1. Vetenskap & humaniora
  2. Medicin och hälsa
  3. Psykiatri och psykofarmaka

Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Svara
2023-10-30, 16:26
  #10705
Rebali179
Medlem
Rebali179s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Muppety
Jag har en samling ljudböcker som finns på Legimus om Asperger, jag har inte lyssnat på alla, men det är en hel del...



Tack här finns en hel att kolla upp å gå igenom.
en del böcker känner man ju igen å en hel del visste jag inte ens att det fanns.
Citera
2023-11-06, 13:47
  #10706
lucifersatan
Medlem
lucifersatans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rebali179
Du går in i väggen ganska rejält å orkar inte ta tag i vardagliga saker.
inget städ saker samlas på högar så det nästan blir som en hoarder å kan inte ta dig igenom. lägenheten
tallrikar, mat, disk finns lite överallt i lägenheten. Du drömmer dig bort bakom en dataskärm
Du vill inte umgås med folk å isolerar dig rejält.


Men så är det ju jämt, sen får man nått ryck och tar hand om skiten. Sen börjar det hela om igen. Isolerar mig vet jag inte, men ingen vill umgås så då blir det ju svårt att umgås med någon.
Sover gör man ju knappt heller.

Så hur vet man vart väggen är och när man går in i den?
Citera
2023-11-06, 14:01
  #10707
UniK-w61jdm45f4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av snurrighamock

Ok, förstår!

Jag undrar vad det egentligen är som gör att människor med högfungerande autism ibland inte klarar att laga mat, städa eller göra saker som är väldigt lätta för "normalfungerande" människor. Hur är känslan liksom? Är det ångest, eller vad är det som gör att det inte går?

Jag har sett att ätstörning kommer hand i hand med autism, men inte helt förstått grejen.

Hur fungerade det med inlärning och fokus i skolan? Kunde du följa lärarens undervisning en hel lektion eller dimmade du bort och tänkte på annat?
Jag har svårigheter med duschning, städning och andra normala grejor/rutiner och är diagnosticerad med autism/aspergers. Jag tror den främsta anledningen är att jag inte bryr mig så mycket om mitt rum är ostädat eller jag inte duschat på ett tag. Det ger liksom ingen satisfaction att ha ett rent rum eller vara nyduschad (okej, kanske lite men inte särskilt stor). Sen så är det delvis också att jag är dålig på delayed satisfaction tror jag, att städa rummet eller duscha ger ju inga direkta fördelar (som jag bryr mig om) utan fördelar på längre tidshorisont. Jag har i allmänhet svårt för att göra saker som är utanför mina specialintressen, särskilt om de är det minsta komplicerade. Om du läst på om autism/aspergers så kanske du vet att folk med denna diagnos generellt inte gillar förändringar och är mycket sämre (beroende på hur allvarlig ens autism är såklart) än allmänheten på att hantera förändringar. Om man t.ex. har en allvarlig autismstörning så kan man få ett extremt vredesutbrott bara för att något flyttat på några stolar i ett rum. Jag har det inte på den nivån utan är i allmänhet relativt välfungerande, men tendensen finns där ändå. Detta bidrar också till att jag kanske hellre sitter framför datorn 12h i sträck än att städa/äta/duscha. Sen skulle jag även säga att jag får någon form av ångest när jag tänker på att städa, det känns som jobbigt. Även fast jag kanske egentligen vet vad det innebär. Det är märkligt. Långt inlägg men whatever, kanske användbart för någon.
Citera
2023-11-06, 14:13
  #10708
UniK-w61jdm45f4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av snurrighamock
Är det en generell korrekt observation då att flera med autism har svårt att styra födointaget?
Problematiken är generellt kring rutiner, inte specifikt matintaget. Men absolut, en hel del har problem med matintaget på olika sätt. Mest att man äter vid konstiga tider eller att det går en lång tid mellan måltider, men även att man äter väldig likformig mat d.v.s. typ korv & makaronen 2 gånger om dagen 7 dagar i veckan (som tidigare sagt, autister gillar inte förändringar och gillar därmed likformighet).

Citat:
Om man vänder på det, är det vanligt för neurotypiska människor också?
Nej, det är nog mindre vanligt.

