Smile (2022)
Citat:
After witnessing a bizarre, traumatic incident involving a patient, a psychiatrist becomes increasingly convinced she is being threatened by an uncanny entity.
Alltså, Rose, som jobbar inom psykiatrin får en ny patient som verkar psykotisk, och denna skär halsen av sig framför henne under deras första möte. Traumatiskt för Rose, i synnerhet då patienten såg henne rakt i ögonen och log samtidigt som hon gjorde det.
Saker händer, och Rose efterforskar och ser ett mönster; människor har begått självmord på blodiga och brutala sätt inför någon annan, och sedan har vittnet ifråga upprepat samma sak, och det verkar ligga något i det som den där patienten sa, att det är något övernaturligt som orsakar skeendet.
Okej, några gånger lyckades de få det lite obehagligt, som när en (död) person står i bakgrunden och i skugga utan att något mer händer; där lyckades de faktiskt. Men i övrigt bygger det mest på jump scares, och den sista biten av filmen var ingen höjdare.
Det här var såndär film som jag pga. förhandsbilden på Netflix undvek därför att den verkade så dålig, men så dålig var den inte. Vissa saker kunde man reta sig på, men helt OK en torsdagskväll.
