Citat:
Maten slarvar jag mest med för att jag inte känner mig hungrig, brukar ta nått i bara farten, nån frukt, en ölkorv eller så. Sen tycker jag det känns meningslöst att laga mat när man är ensam, lite kul kan det vara om man t.ex. har dambesök o man hjälps åt. Men nu föredrar jag att främst vara själv.
Men jo, det blir lite lättare om någon annan tar initiativen. Jag får hjälp av habiliteringen att komma igång med regelbundet ätande, så jag får se hur det går...
Hygien har jag alltid varit noga med i skolan, men jag hade likadana kläder i hela högstadiet, jag hade 13 vita skjortor o ett antal blåjeans. Jag har väl ingen direkt stil numera, kanske lite gammaldags, har alltid haft ganska neutrala kläder, frisyr o sånt. En T-shirt eller en piké-tröja med svarta eller blå jeans. Någon kanske tycker jag har på mig kläderna för länge, då jag kan ha samma tröja i en vecka, men då använder jag den endast ca 2 timmar om dagen, när jag är ute bland folk. Hemma byter jag om till myskläder.
Men jo, jag kom iväg i skolan, tills jag började gymnasiet, då jag började må dåligt, då struntade jag mer o mer i skolan o fick bara godkänt i de ämnen jag tyckte var intressanta, kemi, fysik o el-/elektronik-/IT-ämnena.
Men jo, det blir lite lättare om någon annan tar initiativen. Jag får hjälp av habiliteringen att komma igång med regelbundet ätande, så jag får se hur det går...
Hygien har jag alltid varit noga med i skolan, men jag hade likadana kläder i hela högstadiet, jag hade 13 vita skjortor o ett antal blåjeans. Jag har väl ingen direkt stil numera, kanske lite gammaldags, har alltid haft ganska neutrala kläder, frisyr o sånt. En T-shirt eller en piké-tröja med svarta eller blå jeans. Någon kanske tycker jag har på mig kläderna för länge, då jag kan ha samma tröja i en vecka, men då använder jag den endast ca 2 timmar om dagen, när jag är ute bland folk. Hemma byter jag om till myskläder.
Men jo, jag kom iväg i skolan, tills jag började gymnasiet, då jag började må dåligt, då struntade jag mer o mer i skolan o fick bara godkänt i de ämnen jag tyckte var intressanta, kemi, fysik o el-/elektronik-/IT-ämnena.
Ok, förstår!
Jag undrar vad det egentligen är som gör att människor med högfungerande autism ibland inte klarar att laga mat, städa eller göra saker som är väldigt lätta för "normalfungerande" människor. Hur är känslan liksom? Är det ångest, eller vad är det som gör att det inte går?
Jag har sett att ätstörning kommer hand i hand med autism, men inte helt förstått grejen.
Hur fungerade det med inlärning och fokus i skolan? Kunde du följa lärarens undervisning en hel lektion eller dimmade du bort och tänkte på annat?