Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jo enligt den angivna speltiden skulle "Bröderna Mozart" ha slutat (exklusive rollistan) 23.05, men antingen kom den igång någon minut sent eller så gick projektorn lite sakta. Den tidiga föreställningen slutade i alla fall i precis rätt tid, 20.50. Avvikelser i projektorhastighet kan kanske förklara 1-2 minuter men knappast så mycket som fem minuter, och dessutom var det ju ingen publik att tala om på "Gå och se" utan den lär nog ha börjat i tid. På radion vet vi att Ekot började 23.03 och det är i den vevan som första klungan kommer ut, enligt "flygledaren" Lars-Erik Eriksson. Så även det stämmer bra med att "Gå och se" skulle ha slutat då.

Om mannen som Lars Jeppsson ser så håller jag med om att han liknar Grandmannen. Däremot kan han knappast vara gärningsmannen, i alla fall inte om man ska tro Lisbeth Palmes uppgifter – först till polisen och sedan både i tingsrätten och hovrätten – om vart mördaren tog vägen efter skotten. Därtill kommer förloppsproblemet med den där "gärningsbeskrivningen" som du lovat oss alla som en slags sista gest innan du lämnar forumet. Inför det känner man sig lite som ett barn vid middagsbordet: man måste liksom äta upp spenaten innan det blir någon efterrätt!

Hur Grandmannen obemärkt ska ta sig förbi makarna Palme och sedan genskjuta dem vid Dekorima, det övergår i alla fall mitt förstånd. Jag har bett fler än du att förklara det för mig, men det är som sagt dåligt med svar på den förfrågan. Som du mycket väl förstår är det där med "omkörningen" den ensamme galningens akilleshäl, som i sig visar att Palmemordet måste ha grundats i en konspiration och utförts av attentatsmän som redan på förhand vetat att Palme skulle komma dit till Dekorima. Det är där skon klämmer.

1. Förklara varför LJ inte kan se mördaren pga Lisbets uppgifter. Jag vill ha det svaret på max 5 meningar. Mer behövs inte.

2. Hur Grandmannen kan genskjuta innan Dekorima? I inlägget innan påstår du LOP stannar en minut på vägen... Är inte det svar nog?

1. Enligt Lisbeth Palme dröjde sig mördaren kvar vid byggbarackernas främre (västra) ände en stund efter skotten och stod där och blängde. Då kan det inte vara samme man som Jeppsson ser, för mördaren kan ju inte både dröja sig kvar vid barackernas västra ände och springa uppför trapporna till åsen på en och samma gång.

2. Omkörningen måste äga rum mellan Skandias huvudentré och södra reklampelaren, för det är där som makarna Palmes uppehåll görs. Det är en sträcka på 40 meter och han ligger ju bakom med typ tio meter när de möter Fauzzi. Hur man får ihop det övergår som sagt mitt förstånd. Du menar alltså att han skulle kila förbi, skära in framför tårna på dem, sedan gå och ställa sig vid Dekorima och vänta på dem? Och när de sedan kommer så missar både Olof och Lisbeth Palme att samme kille som just skar in framför tårna på dem står där och hänger? Hela idén är totalt dödfödd, och det betyder att något ensamt gärningsmannascenario inte fungerar.

Nu väntar vi på att få sätta i oss din "gärningsbeskrivning", som alltså är spenaten som ska ner först. Men framför allt väntar vi på efterrätten.

1. Hon beskriver en man som står där några få sekunder innan han springer in i gränden. Stämmer bra med det LJ beskriver. Inte minsta hinder för att han ska springa i trappan i ett senare skede. Ingen har påstått att mördaren står där samtidigt som någon springer i trappan.

2. Omkörningen kan ske på västra sidan gatan. Omkörningen kan ske på östra sidan. Om de nu gör ett uppehåll som du påstår så är det ju ganska enkelt köra om. Vad Olof observerade och inte har vi ingen aning om. Lisbet verkar ha varit väldigt ouppmärksam. Det förekommer uppgift de kan ha kollat i fler fönster.

Tensonmannen måste inte vara mördaren.

LOP gör inget uppehåll på en minut.

1. Det Lisbeth säger vid rättegångarna är att gärningsmannen dröjde sig kvar vid barackernas västra ände 1-3 MINUTER efter skotten. Nu är det kanske en överdrift med tre minuter men det rör sig under alla förhållanden om mycket mer än några få sekunder, som du nu ljugit ihop.

