Ett par argument till. Vilka slutsatser kan dras om de två främsta vittnena till Jesu uppståndelse?
1) Maria Magdalena (eller Maria från Magdala):
Hon var eller hade varit psykiskt sjuk.
Citat:
8 Efter detta gav sig Jesus ut på vandring till olika städer och byar i Galileen. Och överallt förkunnade han evangeliet om Guds rike. Med sig hade han sina tolv lärjungar, 2 och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria från Magdala, som sju onda andar hade drivits ut ur, 3 Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna, och många andra som hjälpte dem med sina tillgångar.
Luk. 8:1-3
På Jesu tid trodde man att alla sjukdomar berodde på onda andar. Men om
sju onda andar hade drivits ut ur Maria, så var hon säkerligen inte helt psykiskt frisk.
Maria hade stått och tittat på när Jesus korsfästes. Hon hade sett hur han, hennes trygghet, utkämpade en fruktansvärd, många timmar lång dödskamp på korset. Hon måste ha varit både förtvivlad och förvirrad.
När Maria kikar in i graven ser hon två män i vita kläder (dvs änglar) där inne. Men vad gör änglarna där? De behöver inte vakta graven om Jesus redan har lämnat den. Vill de berätta att Jesus är uppstånden? Men varför bara berätta detta för en lite halvgalen kvinna?
Varför gick inte änglarna till templet och talade om för alla människor där att Jesus var uppstånden?
Frågan är alltså inte varför graven var tom, om Jesus inte hade uppstått. Frågan är varför Gud skickade änglar till jorden efter att Jesus hade uppstått (om han nu hade gjort det) och
sedan inte lät änglarna berätta om Jesu uppståndelse för någon annan än en lite halvgalen kvinna (och kanske ett par väninnor till henne)?
I Johannesevangeliet visar sig Jesus själv för Maria, men hon ser inte att det är han - och hon får inte röra vid honom!
Citat:
11 Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven. 12 Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. 13 Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom." 14 När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15 Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom." 16 Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni" - det betyder lärare. 17 Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud."
Joh.21:11-17
2) Lärjungen Petrus är det andra viktiga vittnet till Jesu uppståndelse. Precis som Maria Magdalena var han lite halvgalen. Det var Petrus som fick för sig att försöka gå på vattnet, till exempel. Och han såg syner:
Citat:
28 Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. 29 Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. 30 Två män stod och talade med honom. Det var Mose och Elia,[a] 31 som visade sig i härlighet och talade om Jesus uttåg som han skulle fullborda i Jerusalem.
32 Petrus och de båda andra hade somnat djupt, men nu vaknade de och fick se Jesus härlighet och de två männen som stod där med honom. 33 När de skulle lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa.
Hur kunde Petrus se två män ihop med Jesus och veta att de två männen var Moses och profeten Elia, som båda hade varit döda i århundraden på Jesu tid?
Är det konstigt om en man som Petrus blir det främsta vittnet (förutom Maria Magdalena) som vittnar om Jesu uppståndelse?
Citat:
12 Men Petrus sprang iväg till graven, och när han böjde sig ner och tittade in såg han linnesvepningen ligga där. Han gick därifrån förundrad över det som hade hänt.
Luk. 24:12
Men sen får Petrus möta Jesus, när han tillsammans med några andra lärjungar går och fiskar och får möta en okänd man på stranden:
Citat:
Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte att det var han. 5 Jesus sade till dem: "Mina barn, har ni något att äta?" De svarade: "Nej." 6 Han sade: "Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så skall ni få." De kastade ut nätet, och nu orkade de inte längre dra upp det för all fisken. 7 Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: "Det är Herren." När Simon Petrus hörde att det var Herren, tog han på sig ytterplagget, för han var lätt klädd, och kastade sig i sjön. 8 De andra lärjungarna kom efter i båten. De var inte långt från land.
9 När de kom i land, fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. 10 Jesus sade till dem: "Bär hit av fisken som ni fått." 11 Simon Petrus steg i båten och drog in nätet. Det var fullt av stora fiskar, etthundrafemtiotre stycken. Och fast de var så många gick nätet inte sönder. 12 Jesus sade till dem: "Kom och ät." Ingen av lärjungarna vågade fråga honom vem han var. De förstod att det var Herren.
Joh. 21:4-12
Kort sagt: Två halvgalna personer, Maria Magdalena och Petrus, vittnar om Jesu uppståndelse. Ska vi se dem som sanningsvittnen?
Men kristendomen handlar inte om den verkliga personen Jesus (Yeshua). Den handlar om de berättelser som skapades av Paulus, med lite insprängda muntliga traderade vittnesmål om vad Jesus hade sagt till människorna, kombinerat med diverse mer eller mindre orimliga mirakelberättelser. Lägg därtill ett lager av föreställningar från romarriket som klistrades på kristendomen. Ett utmärkt exempel på detta är att kroppen och själen kan skiljas åt, så att själen kan uppstå medan kroppen ligger kvar och ruttnar i graven. På Jesu tid tänkte man sig att kroppen och själen satt ihop, och att Jesus därför måste uppstå med kroppen om han skulle vara verkligt uppstånden.