Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Lisbeth gör sin första iakttagelse när gärningsmannen står i avfasningen, vilket syns tydligt på skissen. Den andra iakttagelsen syns av någon anledning inte på skissen, men då är mannen på väg in i gränden och har korsat över till södra sidan på Tunnelgatan. Det framgår av förhören med Lisbeth vid rättegångarna. Ta hovrätten till exempel. Där frågar ordföranden Birgitta Blom särskilt om det här:

Birgitta Blom: Det finns tre observationstillfällen. Först när du ser mannen vid Dekorima. Andra gången befinner han sig på Tunnelgatans södra sida: Han har passerat över Tunnelgatan. Hur står han då?
Lisbeth Palme: Jag ser honom egentligen inte stå.
Birgitta Blom: Du ser honom inte stå?
Lisbeth Palme: Jag vet inte. Jag minns de springande, studsande stegen, med de uppdragna axlarna och den speciella tyngdpunkten. Det är en sorts speciell springstil som jag uppmärksammar.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=94

Den tredje iakttagelsen görs när mannen står med ryggen mot barackerna.

Lisbeth Palme: Men när jag ser in i gränden vid ett annat, senare tillfälle - allting sker ju mycket snabbt, det är svårt att ha en tidsuppfattning - står en person med ryggen mot baracken som då fanns inne i gränden... och står med ryggen mot, vänder huvudet... stirrande tillbaka mot den plats där jag står, eller sitter på knä eller så.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=14

Birgitta Blom tar även upp tidsfrågan i sin utfrågning där på slutet av förhöret. Då låter det så här:

Birgitta Blom: Får jag återkomma till en fråga som har diskuterats kanske den här gången också. Jag kommer inte riktigt ihåg det. Om vi återvänder till iakttagelserna, de tre du har gjort av den här mannen, hur lång tid tror du det har gått mellan de två första iakttagelserna? Det här är svårt att uppskatta, det vet jag.
Lisbeth Palme: Det är säkert under... under 30 sekunder, men kanske mer än 15. Jag kan inte säga exakt. Men det är mycket liten tidsrymd eftersom jag vänder mig om. Ja, jag kan inte riktigt säga mera.
Birgitta Blom: Och mellan observation 2 och nummer 3, den där det står en man borta vid baracken?
Lisbeth Palme: Att jag noterar det var för att det på något sätt var så anmärkningsvärt.
Birgitta Blom: Hur lång tid kan ha gått fram till det att du sett honom springa iväg?
Lisbeth Palme: Jag har sagt en till tre minuter. Men tiden känns väldigt lång i en sådan här situation.
Birgitta Blom: Ungefär?
Lisbeth Palme: Kanske inte kortare än en minut. Det vet jag faktiskt inte, det tror jag knappast.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=98

Som du ser går det Lisbeth säger inte ihop med den gängse bilden av att gärningsmannen först skjuter och sedan omgående backar upp några sekunder i Dekorimahörnan, varefter han börjar springa inåt gränden på Tunnelgatans norra sida och alltså fortsätta direkt förbi barackerna och vidare uppför trapporna till åsen.

Enligt Hans Johansson skulle ju mannen också ha kastat en blick över axeln just när han nådde fram till barackerna, som för att kolla om någon sprang efter honom. Men Johansson talar definitivt inte om att mannen skulle ha stannat till där, utan det första stopp vi känner till på "Åsmannen" (som jag neutralt vill kalla mannen som sprang upp på åsen), det är när han stannat högst upp i trapporna och kollar nedåt mordplatsen. Då talar vi förstås om Jeppssons iakttagelse av det nedifrån foten av trapporna.

