Citat:
Ursprungligen postat av
MrArtur
Redogör för matematiken eller presentera åtminstone ett logiskt resonemang.
Ponera att TSI växer och vulkanismen avtar en period och att koldioxidkoncentrationen växer från 300 till 311 ppm. För alla dessa faktorer samtidigt. Vi kan kalla denna period för "period 1".
Ponera hypotetiskt att detta leder till en temperaturökning på 0.5 grader efter en total forcing för alla dessa faktorer tillsammans på 1 W/m^2.
Där
Sol står för 0.3 W/m^2
Vulkanisk hiatus leder till en forcing på 0.5 W/m^2
Koldioxid står för 0.2 W/^2
Ponera sedan att vulkanismen blir mer aktiv och TSI avtar lika mycket som de växte under period 1. Vi kan kalla denna period för period 2.
Solen och vulkanism har under period 2 samma aktivitet som innan period 1. Koldioxidkoncentrationenen accelererar dock uppåt.
Ponera samma temperaturuppgång.
Sol - 0.3 W/m^2
Vulkanismen -0.5W/m^2
Koldioxid +1.5W/m^2.
Är det då rätt eller fel att säga att koldioxid har stått för hela ökningen efter period 2?
Den positiva forcing under period 1 från vulkanism och sol ledde till en uppvärming.
. Den negativa forcingen för samma faktorer under period 2 ledde till en avkylning som kompenserades för av den tredje faktorn, C02 och mer därtill.
Efter dessa perioder har vi alltså:
Sol P1+P2=0.3-0.3=0
Vulkanism P1+P2=0.5-0.5=0
CO2 P1+P2=0.2+1.5=1.7.
Om de två andra faktorena efter P1+P2 båda är =0 och CO2 =1.7 W/m^2 leder fram till en temperaturökning efter båda perioderna på X grader efter en total forcing på 1.7 W/m^2. Varför är det fel att säga att CO2 står för 100 procent av uppvärmingen mot referensperioden som avslutas strax innan P1 relativt perioden precis efter P2?
Kan du svara på det med din matematik?
Du ger bara ett hypotetiskt numeriskt exempel som inte går att kommentera generellt. Låt oss istället titta på den faktiska kurvan och jämföra 1910-1945 (period 1) och 1987-2022 (period 2):
Data:
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1910/to:1945/mean:12/plot/gistemp/from:1910/to:1945/trend/plot/gistemp/from:1987/to:2022/mean:12/plot/gistemp/from:1987/to:2022/trend
https://www.woodfortrees.org/plot/esrl-co2/mean:12/from:1958/plot/gistemp/mean:12/from:1958/scale:84/offset:330
https://data.giss.nasa.gov/modelforce/ghgases/Fig1A.ext.txt
Vi kan använda följande enkla samband för period x: Tx = Cx + Ax
där T = temperaturförändring, C = bidrag från CO2, A = bidrag från annat
Temperatur:
T1 = 0,5
T2= 0,7
CO2:
Period 1: startvärde = 300, slutvärde = 311, forcing = 0,192
Period 2: startvärde = 349, slutvärde = 418, forcing = 0,965
För enkelhetens skull kan vi då sätta:
C1 = 0,2
C2 = 1,0
Med siffror insatta får vi:
Period 1: 0,5 = 0,2 + A1 -> A1 = 0,3
Period 2: 0,7 = 1,0 + A2 -> A2 = -0,3
Detta är vad du visar i ditt exempel. För att forcingen från CO2 ska stämma så måste övriga faktorer haft en starkt positiv effekt den första perioden och en starkt negativ effekt den andra perioden. Är det verifierat? Vidare är forcingen från CO2 ett teoretiskt värde. Hur vet vi att det är korrekt?
Är det här överhuvudtaget rimligt?
Om CO2-halten inte hade ökat så hade vi alltså först haft en temperaturuppgång på 0,3 grader fram till mitten av 1900-talet och sedan en minskning med 0,3 grader. Vi skulle alltså ligga kvar på 1910 års kalla nivå med en starkt sjunkande trend sedan mitten av 1900-talet. Hur troligt är det?
Vidare, att påstå att CO2 är enda orsaken till temperaturförändringen är uppenbart matematiskt omöjligt. Tas A bort i ekvationen återstår: Tx = Cx, vilket uppenbart inte går att uppfylla.
Att en naturlig uppvärmning plötsligt skulle övergå i en naturlig nedkylning vid en tidpunkt som exakt sammanfaller med att CO2-halten börjar öka är onekligen ett märkligt sammanträffande. Det kan rimligen inte uteslutas att det är något i modellerna som inte stämmer med den faktiska verkligheten.