kontor ersattes av en resebyrå i maj 1986 (Linders Resor annonserade sin nya adress i Svenska Dagbladet den 18 maj). När Björkman vittnade i tingsrätten 1989 trodde han att bankomaten låg "mitt på det kvarteret" (vid Skandias entré). Trottoaren var sju meter bred 1986. Björkman gick närmare trottoarkanten än paret Palme. När han gick på insidan om reklampelaren 15 meter norr om Tunnelgatan hamnade han rakt bakom paret. Björkmans tre kamrater hann så långt norrut att de inte hörde skotten.

Ingen såg något annat sällskap som stämmer med Inges beskrivning.

Björkmans sällskap såg inget annat sällskap.

Nicola Fauzzi såg inget annat sällskap.

Lisbeth Palme såg inget annat sällskap.

Birgitta Schaeffer och hennes döttrar Anna och Kristina såg inget annat sällskap.

Familjen Schaeffer lämnade busshållplatsen vid Bonnierhusets södra ände 23.17 och gick söderut (L904). De passerade Götabankens bankomat 20 meter norr om Tunnelgatan när Björkman och hans kamrater var där (E13-J). Familjen Schaeffer kallades "några flickor" i Thomas Kangers bok "Mordet på Olof Palme" 1987 och "tre personer" när Inge vittnade i hovrätten 1989. Svea hovrätt visste inte vilka de var (familjen Schaeffer fanns inte i förundersökningsprotokollet när Christer Pettersson åtalades). I E107-C kallas de "två män" (sannolikt ett fel i referatet).

Inge Mårelius såg att familjen Schaeffer passerade Dekorima. Strax efter Björkman och hans kamrater. Inge såg att GM väntade vid Dekorimas ingång. Strax söder om ingången (fem meter från huslivet på Tunnelgatan). Ingen frågade familjen Schaeffer om de såg någon vid Dekorimas ingång. Familjen Schaeffer (tre trovärdiga och nyktra vittnen) passerade GM två minuter före skotten och kontaktade polisen sex dagar senare. Ingen frågade dessa vittnen om de såg GM vid Dekorimas ingång(!) Så slarvig var Hans Holmérs mordutredning. Fauzzi och Björkman fick inte heller den frågan. Björkmans kamrater fick inte den frågan förrän i november 1987. Att de inte kunde minnas om de såg en man vid Dekorimas ingång är inte konstigt. Fauzzi såg att det var tomt på Tunnelgatan när han gick förbi. Om det var tomt vid Dekorimas ingång såg han inte.

Det står utom rimligt tvivel att familjen Schaeffer och Fauzzi mötte varandra mellan Tunnelgatan och Kungsgatan (L904 och E15-1-A).

Det står utom rimligt tvivel att paret Palme mötte Björkmans kamrater och Fauzzi (T116-M, T116-L och A13812-1). Fauzzi gick 30 - 40 meter bakom Björkmans kamrater.

Det finns bara en sammanhängande beskrivning av händelseförloppet på Skandiahusets trottoar under de fyra sista minuterna. Där finns ingen plats för en ensam GM som följde efter paret Palme från Grand. GM kan inte ha gått bakom paret Palme. Där gick Björkman. GM kan inte ha gått framför paret Palme. Fauzzi såg ingen framför paret Palme. Inte heller Lisbeth såg någon framför dem.

En ensam GM måste ha fortsatt på Sveavägens västra sida, korsat gatan vid reklampelaren 15 meter norr om Tunnelgatan och väntat en kort stund (högst en halv minut). Om Inge Mårelius (som såg att GM väntade "3 - 4 minuter") och Pia Engström (som såg att ingen följde efter från Grand) båda såg fel och walkie-talkie-männen hade andra orsaker.

Om Inge såg rätt måste en eller två alternativa GM ha väntat i andra riktningar från Grand (tre minuter före skotten kunde paret Palme svänga västerut på Adolf Fredriks Kyrkogata). Som kriminalinspektör Ingemar Krusell skrev i Polistidningen nummer 4 1986 och kommissarie Elving Gruvedal skrev i sin bok 2010.