PS edit: Jag tappade bort det där med avståndet, 75 meter som Lisbeth säger. Men hon säger även att gärningsmannen stod på tio meters avstånd vid första iakttagelsen, dvs när han stod i avfasningen vid Dekorima. Det verkliga avståndet var bara 3-4 meter, så hon överdriver med en faktor 3. Samma med Björkman, som hon ställer på 30 meters avstånd norrut på Sveavägen. I verkligheten stod han bara tio meter bort. Så om man tillämpar samma krympningsfaktor på de 75 metrarna så blir det bara 25 meter, vilket stämmer bättre. Det är väl dryga 30 meter till framänden av barackerna. Och så säger Lisbeth alltså, att mannen hon såg stod med ryggen mot barackerna och med ansiktet vänt mot henne. Jeppsson befann sig aldrig vid barackerna på norra sidan och kan därför omöjligen ha haft ryggen mot barackerna, utan även det måste man i så fall lägga till i listan av absurditeter.

Det är inte så att du har förväxlat "västra" med "vänstra"? Vad jag har sett talar LP om att mannen stod på vänstra sidan av barrackerna (vilket LJ gjorde).

Nej det är både vänstra (norra) sidan och västra änden. Mannen står med ryggen vänd mot barackerna och ansiktet vänt mot Lisbeth, det framgår när hon frågas om det i hovrätten. Se mitt förra inlägg för referenser.

Enda riktigt rimliga förklaringen till att en markering inte syns är att den hamnat utanför vid fotostatkopieringen, kan jag tycka. Och vad är precis utanför det vi ser på fotostatkopian? Jo 75 m in i gränden, och den plats där LJ stod en stund ( mitt på Luntmakargatan tittande i norra passagen).

Men ponera du skulle ha rätt, att Lisbet menar mördaren stå vid barackernas västra del (vilket jag inte tycker det framstår som) - det motsägs ju av de andra vittnena. Folk hade ju sett om mördaren stod där så länge. När SG kommer till kroppen skulle han sett mördaren stå där. När AH kom till kroppen skulle hon låta bli att bry sig om att mannen som sprungit stod kvar så nära? Och så har vi flera vitten som säger mördaren springer in i norra passagen kort kort efter mordet.

Du tycker denna gissning om en markering som inte syns, och cherrypickande av förhör som inte hör ihop med skissen visar att LJ inte såg mördaren springa uppför trappan? Trots alla andra vittnen som menar mördaren skjuter, dröjer några sekunder och sen springer in i norra passagen.

Om du inte vill att det är mördaren i trappan så har du väl mer att vinna på att säga att mördaren springer in i norra passagen, men att där är någon annan som gör att han svänger norrut på Luntmakargatan, och denne andre man springer upp i trappan. Du behöver inte detta onödiga antagande att mördaren dröjer kvar.

Det tycker jag inte är den enda rimliga tolkningen, det du påstår om att markeringen på kartskissen skulle ha hamnat utanför fotostatkopieringen. Inte heller tycker jag att det är rimligt att Lisbeth plötsligt skulle komma med en korrekt avståndsbedömning efter att ha gjort så pass grova felbedömningar av de andra två avstånden (till mördaren i avfasningen respektive till Björkman) som förs på tal i förhören med henne. Lisbeth själv håller heller inte med dig. Så här låter det i hovrätten.

Arne Liljeros: Vid förhör den 29 april och 5 och 6 maj 1986, där står antecknat på s. 34, 4-5 rader nedifrån: "Då Lisbeth Palme tittade in mot Tunnelgatan (hon bedömde det till 1-3 minuter senare) såg hon en man som stod ca 75 meter in på gatan."
Lisbeth Palme: Jag tror att det är en uppskattning av längden. Jag vet inte. Jag har inte varit där sedan dess.
Arne Liljeros: Ni har tydligen sagt 75 meter i dessa förhör.
Lisbeth Palme: Ja, herr Liljeros, jag har sagt att jag säkert har överskattat avståndsbedömningen till att börja med.
Arne Liljeros: 75 meter har ni tidigare sagt. Mannen som stannar, ni har en uppfattning om att det är samma man som ni har sett förut. Tycker inte ni att det vore mycket anmärkningsvärt om en mördare skulle stanna en till tre minuter vid Tunnelgatan - Luntmakargatan?
Lisbeth Palme: Jag har ingen uppfattning om annat än att det är anmärkningsvärt. Det är mycket anmärkningsvärt, herr Liljeros.

