Citat:
Du sa precis att man inte kan dra några slutsatser. Men nu ska man klassa det som tur om han träffar? Varför kan han inte vara en god skytt?
Han har ju inte siktat bakifrån heller. Han har siktat från sidan, så om han nu siktar på samma punkt som på OP är det så skottet blir.
Sedan är det ju inte säkert att han siktar där, men med tanke på att det var där han siktade på OP och hur nära han är att träffa den punkten ser jag det som det mest sannolika.
Gällande hur dödligt det vore kan jag inte ge några klara besked då jag inte är läkare. Men att få ett skott i ryggraden av en sådan kaliber är det väl ändå rätt hög dödlighet på? Det är ju inte så att kulan gör ett perfekt hål i sin egen storlek och inte gör mer skada än så. Den kommer skapa skador i vävnaden runt om och antagligen ge krosskador i kotan.
Han har ju inte siktat bakifrån heller. Han har siktat från sidan, så om han nu siktar på samma punkt som på OP är det så skottet blir.
Sedan är det ju inte säkert att han siktar där, men med tanke på att det var där han siktade på OP och hur nära han är att träffa den punkten ser jag det som det mest sannolika.
Gällande hur dödligt det vore kan jag inte ge några klara besked då jag inte är läkare. Men att få ett skott i ryggraden av en sådan kaliber är det väl ändå rätt hög dödlighet på? Det är ju inte så att kulan gör ett perfekt hål i sin egen storlek och inte gör mer skada än så. Den kommer skapa skador i vävnaden runt om och antagligen ge krosskador i kotan.
Noga räknat är det väl tveksamt om gärningsmannen överhuvudtaget siktar på Lisbeth Palme. Den enda (och mycket knapphändiga) information vi har om den saken kommer från Inge Morelius, som menar att båda skotten riktades mot en och samma person, nämligen "offret".
Nu finns naturligtvis väldigt starka begränsningar för vad Morelius rimligtvis kan ha uppfattat på det avståndet och under de ljusförhållandena, men ändå tycker man att han borde ha sett om gärningsmannen gjorde ett tydligt uppehåll mellan skotten för att rikta om vapnet. Något sådant såg han emellertid inte, utan han säger att bägge skotten kom i snabb följd och verkade riktade mot samma person.
Även om det finns en del saker som Morelius helt klart missuppfattat så tycker jag inte att den här iakttagelsen hör till den kategorin, utan för mig framstår det som rimligt att gärningsmannen riktat bägge skotten mot Olof Palme, men att han missat tvåan som då istället snuddat Lisbeth. Tack vare att hon vridit sig till vänster klarade hon sig med en rispa – vilket vi kallar för änglavakt. Med andra ord ser jag inte lisbethskottet som avsiktligt riktat mot Lisbeth utan just som ett vådaskott.
Att få iväg två skott i så snabb följd förutsätter att båda skotten utförs i en och samma armrörelse. I ett antal tidigare inlägg har jag visat att gärningsmannen med största säkerhet skjuter med vänster hand, vilket också är nödvändigt för att kunna avfyra det andra skottet i den riktningen i en enda armrörelse.
Kom ihåg att det andra skottet avfyras från lägre höjd än det första, vi talar om en skillnad på grovt räknat tre decimeter. Gärningsmannen har alltså först skjutit Olof Palme i ryggen, vilket torde förutsätta att han siktat noga för att få in skottet på rätt ställe. Det skottet går också nedåt med några grader. Sedan har han sänkt vänsterarmen ner till "höftskottshöjd" och avfyrat tvåan, fast nu uppåt med några grader.
Allt detta passar helt naturligt in i en sammanhållen armrörelse med vänster arm, inklusive den förhållandevis stora förändringen i horisontalvinkel mellan ettan och tvåan, som ligger bortemot 45 grader. Ettan går ju in mot tunnelbanenischen på östra sidan medan tvåan sneddar över Sveavägen och studsar mot fasaden på västra sidan varefter den lägger sig på trottoaren cirka 40 meter bort.
Den närförloppsmodell jag vaskat fram och förfäktar innebär alltså att gärningsmannen aldrig siktar mot Lisbeth utan att hon blir rispad av ett vådaskott.
Av allt att döma var tvåan avsedd för Palmes bakhuvud, men när han rasar i marken så går det för fort – eller han hamnar för långt fram från gärningsmannen – för att tvåan ska gå in som det var tänkt. Av det sätt som Palme faller till marken framgår att det fanns framåtmoment kvar i kroppen, vilket säger mig att det första skottet avfyrats någon tiondel "för tidigt" ur den synvinkeln.
Syftet med att klappa till Palme på axeln torde ha varit att dels få stopp på honom, och dels få honom att vrida sig åt höger för att få bättre horisontalvinkel på skottet. Då kan man säga att högervridningen lyckades men däremot lyckades han inte fullt ut med att få stopp på Palme. Ifall han lyckats med det hade Palme kollapsat mer vertikalt som en "potatissäck" än som den "halvfura" (via knäna och framåt) som det nu blev.
Lite mer tankegods där rörande närförloppsmodellen, som naturligtvis även måste stämma in med vad vi känner om ballistiken. När man tar med alla de restriktionerna är det min uppfattning att en unik lösning trillar fram, nämligen den jag redogjort för. Om mordet bara kan ha gått till på ett sätt så kan vi nog utgå från att det är så det gick till.
__________________
Senast redigerad av Packetipiketen 2024-06-25 kl. 06:54.
Senast redigerad av Packetipiketen 2024-06-25 kl. 06:54.