Paret Göran Åslund och Ami Rolder (L1821) och paret Anja Landgré och Inga Ålenius (L854) gick på den västra sidan och korsade Sveavägen vid Tunnelgatan (enligt L1821-C och L854-B). Sannolikt före 23.18. Åslund och Rolder kom in på restaurang Bohemia på Tunnelgatan "någon eller några minuter före 23.20" (EAD83). Även Lars-Åke Hellgren (L1919-2) passerade Tunnelgatan före 23.18. Ingen av dem hörde skotten (om Hellgren hade passerat Tunnelgatan 23.20 som han själv trodde hade han hört skotten).

Tillägg

Vittnena Katarina och Maria (E17840) kontaktade polisen 1997 (elva år efter mordet). De måste ha passerat mordplatsen före 23.18 (de besökte inte McDonald's på vägen från Rialto som vittnena Per Vallin, Christina Vallin, Susanne Karlsson och Ulrika Ryttestål gjorde). Ingen såg Katarina och Maria vid tidpunkten för mordet. Att de hörde skotten måste ha varit en efterkonstruktion.

Vittnena Anki och Anneli (EH14839) kontaktade polisen 1993 (sju år efter mordet). De måste ha passerat Dekorima en kvart före skotten. Den enda film som stämde med deras beskrivning var "Skräcknatten" på Sandrew på Kungsgatan 37 (även om vissa inslag i Annelis beskrivning kom från "Manhunter" som hade premiär i Sverige 1987). "Skräcknatten" slutade 23.01. Filmen var knappast minnesvärd. Den mest kända skådespelaren var grannfrun i "Våra värsta år" (en omåttligt populär TV-serie på 90-talet). Sandrew var mindre än 200 meter från Dekorima. Anki var "helt säker" att biografen var på Kungsgatan (EH14839-3).

Mannen som Anki och Anneli såg vid Dekorima kan inte ha varit GM. Att mannen trodde sig vara igenkänd var inte konstigt. Han tilltalades på finska och visade sig tala finska (han sa "jag är igenkänd" på finska i en walkie-talkie). Anki (som tilltalade honom på finska och frågade vad klockan var) hörde inte svaret i mannens walkie-talkie (endast Anneli trodde sig höra svaret). Mannens signalement stämde inte med GM (men hade vissa likheter med walkie-talkie-männen i EEE2618 och EAD2778). Anki och Anneli hörde senare "en smäll". Att de hörde skotten är osannolikt. De förhördes flera gånger 1993 av Ingemar Isaksson (som senare blev chef för riksmordkommissionen) och Eva-Marie Aghede. Förhören var noggranna. Första förhöret med Anki var två och en halv timma.

Ankis och Annelis vittnesuppgifter missbrukades av oansvariga journalister och ledde till flera utpekanden av oskyldiga personer. Även två poliser (A och T). Fyrbarnspappan A bodde flera mil från träningslokalen (där Anki trodde sig ha sett mannen några år tidigare). T var inte där förrän efter mordet.

A var av estnisk börd (inte finsk). Hans far var en känd uppfinnare med ett stort antal patent. A tjänstgjorde hos Norrmalmspolisen på 80-talet. Han råkade tillhöra samma skytteklubb (Stockholms försvarsskytteförening) som polisens vapeninstruktör Carl-Gustaf Östling (1952 - 2010). Även känd som polisman A (i granskningskommissionens rapport 1999). Anki och Anneli hade många tillfällen att se fyrbarnspappan A i tidningar och TV under de följande 30 åren (A blev jurist och politiker). Han förtalades av den pensionerade journalisten Sven Anér i en bok 2008 (och många gånger på Flashback). Samme Sven Anér förtalade vittnet Stig Engström i en bok 1991. Engström förtalas fortfarande på Flashback.

Användaren gida (som bara "spånade" och "fantiserade") hade en ny "idé" 2017. Som h*n presenterade här på Flashback. H*n föreslog att vittnet Inge Mårelius förväxlade GM och vittnet Anders Björkman. Den idén är oförenlig med alla vittnesuppgifter (inte bara deras) och även med Björkmans klädsel och längd (Björkman nämnde i hovrätten 1989 att han är 173 cm lång).