Vidare vad den uteblivna markeringen på kartskissen beträffar så är jag öppen för att det blivit någon slags begreppsförvirring vid rättegångarna om att gärningsmannen korsat Tunnelgatan till södra sidan. Det är visserligen vad som framkommer där, men samtidigt är det inte helt glasklart i det att Lisbeth inte själv säger "södra" sidan. I åklagaren Anders Helins förhör med Lisbeth låter det till exempel så här:

Anders Helin: När du ser mannen andra gången har han tydligen förflyttat sig en bit från färgaffären till motsatta sidan av Tunnelgatan.
Lisbeth Palme: Ja, det kan vara bredden på gatan ungefär som han förflyttat sig.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=16

Lisbeth säger visserligen "ja" men samtidigt kan ju rörelseriktningen vara ett missförstånd medan Lisbeth jämför den sträcka mannen förflyttat sig med bredden på gatan (cirka 7 meter). När Liljeros frågar ut henne tycker jag ändå att hon är ganska tydlig:

Arne Liljeros: Vänta ett tag! Under ett visst skede ser ni inte mannen? Sedan ser ni studsande steg?
Lisbeth Palme: Jag har inte sett stegen. Dem måste han uppenbarligen ha tagit medan jag vrider mig bakåt. Sedan vrider jag mig tillbaka och då har personen gått över på andra sidan Tunnelgatan och beger sig in...
Arne Liljeros: Och då upptäcker ni mannen igen?
Lisbeth Palme: Då är han på väg bort. Jag uppfattar att det är samma person.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=56

Christer Petterssons andre advokat Lars Ekman ställer också en fråga om det här.

Lars Ekman: Jo, fru Palme, jag uppfattar det som att ni beskrivit att ni ser en person mot avfasningen på Dekorima. I nästa ögonblick ser ni samma man på Tunnelgatans andra sida.
Lisbeth Palme: Inte i nästa ögonblick.
Lars Ekman: Men nästa gång ni ser mannen blir på Tunnelgatans södra sida och så ser ni honom
ta två steg in mot gränden. Är det riktigt uppfattat?
Lisbeth Palme: Ja, två till två och ett halvt.
https://gunnarwall.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/01/Förhöret-i-hovrätten-med-Lisbeth-Palme.pdf#page=81

Det här är samtliga utdrag om saken i hovrättens förhör med Lisbeth Palme. Att jag inte gjort motsvarande utdrag från tingsrätten beror på att Remstam inte lagt ut pdf:er som man kan söka i och klippa och klistra från utan då måste man dra excerpter för hand. Men där sägs exakt samma saker och i vissa avseenden rentav bättre än i hovrätten.

Dina falska anklagelser om "cherrypicking" är rena lögner – att lägga till den nu ganska långa raden av lögner som du hävt ur dig. Skälet till att du gör det är att din föreställning om att en ensam galning mördat Olof Palme enbart går att försvara med lögner. Och då hör du tydligen till dem som tycker att det är bättre att ljuga vidare för att försvara dina förutfattade meningar än att gå tillbaka till ritbordet och tänka om. Tyvärr är det så det fungerar i palmeriet, det är därför som alla normalt funtade människor föraktar er palmerister.

Hur mycket ska jag citera innan du är nöjd? Du kunde väl sätta dig ner och läsa hela förhören själv, för det har du ju helt uppenbart aldrig gjort. Det är ganska enastående, att du hållit på med Palmemordet i alla dessa år utan att ens läsa materialet med Lisbeth Palme! Hon är ju det enda vittnet som finns på plats på Tunnelgatan med full uppsikt över hela mordplatsen. Alla andra vittnen har begränsningar i form av byggnader som skär av delar av synfältet.

