Jag vill inte hälsa på hundjäveln!

Du säger åt dom att hålla hunden i koppel när den är i ditt hem. Gillar dom det inte så finns alternativet att dom lämnar kvar hunden hemma.

Jag är inte ute efter att såga dig, trots att jag är "ännu en som inte är läskunnig". Men du ställer en fråga på Flashback som egentligen ingen kan ge dig ett specifikt svar på. Givetvis kan du få tips och råd för hur du eventuellt kan lösa situationen, men då bör du också ta till dig av de råd du får utan att ge spydiga svar tillbaka.

Jag älskar hundar, alla hundar. Egentligen alla djur men hundar i synnerhet och det är hundar jag har över tjugo års erfarenhet av. Under arton av de tjugo åren har 90% av mina erfarenheter gällt Engelsk staff och Pitbulls, vilka båda är raser som oftare beter sig på det vis du beskriver än inte. Det är hundar som skulle hoppa runt i cirklar av lycka ifall de var ensamma hemma och det kom en inbrottstjuv. Världens sämsta vakthundar.
Engelska Staffar, den ras jag haft som familjehund i nästan tjugo år, är en mycket energisk ras som det krävs enormt mycket träning för att få att inte kasta sig över nya människor för att "pussas" för att de vill visa hur mycket de tycker om dig/den de kastar sig över. Det går, men det är svårt. Min hund är relativt lydig (dvs det finns mer lydiga och många som är mindre lydiga) men när jag introducerar honom för en ny person på en instängd yta (lägenhet, hus, rum) blir han lika hyper varje gång och det enda jag kan göra är att låta kopplet vara på, hålla honom kort och enbart låta honom "kasta sig över" den nya personen. Jag håller därmed kopplet kort och skulle aldrig helt släppa honom om inte den nya personen gjort helt klart att det är okej. I de flesta fall säger folk att de tycker att det är okej, men även då är jag uppmärksam på när det går överstyr och jag utbildar då personen om vad de ska göra för att få hunden att släppa hyper-stadiet för att övergå till ett mindre stressigt stadium, det mår även hunden själv bäst av i längden.
Det är omöjligt att ge dig några specifika tips för hur du ska lösa situationen med just den här hunden eftersom alla hundar reagerar olika på olika saker, och det är hur ägarna till hunden, i ditt fall svärföräldrarna, som vet bäst vad deras hund reagerar på. Har inte orkar läsa tråden, men såg i förbifarten att någon skrev att du skulle skrika åt hunden. Den och alla andra specifika idéer kan du glömma för de kommer inte göra dig något gott, särskilt inte i relation till din killes föräldrar.

Jag vet inte om och i så fall hur mycket mental träning den här hunden får, men det brukar alltid vara något även om det inte skulle vara i närheten till att vara tillräckligt. Prata med din kille, prata med svärföräldrarna. Fråga dem vad som normalt sett fungerar för att fånga hundens intresse. Min hund reagerar kraftigt på "Tjch"-ljud. Som "tj" delen av ordet "tjena", och så kan man hålla ut det eller ännu bättre gör man det ljudet stötvis och högt. Hundarnas hörsel fångar upp det långt mycket mer än vad vår gör. När du vet vad hunden reagerar på så gör du den saken nästa gång han/hon börjar en "attack" med slick och hopp mot dig. När du märker att hunden reagerar och slutar så beröm hunden så mycket du orkar, i bästa fall ger du en hundgodisbit när den avbryter sin slickattack. Det lär hunden att den får ut mer av att vara lydig mot dig än att överösa dig med kärlek.

Läs på om klickerträning. Jag förväntar mig inte att du ska börja klickerträna hunden, det är dina svärföräldrars jobb. Men om du inte har kulor nog att säga åt dem att de antingen inte får komma alls med hunden eller att de måste lösa det som du stör dig på innan de får komma så kommer det krävas lite mer jobb. Klickerträning är hundens motsvarighet till KBT-terapi. Mycket effektiv i de flesta fall men det krävs kontinuerlig träning. Skulle du ta initiativet och säga till svärföräldrarna att de borde försöka med det samtidigt som du lovar att stötta den träningen när de hälsar på så borde de vara tacksamma för din uppoffring och vilja att göra deras hund till en bättre humd. Det skulle också stärka din kontakt med svärföräldrarna oavsett hur god relation ni har nu (vilken jag tolkat som inte den allra bästa i världen). Kan de inte ställa upp på det eller hitta en annan lösning så hade jag sagt att de inte var välkomna hem till dig och din kille om hunden var med.