Det här kan vara intressant men det är maskerat ganska mycket så det är inte lätt att förstå.

https://drive.google.com/file/d/1FP1Q6RBrCGUrpsmnujA123vnyXWtRsIn/view

19880228 E 9328

Fast där tycker jag du ger en billig bortförklaring. Att kunna ge konkreta svar kring Polisman Ö borde man kunna. Jag tycker ändå Borgnäs och Bresky framför ganska rimliga frågeställningar i programmet, som bemöts rätt så svävande oklara svar. Minns inte på rak arm, men tror dessutom det var i Polisman Ö's, eller någon annan polismans bostad på Södermalm man fann en vapenarsenal dessutom. Som dock inte utreddes korrekt.

Att SÄK, med sitt dokumenterade palmehat, behandlade misstankar mot polisen är väl iofs ett stort misstag. Kvinnorna kände ju iofs igen AA ifrån gymmet, sen om det var han eller någon annan person som liknade honom, det kan jag knappast uttala mig om. Men vittnesmålet finns ju där. Och Ölvebro / Helin hade ju inte ens kollat upp detta mot gymmet, något de erkände i programmet. Säger inte att Ö var direkt inblandad, utan det visar bara hur ofattbart oinsatt utredningen vid denna tidpunkt var på vissa ganska så konkreta spår.

Ja, jag håller med. Men det är väl just därför spåret varit aktuellt fram tills PKn 2020? Samt att spaningsledningen åkt ned samma vår för att mottaga en dossier från chefen för SAs säkerhetstjänst? Vem säger att konkret dokumentation finns kvar sen apartheidregimen? Varför skulle den inte vara raderad? Eugende De Kock fick ju tom amnesti 2015 för alla brott begångna under apartheidregimen, är inte det lite motsägelsefullt om man samtidigt skulle vilja vända på varenda sten för att kasta dessa under bussen nu?

Ointressant.

Mindre maskad version finns på wpu.nu:

https://wpu.nu/images/d/d0/Pol-1988-02-28_E9328-00_Paret-Palme-talade-med-man-i-beige-trenchcoat-strax-s%C3%B6der-om-mordplatse n.pdf

Olof Palme var inte på den platsen den 28 februari 1986 (10 meter söder om mordplatsen).

Nordberg medger "att han inte kan säga med säkerhet att det var Olof Palme han såg".


EAD13783 (ett annat bilvittne) är mer intressant.

Jag har förklarat varför i ett tidigare inlägg. Sök på EAD13783.

Ännu ett bevis att vittnet Nicola Fauzzi såg vittnet Anders Björkman bakom paret Palme.

Vilket inte hindrar plattjordare att tro att Fauzzi såg GM och att jorden är platt.

Billiga bortförklaringar och svepande svar?

Kvinnorna kände iinte igen Anti Avsan och har aldrig nämnt hans namn. I förhören beskriver de en kort och tanig figur. Stämmer det in på.Anti Avsan? De uppger dessutom att personen sedermera inte synts till. Stämmer inte direkt in på.Avsan kan tyckas. Uppgifterna inkom dessutom 6 år efteråt, kan tyckas svårt att hitta en person på.ett gym flera år efter att denne försvunnit. Kvinnornas vittnesmål finns ja. Det är omfattande förhör i flera omgångar så polisen tog definitivt det på.allvar. Kanske bättre att läsa de verkliga förhören än att förlita sig på Borgnäs agendadrivna recension av dem? De finns tillgängliga för allmänheten numera.

Östling utreddes både av polis och tullkriminalen, det var de sistnämnda som dokumenterade vapenarsenalen.i lägenheten. Östling hade sadlat om till vapenhandlare efter att ha slutat som polis. Hur skullle han utretts korrekt? Tortyr? Kan Borgnäs faktiskt anses trovärdig efter att uppenbarligen medvetet ha presenterat en förvrängd version av kvinnornas berättelse?