Men för att återvända till den där markeringen på kartan, så misstänker jag att det ändå kan ha blivit någon slags missförstånd vid rättegångarna rörande gärningsmannens "omväg" via södra sidan av Tunnelgatan. Vid första anblick verkar det ändå lite konstigt att han skulle ha gjort en sådan "krok" när han senare står åt vänster sida till vid barackerna. Men samtidigt får man komma ihåg att avsevärd tid hinner förlöpa mellan de två sista iakttagelserna, och då finns ju möjligheten att mannen sprungit inåt gränden på södra sidan och sedan uppehålit sig där ett tag för att efter en minut eller så gå över till norra sidan och kolla läget där. Och då har Lisbeth sett mannen där. Det är väl vad en rättfram läsning av förhören ger vid handen.

Om man sedan vill spekulera i varianter så skulle jag kunna tänka mig att mannen springer mer diagonalt och alltså bara gradvis sneddar över till södra sidan. Om vi återgår till kartskissen så finns det faktiskt en lite blek markering där, cirka 7-8 meter in på Tunnelgatans norra sida. Det är svårt att säga om den markeringen är Lisbeths eller om det handlar om någon annan "bläckplump", men även de andra två markeringarna är ju inte direkt övertydliga och inte heller numrerade. Din uppfattning om att man haft en större karta men bara kopierat en del av den får stå för dig. Det är i alla fall din sak att bevisa det, vilket du får kontakta NOA:s arkiv om. För min del nöjer jag mig med att avfärda ditt påstående som ytterligare en dålig nödlögn.

Även det du säger om vad andra vittnen borde ha sett tycker jag luktar nödlögner. Vi vet till exempel att en smal sydlänning iförd midjelång ljusbrun läderjacka "sprang som f-n" in på Tunnelgatan en halvminut efter mordet. Det är limousinföraren Jan Nilsson som ser och berättar om det. Men ingen på själva mordplatsen berättar om att någon sådan man sprungit in i gränden. Vi har över tjugo vittnen varav en handfull på plats på Tunnelgatan, och inget av dem har sett det här. Samma med Stig Engströms språngmarsch in i gränden. Finns det något vittne som sett honom springa in där? Visst kan man invända att Engström hittat på alltihop, men i och med att ingen heller sett Nilssons löpare så är det ju heller inte så långsökt att de skulle ha missat Engström.

Mannen som Lisbeth berättar om har ju inte ens rört på sig utan bara stått där vid barackerna. Han kan mycket väl ha uppehållit sig ett tag i mörkret på södra sidan barackerna och sedan gått fram för att kolla läget, och då även kolla norra sidan österut mot trapporna. Det behöver inget vittne på mordplatsen märka, utan det som förvånar är väl snarast att Lisbeth ändå lagt märke till det. Så den argumentationen som du försöker dig på där, den håller kort sagt inte streck.

Du nämner Stefan Glantz och Anna Hage, men Glantz ser ju överhuvudtaget ingen flyende man utan när han kommer fram så är mannen säkerligen redan framme vid barackerna. Om han då siktat mot södra sidan (som dessutom är beckmörk) så finns inte en chans att Glantz (eller någon annan för den delen) sett honom där.

Vad Anna Hage beträffar så säger hon i sitt tredje förhör (bandförhöret), att hon hade sett en man springa in på sidan av "kiosken" (som hon kallar barackerna). Men hon kunde inte säkert säga vilken sida mannen sprang in på, om det var vänster eller höger. Efter lite tvekan säger hon troligtvis vänster, men då måste man ha klart för sig att "mördarens flyktväg" vid det laget varit ordentligt utbasunerad i medierna.

Det finns absolut ingen enig bild bland vittnena ens om vilken sida mannen sprang på, utan Ulrika Ryttestål säger till exempel att mannen sprang på högra (södra) sidan Tunnelgatan, och det uppger hon helt spontant utan att ens ha blivit tillfrågad om det.