Citat:
Jag undrar även lite hur det är med konflikter. Jag läser en del att människor med autism skapar konflikter runt sig. Speciellt på arbetsplatser. Varför blir det så, och hur uppstår det?
Konflikter är nog vanligare om man är autist än om man inte är det. Autism definieras ju delvis av att man har svårigheter med det sociala samspelet. Det kan vara svårt att uttrycka vad man tycker & tänker samt att bedöma när man kan/ska säga något och inte. Så det kan bli att man omedvetet är väldigt otrevlig eller okänslig osv.
Citat:
(jag har en vän som jag är 99% säker på är autistisk, han hade länge ett jobb på Ericsson där han jobbade nattskift och fixade med kretskort som gick genom ugnarna. Efter flera år så hamnade han på kant med en ny chef, och skickades sedan ut i en evig snurra av arbetslöshet och tilltag. Tror inte han har jobbat på 20år nu. Han är jättesnäll, säger väldigt lite och kommunicerar märkligt, absolut normalfungerande intellektuellt. Men socialt på många sätt som ett barn. Han är 6år äldre än mig och vi har umgicks efter jag var kanske 9-10år gammal. Det är lite ovanligt att en 10åring hänger med en 16åring. Vi umgicks regelbundet tills jag var över 20år gammal. Han såg mycket yngre ut än han var/är)
Det här är en intressant observation. Jag har märkt samma sak hos vissa autister, inkl. mig själv (att de umgås med yngre). Vet inte riktigt varför det blir så. Kanske är det när det sociala blir för svårt i takt med att man blir äldre så söker man sig till yngre där det sociala är lättare? Vet inte, men intressant att fundera på.
Citera
2023-11-06, 14:18
  #10709
UniK-w61jdm45f4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Shishio
Ni som har autism, hur gamla var ni när ni först började prata?
Vet inte exakt men har hört att det var väldigt tidigt. Tror inte att autism har så mycket att göra med när man börjar prata, om man inte har icke-verbal autism. Har mer att göra med ens intelligensnivå (precis som för personer i allmänhet). I mitt fall har jag intelligens en bra bit över medel, särskilt verbal, så då blev det tidigt.
Citera
2023-11-06, 15:47
  #10710
Blaajj2.0
Medlem
Blaajj2.0s avatar
Jag undrar om jag faktiskt lider av denna diagnos eller inte.

Saker som talar för det:
Jag har sedan 11/12 års ålder (är nu 19) haft stora problem med framförallt att tala inför grupp, träffa nya människor eller att bara vistas i stora som små grupperingar socialt. Jag kan i princip inte hålla en konversation med en människa jag inte känner väldigt väl och har ingen förståelse/känsla för hur man skall fullfölja ett samtal.
Jag HATAR förändring (oberoende av bra eller dåliga förändringar) och vill helst ha mina strikta rutiner med mina favoritintressen och klientel.
Ibland kan jag ha svårt med empati eller förstå hur andra känner. Jag bryr mig såklart om mina anhöriga och vill dem väl, men ofta förstår jag inte innebörden av deras nämnda problem.

Saker som talar emot:
Jag har lätt för humor, lätt för att skratta och förstår alltid när någon använder ironi (något jag hört att folk med autism har svårt för).

Vad tror ni här på flashback, vad är felet? Dessa problem påverkar ständigt min vardag negativt nämligen.
Citera
2023-11-06, 15:52
  #10711
Ekvilibrium1
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Blaajj2.0
Jag undrar om jag faktiskt lider av denna diagnos eller inte.

Saker som talar för det:
Jag har sedan 11/12 års ålder (är nu 19) haft stora problem med framförallt att tala inför grupp, träffa nya människor eller att bara vistas i stora som små grupperingar socialt. Jag kan i princip inte hålla en konversation med en människa jag inte känner väldigt väl och har ingen förståelse/känsla för hur man skall fullfölja ett samtal.
Jag HATAR förändring (oberoende av bra eller dåliga förändringar) och vill helst ha mina strikta rutiner med mina favoritintressen och klientel.
Ibland kan jag ha svårt med empati eller förstå hur andra känner. Jag bryr mig såklart om mina anhöriga och vill dem väl, men ofta förstår jag inte innebörden av deras nämnda problem.

Saker som talar emot:
Jag har lätt för humor, lätt för att skratta och förstår alltid när någon använder ironi (något jag hört att folk med autism har svårt för).

Vad tror ni här på flashback, vad är felet? Dessa problem påverkar ständigt min vardag negativt nämligen.

Kan du se samma klipp om och om igen som du gillar inom en väldigt kort tidsspann? Det är ett typiskt autismdrag, en variant av att fixera på snurrande leksaken men i vuxenform.
__________________
Senast redigerad av Ekvilibrium1 2023-11-06 kl. 15:55.
Citera
2023-11-06, 15:53
  #10712
st33r
Medlem
st33rs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Blaajj2.0
Saker som talar emot:
Jag har lätt för humor, lätt för att skratta och förstår alltid när någon använder ironi (något jag hört att folk med autism har svårt för).

Ä
Jag och rätt många autister jag träffat har en känsla för humor och ironi och skrattat ofta.

Den där typen av autism som bara förstår allt bokstavligt och pratar som en robot , det finns såna absolut. Men det finns lika många som inte är så.

Senaste 15 åren har autismkriterierna blivit luddigare och allt fler människor får diagnos. Och i takt med det ser jag mer sällan ”klassiska” autister bland de diagnosticerade.