2a. Makarna Palmes uppehåll på en minut bekräftas, som jag påvisat i många tidigare inlägg, av positionerna för ekipagen på västra trottoaren. Att de inte skulle göra något uppehåll på vägen är en till lögn som du nu kokat ihop.

2b. Ifall omkörningen skett på västra sidan Sveavägen så får du förklara hur det gått till i så fall. Jag menar att det är stört omöjligt. Om Grandmannen inte är Tensonmannen, hur går det i så fall till? Varifrån kommer Tensonmannen i så fall? Och hur tar sig Grandmannen ner till mordplatsen? Han går ju bakom paret Palme förbi korvkiosken, men när Najic sedan tittar ut en halvminut senare är både han och paret Palme försvunna. De enda som går kvar på västra trottoaren är paret som gick framför paret Palme när de passerade korvkiosken. Vart tog han vägen då?

Det enda jag håller med om i ditt inlägg är väl att Tensonmannen inte måste vara mördaren. Närmare bestämt menar jag att han inte KAN vara mördaren. Däremot kan han naturligtvis vara den man som Jeppsson ser springa förbi barackerna och vidare uppför trapporna till åsen.

Men alla andra vittnen då? Som säger mördaren springer inom några få sekunder efter skotten? De räknas inte pga vad ett vittne säger 3 år efter mordet? Ett vittne som tidigare sagt det handlar om några få sekunder. Att mördaren uppehåller sig längre än några sekunder väster om barackerna går mot materialet. Jag har dessutom inget minne av att Lisbet vid rättegångarna påstått 1-3 minuter.

2a. Finns inget i materialet som talar för ett uppehåll av LOP, förutom om man utgår från adressuppgifter i förhören med NF, där vi vet att adressuppgifterna innehåller bevisade felaktigheter.

Du använder alltså antaganden du själv inte tror på alls för att visa att du har rätt? Väldigt konstigt. Observationerna av Tensonmannen gör att mördaren har svårt hinna passera innan Tunnelgatan, men Tensonmannen är absolut inte mördaren... Hur får du ihop dessa två påståenden?

Du: han ligger ju bakom med typ tio meter när de möter Fauzzi

Anfall är bästa försvar, eller hur? För saken är väl, att det inte går så värst bra för dig med att plocka fram den där utlovade "gärningsbeskrivningen".

Om vi börjar med Lisbeth Palme, så förstår jag att du drabbats av selektiv minnesförlust vad gäller det där med att gärningsmannen dröjer sig kvar vid barackerna efter skotten. Inte heller stämmer det att hon skulle ha kommit med den uppgiften först tre år efter mordet, utan i Hierners & Thonanders förhör med henne den 29 april 1986 uppger Lisbeth följande (se sid 15 i pdf:en):

"Då Lisbeth Palme tittade in mot Tunnelgatan (hon bedömde det till 1-3 minuter senare) såg hon en man som stod ca 75 meter in på gatan. Han stod på norra sidan med ryggen tryckt mot barackbyggnaden och vände ansiktet och stirrade på henne. Det var mörkt på platsen, men hon tyckte sig se att den mannen hade samma stirrande blick, som den hon tidigare iakttagit hos mannen i hörnet av Tunnelgatan."
https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMVDFMbjBQQ19nbUk/view?resourcekey=0-mQiINRZYzrxHTE9XRRBGww

"Mannen i hörnet av Tunnelgatan" är alltså gärningsmannen. Vid åklagarnas (Riberdahl & Almblad) förhör med Lisbeth den 26/1 1989 kommer frågan upp igen. Där står följande (sid 17 i samma pdf):

"[Lisbeth Palme] har ytterligare en minnesbild ett par minuter efter den första iakttagelsen av en man som stod inne på Tunnelgatan vid den barack som då fanns där. Lisbeth Palme anger på den bifogade skissen mannens position. (Den högra av de tre markeringarna som Lisbeth Palme har gjort på skissen.) Mannen stod med ansiktet vänt mot henne. Lisbeth Palme har ett intryck att de tre iakttagelserna rör samme man."

Kartskissen med Lisbeth Palmes markeringar finns på sista sidan i samma pdf, och av den framgår att mannen stod i västra änden av barackerna, mot norra sidan till. Lisbeth har även markerat platsen i avfasningen vid Dekorimahörnan där hon gjorde den första i raden av tre iakttagelser.