Att det fanns en större karta vet vi. För den används av andra vittnen. Orginalet till kartan hon får rita på går så långt österut att man kan se Malmskillnadsgatan.

Numreringen är inte gjord för Lisbet.

Så när jag säger att det är flera vittnen som beskriver en man som springer in i gränden in mellan fasad och baracker så är det en nödlögn från mig? Hur skulle det kunna vara en nödlögn när det är helt sant? Det du menar är inte att jag ljuger, utan att dessa vittnen har fel. Och det är du fri att tycka. Själv tror jag på det vittnena säger, mördaren springer in längst barackerna. Det som även Lisbet säger.

I stor sett alla vittnen som rör sig mot mordplatsen skulle kunna se din mördare stå kvar vid västra sidan barackerna. Men nu ser de faktiskt ingen, och den logiska anledning är att mördaren inte uppehåller sig där.

Det är en tydlig bild Lisbet ger. En mördare som rör sig från Dekorima, och in i gränden. Som passar ihop med de andra vittnena.

Du försöker nu vrida runt det till att mördaren springer på södra sidan. Och visst de flesta vittnen säger inte något tydligt om det. Dock är det flera vittnen som säger klart och tydligt norra sidan, mot ett vittne som säger södra sidan. Och som sagt, på södra sidan står LJ till kanske 40-45 sekunder efter mordet. Så nej.

Jag kan inte sitta och svara på det ena blajinlägget efter det andra från ditt håll.

Jeppsson, som jag talat med personligen om det här, stod i korsningen ett tag men hade precis börjat röra sig in mot Sveavägen när han hörde skotten. Kanske hann han 6-7 meter in, vilket också framgår om man gör en vinkelmätning av hur Palme "faller in i bild" för Jeppsson. När det smäller så tvärstannar han och retirerar därefter raskt ut igen och befinner sig alltså vid östra änden av barackerna när Åsmannen springer korsar Luntmakargatan och fortsätter in i stumpen som leder fram till trapporna.

Om gärningsmannen först backat upp i avfasningen och sedan sneddat över till södra sidan när han springer inåt gränden så finns inte en chans att Jeppsson skulle ha sett honom där. Visserligen har det väl tvistats om det också, men troligtvis är det Anna Hage som kommer först fram till Palme medan Glantz kommer tvåa.

Vad som emellertid förvånar lite med Glantz, det är att han inte ser någon som springer in i gränden fastän man tycker att han borde vara ur bilen och "på benen" på Tunnelgatan (om inte ända framme vid Palme) nästan tidigare än Hage, som ju kommer runt hörnet. Ändå är det alltså Hage som får syn på den flyende mannen medan Glantz missar honom helt och hållet. Mest troligt pågår alltså språngmarschen in i gränden för fullt när Glantz rusar ur bilen men ändå missar han den helt och hållet. Och när det gäller Hage så råder alltså viss osäkerhet om vilken sida av "kiosken" som mannen sprang in på.

En detalj som vi dryftade med Jeppsson är att stegen liksom verkade komma lite för fort i förhållande till det förlopp som man tänker sig med en liten paus på några sekunder alldeles i början medan gärningsmannen backat upp i avfasningen och står där och kollar in den fallne Palme.

Dessutom har vi mysteriet med skosulorna, dvs frågan hur Jeppsson överhuvudtaget kan höra springstegen från baksidan av barackerna. Vi var nere där och klampade runt, och kunde då konstatera att man får ta i rejält för att höras på 20-30 meter och då stod ju inte ens några baracker ivägen. Här undrar man hur en sådan "noshörning" (för att tala med Dan Hörning) eller klumpeduns med hårda sulor kan ha klarat av att närma sig Palme bakifrån utan att denne märkt något.