Pfhiu! Det blev långt. Men sammanfattningsvis säger jag samma som innan, ta tjuren vid hornen och lyssna inte på några quick-fix lösningar för de fungerar inte i längden utan kan snarare skapa en värre eller farlig hund. Men första steget är att prata med din kille så ofta och många gånger det krävs för att det ska bli en förändring.

Lycka till!

dränk händerna i citronkoncentrat innan hunden kommit in i lägenheten, när den väl kommit fram till dig och försöker slicka dig på händerna kommer den rygga tillbaka då hundar hatar citron. Upprepa tills den har börjat associera dig med citronlukt,

Tyvärr hatar katter också citron så du får vara strategisk med applikationen och borttvättandet av citronen.

Kan du inte slänga en menande blick till dem nästa gång hunden gör så.

Påkalla uppmärksamhet. Håll ögonkontakt och säg "Ursäkta. Jag har ju sagt att jag inte uppskattar det här. Håll hunden kopplad!" Släpp inte ögonkontakten förrän de insett att du menar allvar. Avsluta med "Tack".

Naawwjjj, har du en katt som blir livrädd. Stackars liiiten. Sitter du ner och kissar? Puss och Jymdkjam!

Skaffa hundgodis nästa gång och få den att lyda dig.

Knäpp med fingrarna bakom öronen på hundskrället. Brukar få dem av lugna ner sig.

Håller med dig i övrigt, hundar är vidriga djur.

Håll bara käften istället bögjävel. Vem fan har ont av att hälsa på en snäll och glad hund? Du är sjuk i huvudet.

Edit: Det är ju uppenbarligen hundägaren du har ett problem med. Varför föra över ditt hat mot dem mot hunden? Be han dra åt helvete. Hur jävla svårt kan det vara

Tack för ett bra och mer utförligt svar.
Jag ställer ju frågan eftersom jag själv inte äger hund och har inga planer på att skaffa heller. Jag är därmed helt ointresserad och okunnig kring hur man får pli på sin hund. Jag anser att det är ägarens roll.
Jag levererar spydiga svar när man gång på gång får svara på exakt samma sak, som dessutom står i TS.
De ger antagligen inte den tillräckligt med mental träning. Minns att den förra betedde sig som en valp, även i vuxen ålder. Jävligt jobbig den också, på sitt sätt, men denna tar fan priset.
Jag gillar mina svärföräldrar, de är bra och snälla människor. Men handen på hjärtat, uppfostra hundar kan dem inte.
Därav min inledning med att det egentligen berör själva ägaren.
Jag förstår att de älskar sin hund och jag vill naturligtvis inte göra mig ovän med dem för en sådan sak.
Nu är jag inte av kvinnligt kön och är därmed väl medveten om att andra inte kan läsa mina tankar och naturligtvis har jag kommunicerat vad jag tycker och känner. Tyvärr hjälpte det bara en kort tid.
Många här orkar dock bara läsa rubriken innan de kommenterar sitt värdelösa svar.

Nej, då doppar jag kuken i vattnet. Varför är du så nyfiken på vad jag gör på toaletten?

De flesta tycker det är kul med en glad hund som hälsar.

Sen är det ganska ovanligt att hundar äter bajs.... Det är mest när de är valpar. Att den hunden du stötte på hade ätit bajs senaste dygnet är liten risk.

Katter kan också äta bajs.

Låter väldigt jobbigt, och att hundägaren inte tar ansvar för hundens beteende.
Det är aldrig hunden som bestämmer om den får hälsa på någon, det bestämmer hundägaren och den som ev ska hälsa på hunden. Ska man nödvändigtvis hälsa på hunden så görs det först efter att hunden är lugn.
Jag hade förklarat för ägarna vad jag förväntar mig, dvs ska hunden med så ska den hållas kopplad och inte tillåtas hälsa på eget bevåg.

I absolut värsta fall om de inte hörsammatär dig får du väl fejka allerginkänningar när hunden kommer.