Psykologen upplevde mig som motbjudande, äcklig, konstig och URK?

Detta låter helt klart som en episod av paranoid schizofreni. TS sök hjälp asap.

Jag var på tre psykologbesök. Jag blev inte arg alls undermötena. Fick tänka flera gånger "bli inte arg", eftersom jag upplevde psykologen som konstig, otrevlig och passivt aggressiv. Samt verkade missförstå och misstolka mycket jag sade.

Däremot blev jag arg när psykologen ringde upp mig från Landstingets (såg det ut som). Hon talade om för mig helt sansat att det är onödigt jag går till psykolog, eftersom jag inte är deprimerad eller verkar må dåligt. Psykologen menade att hon missförstått mig (dvs trott jag mått psykiskt dåligt) och i själva verket anser hon jag tycker saker och ting är ganska okej. Psykologen talar om att hon ska skriva ut mig från psykiatrin. Eftersom det bara är onödigt jag går till en psykolog. Jag säger; visst gör det, jag håller med om det du säger, dvs onödigt för mig gå till psykolog samt att jag är inte deprimerad eller mår psykiskt dåligt.

Psykologen verkar för någon sekund bli uttråkad (?), för att sedan bli fullkomligt livrädd i telefonen, hon verkar frukta för sitt liv, skakar och darrar väldigt mycket på rösten. Låter vettskrämd, ungefär som jag är värsta seriemördaren, som ska klippa psykologen på fritiden. Kommer inte ihåg vad hon säger mera, men telefonsamtalet avslutas med en vettskrämd och mycket rädd psykolog i andra änden av telefonlinjen. Intrycket från mig är att hon skådespelar ut känslan rädsla. Hon är inte rädd för mig på riktigt.

Jag har tidigare under ett av våra tre möten, frågat psykologen under ett möte om hon är rädd för mig? Eftersom jag tycker hon beter sig så lustigt och märkligt, så har jag ställt den frågan. - Nejdå, inte alls, jag är inte rädd för dig. Har psykologen sagt till mig upprepade gånger.

Jag blir efter det sista telefonsamtalet förbannad, jävla psykolog tänker jag. Hon håller på och jävlas med mig på olika vis! Hon tar varken sitt jobb eller mig på allvar. Möjligen psykologen gör någon slags egenterapi där hon försöker öva sig på olika känslor, genom att förstärka de. Jag vet inte men tror det, att istället för att lägga tid på sina patienter, använder psykologen sin arbetstid till att öva sig på känslor, dvs hon försöker hjälpa sig själv, utifrån psykologiska problem psykologen har. Psykologen har sagt till mig hon inte tycker det är kul att vara psykolog, att hon inte är på samma sida som sina patienter.

Snälla snälla gå till akutintaget på psyk. Du är uppenbarligen mitt i en psykos fylld med vanföreställningar!

I stort låter det som en konstig inställning från en psykolog. Däremot kan det många gånger vara konstruktivt av en psykolog att inte alltid hålla med sina patienter utan att ibland faktiskt gå i polemik där psykologen anser att patienter tänker och resonerar på ett sätt som är destruktivt.

Hitta på nå sjuka jävla historier och dryga dig med henne. Om du inte behöver betala massa.
Om du orkar gå dit. Verkar ju inte som hon vill hjälpa dig.

Chilla med pulvret och ring akut-psyk.

Jo men att beskriva sin patient som äcklig?

Ok om man går in och säger. Jag tror inte på nåt du säger. Jag är här för att identifiera dina lögner för dig själv.

Inget illa ment nu mannen, men det låter ju lite som om det sitter i ditt huvud. Jag var själv halvt psykotiskt nyligen och känner igen mig i det du skriver. Man tillskriver andra saker som bara finns i ens eget huvud.

När jag var vaken i fyra dygn så började jag tror att allt från Alibabas 70 rövare till hela Flashback var ute efter mig. Jag var tvärsäker på att min invandrargranne som stod och pratade i telefon var en del av en kriminell gruppering som jag tidigare käftat med. Förstår du vad jag menar?

Det kan vara så att du är lite snurrig nu av någon anledning, är du helt och hållet säker på att du inte är i dimman så att säga?