Med ett tvåmannascenario förklarar man lätt båda de här sakerna, och då är det Åsmannen som finns på plats inne i gränden redan innan skotten medan gärningsmannen kommer dit vid själva skotten. När skotten avfyras börjar Åsmannen omgående sin språngmarsch inåt gränden, vilket alltså förklarar varför stegen kom så tidigt – och även varför han klampar på så duktigt. Gärningsmannen däremot har tysta sulor och sneddar mot södra sidan när han sticker in i gränden. Sedan uppehåller han sig vid barackerna och går fram och kollar läget efter en stund. Det är då som Lisbeth råkar snappa upp att han finns där.

När det gäller vad vittnena sett så får jag upprepa att det bara är Hans Johansson som med säkerhet säger sig ha sett en man springa in på vänstra sidan av barackerna. Övriga vittnen säger inget sådant, utan det närmaste vi kommer är Anna Hage som jag redan nämnt, men hon är alltså osäker om vilken sida mannen sprang in på. Ulrika Ryttestål säger att mannen sprang på höger sida. Då går det ju inte att påstå, som du gör, att det finns någon slags enig bild bland vittnena om vart gärningsmannen tog vägen.

Det finns inte ett enda vittne som kunnat följa gärningsmannen hela vägen från skotten till byggbarackerna. Lisbeth Palme är det enda vittne som varit placerad så att hon i princip skulle kunna ha följt gärningsmannen hela vägen, men hon tittar ju också åt andra håll och släpper då gärningsmannen med blicken. Men hon är det enda vittne som kan koppla samman mannen vid barackerna med gärningsmannen. Hon är inte helt bergsäker på att det är samme man, men säger att hon uppfattade det så. Och då kan väl sägas, att det vore väldigt orimligt med ytterligare en man med gärningsmannens ungefärliga signalement, som uppehåller sig inne i gränden under så pass lång tid.

Att påstå att Lisbeth Palmes bild av förloppet stämmer överens med övriga vittnen utgör visserligen en grov förvrängning som du menar det hela, men ironiskt nog är det ändå inte helt fel. För övriga vittnen säger inte ett jota om vart gärningsmannen tar vägen efter skotten. Det enda vittne som har något att säga om den saken, det är just Lisbeth Palme. Att då påstå att hennes uppgifter stämmer överens med vad andra vittnen säger om saken, det är ju inte oriktigt annat än i det att antalet andra vittnen som har något att säga om den saken är noll. Det är ju ändå en ganska intressant ny typ av lögn du hittat på, att säga att någon får medhåll från alla andra när antalet personer i den gruppen är noll!

Man upphör aldrig att förvånas över palmeriet. Just när man trodde att man sett allt så kommer det en ny fint. Uppfinningsrikedomen är det i alla fall inget fel på – men bara när det gäller att mörklägga och desinformera.

Nej att LJ returnerar ut mot Luntmakargatan efter skotten har så vitt jag vett inget stöd i förhören med LJ. Där framgår tydligt att han är på södra sidan barackerna och inte östra när mannen springer över Luntmakargatan.

Så LJ hade sett mördaren om denne rört sig från Palmes kropp in mot avfasningen (hur nu det ens är möjligt eftersom det lär vara mindre än en meter mellan den döda kroppen och avfasningen) och till södra passagen. För LJ står där i upp till 45 sekunder efter mordet.

Jag har fått det till att SG är först. Dock så verkar ju SG inte se något förrän HJ vänt runt, medan AH ser mannen springa redan när hon sitter i bilen. SG ser kroppen och reagerar på instinkt, ser bara en kropp utan att veta det skjutits. Mördaren är minst 30 in när SG hoppar ut, så han syns inte om man tittar på kroppen.


Jag har inte saft att det finns en enig bild bland vittnena att mördaren sprang på norra sidan. Jag sa motsatsen, att det inte fanns en enig bild. Men fler säger norra sidan än södra.

Lisbet stämmer ihop med de andra vittnena. Lisbet har från första stund beskrivit en GM som är vid Dekorima, sen längre in i gränden och som försvinner in där. Finns inget vittne som säger något annat. Att Lisbet beskriver en man som uppehåller sig vid västra delen av barackerna efter en ganska lång tid hittar du enbart i att kombinera ett cherrypickat förhör kombinerat med en skiss där man inte ser markeringen som avses.