I tingsrätten kommer frågan upp vid ett par tillfällen, och för att inte göra det här för långrandigt kan vi plocka ut ett exempel. På sidan 33 frågar Christer Petterssons advokat Arne Liljeros om den här iakttagelsen.

Arne Liljeros: Sedan ser ni en person vid barackerna.
Lisbeth Palme: Det är vid ett mycket senare skede.
Arne Liljeros: Hur lång tid kan det ha gått från det att mannen sprang iväg till baracken?
Lisbeth Palme: Jag ser bara två eller två och ett halvt steg.
Arne Liljeros: Hur lång tid kan gå fram till dess att ni ser en person vid barackerna?
Lisbeth Palme: Kanske två till tre minuter – mellan en och tre minuter. Det är mycket svårt att uppskatta tid.
https://lennartremstam.blogspot.com/2015/04/lisbeth-palme-forhors-i-tingsratten-1989.html

I hovrätten låter det ungefär likadant, vid ett par tillfällen under förhöret med Lisbeth Palme. Ta till exempel sid 57 i pdf:en:

Arne Liljeros: Mm. Sedan har ni berättat att ni senare såg en man inne i gränden där det var mörkt. Var det så?
Lisbeth Palme: Ja.
Arne Liljeros: Jo, hur lång tid kan ha förflutit från det att den här mannen tar några steg mot gränden fram till det att ni ser en person vara längre inne i gränden?
Lisbeth Palme: Jag tror att man har en benägenhet att överskatta tidsrymden. Jag har sagt en till tre minuter. Det är svårt att avgöra för mig hur lång tid det är. Men jag vet att jag tänkte att det var konstigt att det står en man där och stirrar, och jag uppfattade att det var samma man.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=57

Nu hoppas jag att vi botat minnesförlusten vad avser de 1-3 minuterna som förlöper mellan skotten och det att Lisbeth Palme gör sin iakttagelse av samme man vid framänden av barackerna.

Men alla de andra vittnena då? Det finns inget vittne som med blicken följer gärningsmannen från Dekorimahörnan och ända in till barackerna. Faktum är att det enda vittne som med bestämdhet säger sig ha sett en man springa in på norra sidan av barackerna, det är Hans Johansson. Han är det enda vittnet som ser det från mordplatsen.

Sedan har vi Jeppsson som ser mannen komma ut på baksidan, så helt klart är det en man som springer där. Men det finns ingen grund för att påstå att det skulle vara gärningsmannen. Det enda vittne som känner igen gärningsmannen inne i gränden är Lisbeth Palme, och hon menar att han fanns kvar där en ordentlig stund efter skotten. Även om man kortar ner hennes 1-3 minuter så blir det ju ändå mycket senare är Jeppssons iakttagelse.

Johansson påstår för övrigt även att han var upp till Apelbergsgatan och gjorde sin u-sväng där, och i så fall kan han ju knappast ha sett någon flyende gärningsman överhuvudtaget. Men även om man förlägger u-svängen i korsningen med Tunnelgatan så fattas det med säkerhet en "filmsnutt" i Johanssons iakttagelser medan han körde runt och innan han fick syn på den springande mannen inne vid barackerna.

Den här föreställningen som sorgfälligt inplanterats i folkloren om att en massa vittnen såg gärningsmannen springa in på norra sidan av barackerna, den har inget stöd överhuvudtaget i det faktiska materialet – utan det är en ren myt.

Vad gäller de "43 sekunderna" så har jag skrivit så många inlägg med så fullödig bevisning i den saken, att jag får hänvisa till dem. Att du nu upprepar lögnerna om att makarna Palme inte skulle ha gjort något uppehåll längs vägen mellan Skandias entré och Dekorima, det talar ju heller inte till din fördel. Det är uppehållet, som vi kallar för "Fauzzis 43 sekunder" fastän det troligtvis handlar om uppemot en minut, hör till de bäst fastlagda förloppsfakta i Palmemordet.

Att bestrida dess existens – särskilt efter att det gåtts igenom här i tråden alldeles nyligen – framstår kort sagt som tämligen idiotiskt. Vilken normalbegåvad tolvåring som helst kan plocka fram papper och penna och på tio minuter försäkra sig om att de "43 sekunderna" faktiskt gäller – genom att kolla positionerna på de fyra ekipagen på västra trottoaren med respektive utan de 43. Då ser man direkt att det inte går att plocka bort de 43.

