Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Jag har följt den här tråden av och till i många år eftersom jag finner den här och liknande historier intressanta. Det som jag aldrig har fått klart för mig är varför de i teorin skulle behöva byta identitet och gå under jorden. Vad hade de gjort för förfärliga brott som tvingar dem till detta drastiska steg? Ingen i tråden har riktigt lyckats förklara varför. Vad är skälet eller skälen?

Nej jag tror mer på olycka. Fyllekörning, vattenplaning och dålig sikt och väglag gör att man missar bro eller vägräcke och faller ner i vatten. Tråkigt kanske men den rimligaste förklaringen.

Vittnet från Liseberg 1966 hade växt tillsammans med Kjell-Åke och kände honom mycket väl.

Många år senare kom hon att berätta om denna händelse och hon sa då att om detta inte var Kjell-Åke så var det hans tvillingbror. Även vittnet 1972 kände honom mycket väl och hade vistats en hel del i familjen Johanssons bostad. Hon var bästis med Kjell-Åkes syster. Han hade svarat detta vittne "Ja jag vet att de letar efter mig och jag kommer att kontakt med dem men det kommer att ta tid".

Om det nu skulle vara så "enkelt" varför har inte hans äldre bror och flickvän kunna ha sagt det då? De har bara vägrat att svara på frågor. Hans flickväns näst äldsta syster har sagt "Jag vet vad som hände men jag kommer aldrig att berätta något".

När Kjell-Åkes son frågade sin mormor vad som hade hänt hans pappa svarade hon honom "Han gick ut för att köpa en tidning och sedan försvann han".

Skaraborg!
Med all respekt för din forskning!
Jag är fortsatt tveksam. Jag hävdar inte att jag har rätt. Jag vill visa att de teorier du framlägger kanske inte är så vattentäta som man kan tro.

De bägge kvinnorna kan ha tagit fel och jag har lagt fram en förklaring till att de kan ha tagit fel.

K-Å:s näst äldsta syster vet vad som hände men säger inget. För mig förefaller ett sådant uttalande vara helt ologiskt. Varför tala om att man vet, för att i nästa sekund vägra berätta? Vad vill hon uppnå med det? Några frågor man kan ställa blir då: Vet hon vad som hände den där julidagen? Eller vet hon vilket som blev killarnas öden efteråt? Eller vet hon allt?

Identitetsbytet och den kristna kuratorn. Jag ställde frågan i ett tidigare inlägg, efter att du skrivit att det var möjligt att få hjälp med identitetsbyte (utanför den lagliga vägen) på den tiden. Jag fick inget svar. Hur vet du att det på den tiden gick att få ny identitet, utanför lagen? Vilka källor har du som styrker detta?

Och vad jag förstått av vad som finns tidigare i tråden om den kvinnliga kuratorn, så är detta inget annat än ett osäkert rykte. Eller finns det något som bekräftar att detta stämmer?

Att K-Å:s näst äldsta syster säger att hon vet är för mig ett oerhört starkt bevis på att de inte kört av vägen och hamnat i vattnet. Oavsett vad hon vet och hur mycket så skulle hon inte sagt så om det varit en olycka. Jag tror inte hon sagt så på bara ren övertygelse om att en olycka hänt utan att ha några bevis för det

Vem är Kjell-Åkes näst äldsta syster?

Han har/hade bara en syster som är några år yngre. Mycket jag skulle kunna skriva och svara på men det känns helt meningslöst. Det slutar ändå med att "körde ner i vattnet och drunknade".

Jag kan i a f berätta att ett rykte gick i Haga under hösten 1965/årsskiftet 1965-66 att O 18920 kom efter den 29 juli att dumpas i en sjö någonstans i trakterna av Göteborg.

Du kan läsa inlägg i tråden från mars, april och maj 2020.

Flickvännen, hennes båda äldre systrar samt hennes föräldrar kände alla till vad som hände med Kjell-Åke och varför men de berättade aldrig detta för hans son.

Kanske inte i detalj men till stora delar. När sonen var vuxen tog han upp detta med sin mormor (som han betraktade som sin mamma) att han ville undersöka och försöka få fram vad som hade hänt hans pappa och varför. Detta tyckte mormodern inte alls om och fick dottersonen att avstå från att göra det.

Flickvännen sade vid flera tillfällen efter försvinnandet "Han bara lämnade mig mitt i skiten". Kjell-Åke skall ha ägt en ljus Volvo av årgång 1964. Inte till fullo bekräftat men i ett polisförhör säger hon att hon såg "vår" bil stå parkerad utanför Gays bostad. Den här bilen skall hon sedan ha sålt. Flickvännen kände Gay mycket väl.