Så nu mörklägger jag och kommer med disinformation? Vem betalar mig? Östkustfiskarna?

Var så god och belägg det här med citat och referens till förhör med Jeppsson. När jag talade med honom personligen fick jag det bestämda intrycket att han omgående dragit sig tillbaka upp till östra änden av barackerna.


Jeppsson kunde se Palme "falla in i bild", dvs han kunde se huvudänden söder om blodfläcken ungefär. Norr om det kunde han inte se något, till exempel när gärningsmannen backade upp i avfasningen. Det finns ett par, tre meters spelrum där. Kanske upp till fyra meter relativt Lisbeths position, när hon går ner på huk vid Palmes överkropp.


Det har du alltså kommit fram till, men på vilka grunder då? Anna Hage gör två iakttagelser: först av gärningsmannen när han avlägsnar sig från själva mordplatsen, sedan när hon rusat ut ur bilen och nästan kommit fram till Palme, då ser hon den flyende mannen som försvinner på ena sidan av "kiosken" därinne i gränden. Det är inte ens säkert att hon sett samme man i bägge filmsnuttarna, utan det finns ett glapp på kanske tio sekunder i mitten av hennes inre film.


Då kan du väl räkna upp vilka vittnen som säger norra sidan respektive södra sidan och gärna dra citat. När jag gjorde det, vilket är ett tag sedan nu, så fann jag att Hans Johansson är det enda vittnet som är säker på vänster sida. Nu är Johansson den han är, och när han säger sig vara säker på något så betyder det inte nödvändigtvis att han talar sanning. Men just när det gäller den här iakttagelsen så tycker jag inte att det finns någon större anledning att tvivla på den.

Det enda andra vittne jag kan komma att tänka på är Susanne Larsson i Morelius' baksäte, hon säger att hon såg mannen springa in på vänster sida av barackerna. Problemet där är att man inte kan se det från den plats där Morelius' bil såg, så hon har inbillat sig det efter att ha läst om det i medierna. I övrigt kan jag inte påminna mig något vittne som klart säger att de sett någon springa in på vänster sida av barackerna.

Jag borde kanske även ha sagt, att Ulrika Ryttestål som säger att gärningsmannen sprang till höger på Tunnelgatan inte säger något om att hon sett honom springa in på endera sidan av barackerna. Dit in kan nästan inga vittnen se, utan det är egentligen bara Lisbeth Palme, Anna Hage och Stefan Glantz som hinner fram i tid för det – och möjligen Karin Johansson och/eller någon till i Johanssons taxi. Men ingen av dem har sett något i vilket fall. Ljungqvist fläskar naturligtvis på en del, men säger inget om att han sett någon man springa in på endera sidan av barackerna. Hans passagerare Andersson verkar inte så imponerad av Ljungqvists stories, och det ligger det nog någonting i – i alla fall vad de här iakttagelserna beträffar.

Så ser sammanfattningen ut vad mig beträffar. Om du har något mer får du plocka fram det och citera.


Det du säger här är förstås ren smörja. Det är i minst fyra olika förhör, med början den 29/4 1986, som Lisbeth Palme berättar om den här mannen som stått inne vid barackerna och stirrat mot mordplatsen. Att kalla det för "cherrypickat" är rent otroligt ohederligt, när jag pekat på alla fyra förhör och citerat massor ur dem. Ditt problem är att du sedan länge förlorat den här debatten, och just därför sitter du nu och lägger diarrémattor i förhoppningen att läsarna ska vara lika lata som du själv och inte läsa vad som skrivs.