Misstankar mot poliser faller alltid under SÄK. Att svepande påstå att organisatoinen som helhet var genomsyrad av "dokumenterat Palmehat" är både oseriöst och grundlöst. Förutom Flykt utsattes exempelvis även Bror Perä och Lars Nilsson för omfattande granskningar. Perä begick sedermera självmord. Nilsson flyttade till Brasilien, hade hamnat ut i kylan p.g.a. misstsnkarna som riktades mot honom.

Men visst, allt kanske var en fint av SÄK med "Stejbihajnd" dragandes i trådarna. Allt blir så enkelt då.

De Kock släpptes ur fängelset år 2015 efter avtjänat straff, någon amnesti rörde det sig inte om. Något "motsägelsefullt" existerar inte. Den påstådda dossiern innehöll tydligen inget av värde, annars hade väl presskonfersnsens haft annat innehåll än det kattpiss de sedermera presenterade?

Tror de flesta inser att nuvarande ledning gärna hade kastat de Kock och de andra "under bussren". Men enbart om det fanns grund för det. Ledningen önskar knappast nita oskyldiga för mordet, utan önskar en verklig lösning. Men har insett att den inte ligger i den gamla regimens dossier.

När uppslaget faktiskt var hett på 1990-talet var som nämnts Ölvebro och utredare ner till Sydafrika och förhörde de utpekade. Förhören finns numera till påseende för allmänheten. Vad som är raderat eller ej vet varken du eller någon annan. Men det skall alltså ha funnits en "Palmemapp" med detaljer om mordet? En som raderades illa kvickt? Varför någon ens skulle skapa en sådan mapp är dock oklart.

Det som kan konstateras kring Sydafrika är att uppslaget hade alla möjligheter att utredas då inga diplomatiska eller politiska hinder förelåg. Vidare kan det konstateras att det faktiskt utreddes på.plats då det var "hett". Vad exakt mer hade kunnat göras?

Det är vida känt att tidigare upplagor av Palmeutredning arbetade med flera uppslag. Vad senaste upplagan arbetade med är offentligt, den överväldigande inriktningen gällde uppslag kring Skandiamannen. Sydafrika omnämns knappt, om ens alls. Under Dag Andersson sattes resurser in på att identifiera personer som synts med kommunikationsutrustning i samband med mordet. Andersson tillträdde 2013.

Sedan åtminstone 2013 har således inte Sydafrika varit aktuellt, av den enkla anledning att det är utrett redan. Material till fantasifulla böcker finns visserligen, men inte mycket mer.

https://www.flashback.org/sp90323775

Du saknar en del information.

Anki och Anneli såg inte GM. De såg en man med en walkie-talkie. Vid mordplatsen. Minst en kvart före skotten (filmen "Skräcknatten" slutade 23.01 och biografen var mindre än 200 meter från Dekorima).

Ankis beskrivning av mannen liknade inte GM. Vissa likheter finns med walkie-talkie-männen i EEE2618 och EAD2778.

Ett par år tidigare (1983 eller 1984) såg Anki en finsk man på ett gym. Hon såg honom bara en kort stund vid tre tillfällen och talade inte med honom själv. Anki trodde att mannen vid mordplatsen var samma person.

Att mannen trodde sig vara igenkänd var inte konstigt. Han tilltalades på finska och visade sig tala finska. Anki frågade vad klockan var. På finska. Mannen svarade inte. Han sa "jag är igenkänd" i sin walkie-talkie. På finska. Anki hörde inte svaret i mannens walkie-talkie. Att Anneli hörde svaret var sannolikt en efterkonstruktion. Anki var närmare mannen än Anneli.

Anki trodde att mannen på gymmet hade ett förnamn med fem bokstäver (inte fyra). En journalist (Olle Alsén) letade efter personer med korta finska förnamn och fann fyrbarnspappan A (AA). Journalisten visade ett foto av AA för en person på gymmet. Det visade sig att den personen (som fick se fotot av AA) inte var på gymmet under den aktuella perioden i mitten av 80-talet.

AA bodde flera mil från gymmet. På andra sidan Stockholm. Ankis beskrivning av mannen på gymmet liknade inte AA.

Den andra utpekade polisen (T) hade varit på gymmet (till skillnad från AA), men bara efter mordet.