När man ser på gamla foton från flickvännens bostad kunde ingen tro att det skulle sluta på det här sättet. Där sitter Kjell-Åke, flickvännen och hennes familj runt köksbordet och dricker kaffe och alla är glada. Man ser även partys från lägenheten där ungdomar samlades och dansade och pratade med varandra. Dessa sistnämnda foton kan man se är tagna kort tid innan den 29 juli eftersom Kjell-Åke har "växt till sig".

Hej "Skaraborg"!

Min frågor till dig om att det på den tiden gick att få ny identitet utanför den lagliga vägen; har du inte svarat på.
Det är svårt att tro på dig, när du inte kan lägga fram verifierbara uppgifter som visar att ditt påstående stämmer.

M v h

Tack jag har nu läst in mig på det aktuella stället i tråden och bilden klarnar lite även om det utifrån dagen samhälle är svårt att fatta varför de ville gå under jorden så totalt. För något år kanske men för evigt? Det här personerna som ville döda dem, de måste ju med tiden ha blivit mindre intresserade eller angelägna. Redan i början av 70-talet bör de inte haft något pris på sitt huvud längre kan jag tycka.

Jättebra att du har har varit inne och läst från våren 2020.

Samhället 1965 såg totalt olika ut än dagens. Finns inte längre några likheter efter 58 år. Man skulle kunna kalla den här tiden för en alltid förlorad värld. Jag tror inte att det var meningen att Kjell-Åke och Dahlsjö skulle försvinna permanent från början men kom att utvecklas att bli på det sättet.

Vad som har framkommit under många års arbete med detta fall är följande - men jag kan förstås inte bevisa det. Har blivit omnämnt tidigare men tar upp det igen.

På kvällen den 29 juli 1965 träffades i a f Kjell-Åke, Gay, Dahlsjö och "Fotografen"/"Fjärde mannen" på ett ölhak i Haga för att gå igenom den uppkomna situationen. Om Kjell-Åkes äldre bror deltog vet vi inte. På kvällen den 30 juli samlades de återigen på ett ölhak i Haga. Det var då Kjell-Åke, Gay och "Fotografen"/"Fjärde mannen". Dahlsjö deltog inte. Om Kjell-Åkes äldre bror deltog vet vi inte. Där bestämdes det bl. a. detta skulle vara det sista gemensamma mötet och därefter fick var och en klara sig på egen hand. Detta är den sista uppgiften gällande Gay.

Åtminstone ett av skåpen skall ha tillhört en prominent och välkänd släkt i Göteborg och vad som fanns där fick under inga omständigheter framkomma. När dessa personer hade avlidit så fanns det i sin tur barn i livet som s. a. s. fick "ärva" den här kunskapen. Helt klart blev Dahlsjö-gänget mycket skrämda.

Vi vet att "Fjärde mannen" blev så rädd att han gick ut till sjöss igen. När han väl återigen bosatte sig Göteborg så var hans telefon skriven på en annan person under alla år. Parets son fick växa upp hos sina morföräldrar i Värmland. Även Kent Sollenstedt tog sin Mats ur skolan. Vi vet att han i september 1965 också gick ut till sjöss. Han deltog inte i Dahlsjögängets aktiviteter men Kjell-Åke hade berättat för honom saker som han aldrig skulle ha berättat när de träffades på Sandplan - kunskaper som inte var bra att känna till. Både "Fjärde mannen" och Sollenstedt kom att avlida i just Värmland. Den sistnämnde blev knivmördad i Torsby 1985.

Jag tror inte att det från början var menat att de skulle försvinna för alltid men hela denna härva kom att utvecklas på det sättet att det blev så. Hamnarbetarna i hamnen i Göteborg kände till vad som hade hänt dem samt vad som var orsaken.

Vet inte om denna nedanstående länk från 2022-07-26 har blivit publicerad tidigare eller inte? Hur som helst så spelar det ingen roll vilket som.

https://blog.zaramis.se/2022/07/26/den-markligaste-dagen-i-goteborgs-kriminalhistoria/

Hej RFT,
Som jag uppfattar Skaraborg2, är han inne på att Kjell-Åke iallafall kan ha fått ny identitet lagligt, med hjälp av kyrkan (som ju höll i folkbokföring på den tiden). Jag har kollat detta med en gammal diakonissa som säger att hon inte känner till det här fallet, men att det mycket väl kan ha gått till så och att det i sådana fall tyvärr är synnerligen svårt att spåra. (Jag inser att det här inte heller är verifierbart för dig, men... Jag skulle inte utesluta den där utgången.)

Du får naturligtvis tro precis det du vill och jag har förstås inga problem med vad du tror.

Jag vet dock vad vi har fått fram under alla dessa år sedan 2009. Att detta skulle kunna bli verifierat är förstås en omöjlighet. Den här kvinnliga kristna kuratorn har naturligtvis inte skrivit ner vad hon gjorde, undertecknad med datum, årtal och namn och därefter har handlingen blivit sparad i Kjell-Åkes akt.