Lisbeth Palmes uppgifter om mannen som står inne vid västra änden av barackerna, med ryggen mot barackerna och med stirrande blick blänger mot mordplatsen, de är unika för henne. Det finns inget annat vittne som berättar om något sådant. Det är absolut inte Lars Jeppsson som hon ser där. Dels fanns han aldrig vid den platsen, eller ens vid bortre änden av barackernas norra sida. Hur skulle han då kunna stå med ryggen mot barackerna som Lisbeth uttryckligen säger att han gjorde? Det går naturligtvis inte. Inte heller finns det någon rim och reson i att Lisbeth skulle ha sammanblandat Jeppsson med det Christer Pettersson-liknande råskinn som mördade hennes make.

Du har påstått att det skulle finnas en markering på kartan borta vid Luntmakargatan, men som inte kommit med därför att man bara fotokopierat en del av kartan. För att bli trodd måste du höra med NOA:s arkiv om den underliggande kartan verkligen är större än fotokopian, och i så fall om det finns några sådana markeringar på den. Var så god och plocka fram den bevisningen!


Absolut att du desinformerar i mörkläggningssyfte. Det gör du inte därför att du har något sådant uppdrag utan därför att du växt fast i din egen trosföreställning om att en ensam galning mördat Palme. Det där syndromet är väldigt vanligt i palmeriet och du är väl ett riktigt praktexempel på det. Från min synvinkel ter det sig totalt sinnesrubbat att sitta år ut och år in och förfäkta någonting sådant, för det handlar ju inte om någonting.

En galning får syn på Palme av en slump, hämtar det vapen han förfogar över och går tillbaka och väntar på Palme, sedan följer han efter och skjuter. So what? Ingenting kunde vara mindre intressant. Att viga sitt liv åt det utan betalning finner jag totalsjukt.

Att polisen år ut och år in hållit på med ensamma galningar är en annan femma, för dels har de ju betalt för det och dessutom är den ensamme galningen det enklaste och därmed lataste sättet att lyfta den lönen. Så den ensamme galningen är lättingarnas och huliganernas val.

Vad dig beträffar spelar du nog inte riktigt i den divisionen där ens ett minimalt arvode skulle kunna komma på tal. Utan du hör till de där filurrerna som sitter och "gräver i skiten" (som poeten Ölvebro uttryckte det) helt gratis utan att det egentligen handlar om någonting.

En tänkvärd artikel värd att begrunda.
Var det såhär det gick till eller?

https://utsikterinsikter.blogg.se/category/allmant.html

Tänkvärd eller ännu en upprepning? Ur bloggen:

Citat:

Var det någon eller några personer som deltog i kuppberedskapsövningen som bar ansvaret för mordet? Beväpnade män befann sig nära Sveavägen samtidigt med mordet. Vissa av dem hatade Olof Palme. Hade mördaren tagit tillfället i akt och under några minuter försvunnit från sin post och gått ner till Tunnelgatan och likviderat Olof Palme?

Grundproblemet med alla teorier som utgår från MP är att ingen, inte ens OP själv, visste att han skulle passera där förrän ett par minuter för mordet. Alltså är det helt ointressant om en kuppövning eller narkotispaning pågick i närheten, ja såvida man inte vill hävda att en beväpnad polis eller underrättelseman av en händelse sprang på LOP på Sveavägens Ö sida.

Jag fascineras över att normalt fungerande människor i decennier letat SB-män, Skandiamän eller spanande narkotikapoliser när enkel logik säger oss att MP är en slump. Om så hela Europas SB-kommando låg under Skandiahuset så är MP likväl en slump. LOP tog en oväntad väg S isf N till Rådmansgatan, och bytte till råga på allt sida. Trots detta kunde GM komma upp bakom OP och skjuta honom i ryggen. Den enkla och självklara förklaringen är att GM hamnar vid MP eftersomhan förföljt LOP dit. Kanske gick han förbi och väntade några sekunder vid Dekorima (IMs version) eller så gick han bakom hela tiden (ABs version).

Ja, och männen från landsorten som är särskilt intressanta är Eino, Raimo och Ture…