Anki påstod inte att mannen på gymmet var polis och utpekade ingen polis.

Att AA var mannen på gymmet har inga bevis, men flera motbevis. Att mannen på gymmet var mannen vid mordplatsen är osäkert. Anki såg mannen på gymmet 1983 eller 1984 (några år före mordet) och kontaktade polisen 1993 (sju år efter mordet). Att mannen vid mordplatsen var GM har inga bevis, men flera motbevis.

Anneli såg inte mannen på gymmet och kunde inte utpeka någon.

Att utpeka AA som GM kräver en idiot. Sverige är inte fritt från idioter. Tyvärr.

För min del råder det inget tvivel om att det är filmen Manhunter som både Anki och Anneli beskriver.
(FB) Vem var Dekorimamannen?

"Manhunter" hade premiär i Sverige i maj 1987.

Anki beskriver "Manhunter" i EH14839-3, men den "faller bort". Anki och Anneli såg "Manhunter" när Anki hade en anställning som började den 18 augusti 1986.

Anki "säger att dom vid den här tidsperioden var på två psykopatfilmer, men hon minns ej namnet på någon av dom". Ankis beskrivning av biografens omgivning tyder på att biografen var Sandrew 1-2-3-4 på Kungsgatan 37. Hon var "helt säker" att biografen låg på Kungsgatan.

I Annelis beskrivning i EH14839-1 finns inslag av "Skräcknatten". "Mannen söker sedan upp familjerna nattetid och går in i deras bostäder. Han sätter då in vassa tandproteser i munnen." Det påminner mer om "Skräcknatten" än "Manhunter".

Anneli och hennes tillfälliga väninna (vars namn hon inte kunde minnas 1993) träffades på Mon Cheri på Kungsgatan 24 vid sju-tiden på mordkvällen (de lyckades undvika Viktor Gunnarsson så vitt man kan se). Vid halv nio-tiden kom Anki till kaféet. Deras avsikt var att se "Älska mej" som visades på Röda Kvarn på Biblioteksgatan och började kl 21.00.

De bestämde sig dock för att "gå och titta på en annan film som Anneli beskriver som en 'psykopatfilm'" och "Annelis minnesbild är att filmen visades på biografen Lilla Kvarn eller någon av biograferna belägna på Kungsgatan". Filmen "kan ha börjat strax före eller strax efter" kl 21.00.

Det står utom rimligt tvivel att filmen var "Skräcknatten" som visades på Sandrew 1-2-3-4 på Kungsgatan 37. Filmen började 21.15. Den är en timma och 46 minuter lång och slutade 23.01.

När folk berättar om sina drömmar kan jag nästan somna av tristess men nu måste jag faktiskt ändå berätta om en dröm JAG hade för många år sedan. Jag drömmer att jag besöker ett gammalt slott med tinnar och torn som jag på något mystiskt sätt redan på förhand vet är kopplat till mordet på Palme. Slottsdörren öppnas av en betjänt och jag eskorteras av denne fram till en pampig dörr som står öppen. Jag tittar in och ser en sal där ungefär 15-20 män i svarta kostymer står tillsammans i små grupper och samtalar lågmält och allvarligt med varandra. Golvet ser ut att vara ett parkettgolv och väggarna i salen för tankarna till England, Wales eller Skottland, då väggarna är dekorerade med ekträrutor och inuti varje ruta sitter en rutmönstrad, rödgrön tapet. Plötsligt lösgör sig en av männen ur gruppen och börjar gå emot mig. Han stannar upp, räcker fram handen och presenterar sig: "Mitt namn är Trolle." Då vaknar jag och inser snabbt att allt bara var en dröm. (Kanske en vänsterdröm.) Men jag kunde faktiskt inte låta bli att bildgoogla och nog hittade jag ett slott som liknade det i min dröm: Trolleholm i Skåne. Och jag minns att ättens vapensköld avbildar ett troll med avhugget huvudet och det tyckte jag var rätt läskigt. Om jag är sanndrömmare? Nej, det är jag dessvärre inte vad jag vet. Jag hade förmodligen förläst mig på teorier om palmemordet strax innan.