Om det betyder att man fångat upp fler ,som har autism, eller att man ger folk autismdiagnos fast de inte har det. Det vet jag inte.
__________________
Senast redigerad av st33r 2023-11-06 kl. 15:56.
Citera
2023-11-06, 16:11
  #10713
Blaajj2.0
Medlem
Blaajj2.0s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ekvilibrium1
Kan du se samma klipp om och om igen som du gillar inom en väldigt kort tidsspann? Det är ett typiskt autismdrag, en variant av att fixera på snurrande leksaken men i vuxenform.
FÖR ofta kollar jag på samma klipp/scen/program dagligen i över en vecka. Anhöriga retar mig ibland för just detta. Jag kollar ju dock på det eftersom det är underhållande (…)
Citera
2023-11-06, 16:11
  #10714
zombie-nation
Medlem
zombie-nations avatar
Citat:
Ursprungligen postat av snurrighamock

Ok, förstår!

Jag undrar vad det egentligen är som gör att människor med högfungerande autism ibland inte klarar att laga mat, städa eller göra saker som är väldigt lätta för "normalfungerande" människor. Hur är känslan liksom? Är det ångest, eller vad är det som gör att det inte går?

Jag har sett att ätstörning kommer hand i hand med autism, men inte helt förstått grejen.

Hur fungerade det med inlärning och fokus i skolan? Kunde du följa lärarens undervisning en hel lektion eller dimmade du bort och tänkte på annat?

Nu har jag ADD som är svårare än min aspergers, men jag tror ändå det är samma sak som gör att man inte kan. Som en annan skrev, man får ingen glädje av det. Andra får en dopaminkick av allt. Jag kan bli milt glad av att ha städat och sedan känns det som skit igen ganska direkt. Man använder mycket energi till detta. Har man problem den dessa saker, drar det enorma mängder energi. Det är lite som man måste uppfinna hjulet varje gång man diskar. Du fokuserar på det trista du gör, för du måste. Du har bara en kanal, det ska vara en väldigt enkel eller extremt ingnagd uppgift för att du ska kunna tänka på annat.

Sedan har många dålig motorik. Då tar det jättelänge att göra något,

Vissa minns inte ordningen man gör saker i, jag kan laga mat, men vet dem som måste läsa på varje gång de ska koka pasta. För dem är det inte alls självklart att mantarutgrytanhällerivattenställerpåspisenhällerip astan. Som jag gör som en enda aktion. Deras hackas upp på varje liten småsak och så blir det ändå fel.

Vi är helt enkelt synnerligen opraktiska, vi har svårt för tråkiga saker, vi måste ha allt fokus på det vi gör och vi får ingen känsla efter att vi gjort något bra.

Sedan kan du ju tänka dig om telefonen ringer mitt i pastalagandet, då tappar de helt fokus och måste ladda igen.

Jag kan t ex inte bara gå och göra något. Jag tänker tio gånger på hur detta ska göras innan jag gör det. Då är jag redan utmattad. Just denna bit kan medicin lösa för mig, men gillar inte att medicinera med centralstimulerande.

Ätstörningar kan komma in från flera håll. Dels kan de vara en del av PDA, som uppmärksammas mer och mer. Det är en känsla av att förlora kontrollen och bli ofri. Man blir en som säger nej till allt. Är själv sådan. Mat kan man kontrollera, för ingen kan tvångsmata dig. Sedan är man redan känslig för viss sorts mat som man inte äter. Man tänker även svartvitt vad som är nyttigt, och då kan man råka få för sig att nästan inget inte är gift.

Jag följde lektionerna upp till högstadiet, de var under min förmåga oftast. Högstadiet bestämde jag mig för om jag skulle fokusera eller inte. Då jag inte läste på inför prov hängde jag med på de lektionerna som lärde ut det viktigaste inför provet. Annars var jag i min egen värld. Göra läxor har jag aldrig kunnat, det är PDA blandat med ADD:n oförmåga att rikta koncentration på tråkiga saker som spökar.
Citera
2023-11-06, 18:24
  #10715
Shishio
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av UniK-w61jdm45f4
Vet inte exakt men har hört att det var väldigt tidigt. Tror inte att autism har så mycket att göra med när man börjar prata, om man inte har icke-verbal autism. Har mer att göra med ens intelligensnivå (precis som för personer i allmänhet). I mitt fall har jag intelligens en bra bit över medel, särskilt verbal, så då blev det tidigt.

Intressant, vad arbetar du med idag?
Citera
2023-11-06, 22:09
  #10716
UniK-w61jdm45f4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Shishio
Intressant, vad arbetar du med idag?
Pluggar komvux för jag fuckade upp sista året på gymnasiet.
Citera
Svara

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in