Inte en chans jag raggar på en badboll till psykolog.



Vad snabba ni är på att dra slutsatsen paranoid sjukdom eller störning. Det är ingen som spionerar på mig, eller som försöker förgifta mig och jag är inte någon president eller kung. Däremot sökte jag psykologhjälp för jag kunde inte sova. Det problemet är fixat nu av mig själv (minska på kaffedrickandet). Psykologmötena jag refererar till är ett par år gamla.


Jag tar ingen medicin. Jag träffade en psykolog när jag mönstrade. Det blev stora problem där. Jag har skrivit om det i en annan tråd, här: (FB) Psykolog anklagar mig för att utge mig som läkare och uppvisa falska handlingar?


Tack, så mycket.


Jag är inte med i Lexbase, eller har varit straffad för något. Jag kanske gjorde mig skyldig till ett brott, i ett mail till psykologen, förtal eller förolämpning kanske är en åtalspunkt. Det är ingen som hört av sig till mig iaf.

Jag sökte som sagt psykologhjälp för jag inte kunde sova. Det är ingen som sagt till mig att jag har schizofreni som exempelvis en paranoid variant. Jag har suttit med en psykolog som suttit på en stol framför mig. Som blivit väldigt yr, slängt med huvudet till höger och vänster. Sedan ryckt till i kroppen, och därefter sjunkit ihop fullständigt medvetslös i stolen. Huvudet har sedan varit lätt bakåtlutat och lutat mot höger axel. Här har jag velat ringa 112 och göra HLR. Sedan har psykologen kvicknat till och tittat höger - vänster med ögonen, ungefär som hon inte visste vad hon var. Sedan var allt som vanligt, "fullt ös" på psykologen. Jag upplevde psykologen som stressa och svår att balansera sina känslor, dvs stressad ibland och "off" ibland.

Psykologen påstår också att jag är fysiskt sjuk, eftersom hon inte tycker min ålder rimmar samman med hur jag ser ut. Hon tror jag är yngre än vad jag är. Min förklaring är att jag har tur med exempelvis håret, det är kvar på huvudet, jag har inte grått hår. Jag tränar en del, så jag är både ganska smal och ser någorlunda vältränad ut. Det ger en illusion att jag ser yngre ut än vad jag är enligt mig.


Jag använder inga droger, jag sover ordentligt.

Fattar inte hur detta rimmar? Jag känner två personer som har episoder, du skriver nästan exakt som dessa låter när de har sina skov. Sömnproblem kan dessutom ge vanföreställningar utan att du har schizofreni.

Sök hjälp, flera har skrivit det. Gör det ikväll, bäst för dig själv. Säg vad du skrivit här.

ja, okej.


Jag har gjort mycket anteckningar utifrån de tre mötena med psykologen, som skedde inne på Landstingets sjukhus. För att komma ihåg vad som sades på psykologmötena i efterhand. Exempelvis så uppfattade jag det som att psykologen hade svårt att förstå ett normalt samtal. Jag gjorde därför ett test/prov med psykologen. Det fanns en tavla på väggen (som psykologen hade tillverkat själv), jag bestämde mig för att fråga psykologen vad tavlan föreställde. För att se om hon kunde begripa vad jag säger för något. Här ser ni den dialogen utifrån mina nedskrivna anteckningar:

Jag: Det är en tavla på väggen, vad föreställer den?
Psykologen: Ser frågande ut.
Jag: Det är en tavla på väggen, vad föreställer den?
Psykologen: Ser frågande ut.
Jag: Det är en tavla på väggen, vad föreställer den?
Psykologen: Ser frågande ut. Jaha tavlan…
Jag: Vad föreställer den?
Psykologen: Ser frågande ut.
Jag: Vad föreställer den?
Psykologen: Ser frågande ut.
Jag: Vad föreställer den?
Psykologen: Ser frågande ut. Jaha, vad den föreställer..
Jag: Är det en karta?
Psykologen: Ser frågande ut.
Jag: Är det en karta?
Psykologen: Ser frågande ut.
Jag: Är det en karta?
Psykologen: Nej det är ingen karta, det är ett mönster från sås som hamnat på en duk…