Det blev tyst från ditt håll om det där med att Grandmannen skulle ha tagit västra trottoaren. Det var en sådan där idé på sundbybergaren i Lorrys nivå: "Tänkte inte på det!" Det blir ju likadant även på östra trottoaren, där man visserligen rent teoretiskt kan pillra fram ett förlopp där Tensonmannen plötsligt börjar rusa efter att Fauzzi passerat och skär in framför tårna på paret Palme. Den förutsätter emellertid att båda makarna Palme har en uppmärksamhetsnivå som sövda grisar.

Vidare passar förloppet ifråga kanske bättre som manuskript till den gamla brittiska komediserien "Benny Hill" än som en plausibel gärningsbeskrivning för Palmemordet. Man ser mycket sådant, men främst då i tråden om Stig Engström, som visst ska förmågor utöver det vanliga med att smita förbi och runt och in och ut utan att någon lägger märke till honom. Samma här med Tensonmannens omkörning och genskjutning av paret Palme.

Men det som slutligen punkterar simblåsan på den här firren, det är väl ändå Delsborns iakttagelse av att paret Palme står och samtalar med Dekorimamannen. Ifall Grandmannen, som blivit Tensonmannen längs vägen, sedan också blir Dekorimamannen som Palme stannar och pratar med, ja då blir det ju inte lätt att hävda att Lisbeth Palme inte skulle ha lagt märke till det. Utan i så fall får man plocka fram någon annan slags förklaring till vad Delsborn berättar om.

Bottom line: Det finns inget scenario – eller ingen gärningsbeskrivning om man så vill – som fungerar och där en ensam gärningsman mördar Olof Palme. Det enda som går att prestera ligger som sagt på Benny Hill-nivå, och då förutsätter det fortfarande att väsentliga uppgifter undertrycks och sopas under mattan. Det är en helt omöjlig uppgift att få ihop det med någon ensam gärningsman ~ vare sig denne heter Andersson, Pettersson eller Engström (eller något annat) i efternamn.

Det var du som påstod hon sa det vid rättegångar, inte jag.

Lisbeth säger vid rättegångarna är att gärningsmannen dröjde sig kvar vid barackernas västra ände 1-3 MINUTER efter skotten.

Jag har som inget minne av att hon sagt något sådant alls, och jag hade rätt. Hon säger aldrig att mördaren står vid västra delen av barackerna efter 1-3 min. Hon ser en man 1-3 minuter efter mordet i östra delarna av barackerna (75m in), som hon tror är mördaren för båda männen har en stirrande blick. Vem hade inte stirrat... Vi andra ser att observationen stämmer in på LJs rörelser. 1 minut eller 40 sekunder är omöjligt för Lisbet långt efter mordet.

Ditt inlägg är för långt, jag kommer inte läsa resten av det. Framförallt när du inleder med en raljerande ton. Korta ner och tala till en annan medmänniska om du vill ha svar på något mer.

Lisbeth Palme markerar klart och tydligt var mannen stod, i västra änden av barackerna (se markeringen på sista sidan i pdf:en). Att du till och med måste ljuga om det här är ju smått enastående när jag enkomt pekat på det i mitt förra inlägg. Att du inte gitter läsa mina svar, där jag tvingas göra jobbet och servera dig på silverfat sådant som du själv är för lat att slå upp, det tycker jag inte heller talar till din fördel. Du sitter och ojar dig om "medmänniskor", men så lät det inte förut när det var du som hoppade på mig rörande Christer Andersson. Men nu är det visst synd om dig, och därför menar du att vi ska acceptera dina lögner. I själva verket har du inget att komma med, och då menar jag att det ska sägas klart och tydligt.

Om Lars Jeppsson så befann han sig överhuvudtaget aldrig vid västra änden av barackerna utan hann bara knappt halvvägs in – och på södra sidan, inte norra – innan skotten smällde. Då retirerade han till östra kortänden där han stod när den flyende mannen passerade på norra sidan. När mannen sedan kommit till trapporna så sneddade Jeppsson över till nordöstra hörnet av korsningen, invid "kulturhuset" (Luntmakargatan 14) och kollade därifrån mot mordplatsen på norra sidan av barackerna. Han var alltså aldrig ens framme vid östra änden av barackerna på norra sidan, låt vara den västra änden där Lisbeth Palme tydligt och klart placerar mannen hon såg.

Jag noterar att du fortfarande inte presterat den där gärningsbeskrivningen som du utlovat, och skälet till det är förstås att den inte går att få ihop med mindre än att det blir underhållning à la "Benny Hill". Att jag ändå eftertraktar den så pass hett beror förstås dels på det förväntade underhållningsvärdet, men framför allt utgör den porten till det där andra löftet du gav – om att lämna forumet när du väl fått ur dig alstret ifråga. Det ser jag verkligen fram emot, och är nog inte ensam om det heller.

Som sagt: vill du ha svar på något mer så tilltalar du mig som en medmänniska. Ditt patetiska raljerande kan du hålla inom dig.

LJ ser mördaren springa uppför trappan. Lisbet ser LJ när han tittar mor mordplatsen i norra passagen.

LJ beskriver själv hur han står mitt på Luntmakargatan och kollar mot mordplatsen i norra passagen.

Det är en passande avslutning från ditt håll att komma med fler uppenbara lögner. Det finns absolut ingenting i Lisbeth Palmes uppgifter som tyder på att mannen hon skulle ha sett inne i gränden är Lars Jeppsson. I så fall måste hon dels ha placerat honom i fel ände av barackerna och dels misstagit den änglalike Jeppsson med hans burriga hår för någon ruskig Christer Pettersson-typ med stirrande blick. Bådadera faller på sin egen orimlighet, utan där har vi en till sådan där ren myt som odlats fram i palmeriet och fastnat. Det är sådana här "stubbar" som måste dras ut med traktor och vinsch.

Jag upprepar också, att det inte finns någonting alls som säger att det skulle vara gärningsmannen som Jeppsson ser. Själv utgick han från det i ett tidigare skede, men när vi talade med honom om den här frågan så framkom naturligtvis att det byggde på ett antagande och inte på någon direkt och säker iakttagelse. Senare skrev den samvetsgranne Jeppsson ett brev till polisen där han förklarade det här, och alltså lät förstå att han inte kunde vara säker på att det var gärningsmannen.

I rättvisans namn ska väl sägas, att Lisbeth inte heller är hundraprocentigt säker på att mannen hon såg vid barackerna var identisk med gärningsmannen, men hon säger i alla fall att hon uppfattade honom på det viset. Då talar vi främst om den stirrande blicken, som ju knappast utmärker Jeppsson och som heller knappast går att skönja på det stora avstånd som Jeppsson befann sig.

Även rent tidsmässigt kan man ifrågasätta om Jeppsson "visat sig" i glipan på norra sidan barackerna vid den tid Lisbeth gjorde sin iakttagelse. Att döma av vad Jeppsson berättade så skulle jag säga, att han visar sig cirka 30-45 sekunder efter skotten, vilket är i tidigaste laget för Lisbeth. Om man tänjer lite så går det kanske att få ihop, men det förutsätter alltså viss elasticitet. Dock inte riktigt samma absurda elasticitet som idén om att Lisbeth skulle felplacera Jeppson i framänden av barackerna eller förväxla honom med en Christer Pettersson-typ. De idéerna är så långsökta att de framstår som rent befängda.

Du tycker att jag raljerar, men faktum är att jag bara säger min ärliga mening om dig och dina idéer – vilka för övrigt är samma gamla idéer som under 38 år kapitalt misslyckats med att föra Palmemordet framåt mot en lösning. Det här tankegodset är totalt bankrutt, och de som alltjämt torgför smörjan är lika intellektuellt som moraliskt bankrutta. Det är vad jag tycker om det här.

Under alla år var jag lite småirriterad på all "konspirationsdynga" (för att använda PeoFallmos charmanta uttryck) som cirkulerade från Sven Anér och kompani, men när jag själv började läsa upp mig på materialet så insåg jag snabbt att den "ensamma gärningsmannadyngan" som grasserat i palmeriet om möjligt var ännu värre. Den ende av de gamla privatspanarna som hade något att hänga i granen var enligt min mening Ingvar Heimer. Han fick visserligen aldrig ihop någon rimlig modell, men som grundidé betraktat måste man ändå lyfta på hatten åt hans "mötesscenario". Men allt det här om en ensam gärningsman, det menar jag att vi måste lägga på hyllan. Eller förpassa till cylinderarkivet.

75 meter in i gränden är de östra delarna av barackerna.

Förstår inte riktigt skissen. Den observation jag menar är LJ och du mördaren ska vara den högra av tre markeringar. Men på skissen ser jag bara två markeringar. Får du det till tre?