Mordet på Malin Lindström i Husum, Örnsköldsviks kommun, 1996-11-23

Tack för ett intressant inlägg.
Nu är det väl egentligen ingen som tvivlar på att rätt man har blivit dömd.
Om man då ändå skall försöka vränga på det juridiska så kan man ju säga precis som Du redan har påtalat.
Det enda beviset av värde är ju att fyndet av sperma på offret binder O till kroppen.
Det bevisar ju dock inte att han har mördat henne.
I det ligger naturligtvis det s.k utom rimligt tvivel till följd av indicier samt att GM har trasslat in sig i den ena osannolika historian efter den andra.

Frågan är vad utgången hade blivit om GM från början hade klamrat sig fast vid versionen att han hade sex med henne eller möjligen medgivit våldtäkt.
Då hade spermafyndet bara bevisat vad GM redan hade medgivit.
Om GM erkänt våldtäkt men nekat till mord så hade nog åklagaren haft ett annat utgångsläge….

Sen måste jag även beröra den sista punkten som även jag har funderat på!
I samband med att O friades i hovrätten så borde blodprov/DNA ha förverkats!

Det förvånar mig att inte försvaret har levt rövare i den frågan…..
Utan blodprovet så hade det inte blivit någon ny rättegång.

Nog har jag umgåtts med tanken om det verkligen var ett kvarglömt blodprov i någon hylla eller är det så att en utredare i desperation visat prov på företagsamhet och införskaffat ett nytt DNA underlag sådär i elfte timmen…

Klart han inte haft span på sig???? Han har ju varit friad sedan 1998 och har mig veterligen inte varit misstänkt för något annat brott, vilket skulle rättfärdiga span från polisens sida.

Man har ju gjort husrannsakan av hans hem så sent som för några månader sedan, men hittade ingenting. Så att "konfiskera allt han äger" är knappast aktuellt - och heller inte lagligt, eftersom han inte är skäligen misstänkt för något annat brott.

Dumheter. Om brottsprevension genom inkapacitering inte finns skulle det i princip skulle innebära att laglydiga börja begå brott för att hålla status quo när värstingarna blir inlåsta.

Resonemanget är så dumt att endast Jerzy Sarnecki förfäktar det.

För 30 år sedan sade polisen att 90% av bostadsinbrotten i Stockholm utfördes av 100 individer. Och polisen visste vilka de var. Sätter du in dem, dvs inkapaciteterar dem, sjunker bostadsinbrotten rejält. Inga laglydiga kommer att fylla deras tomrum. Det inte som knarklangare. Tar du bort en spelare så tar någon annan vid.

Kriminologer och deras forskning i Sverige håller jag lika högt som genusvetenskap. Noll objektivitet, 0 vetenskap och 100% politik. I alla fall kriminologer och Jerzy och Nina Rung. Men de drar hela skrået med sig.

Sen måste jag även beröra den sista punkten som även jag har funderat på!
I samband med att O friades i hovrätten så borde blodprov/DNA ha förverkats!

Det förvånar mig att inte försvaret har levt rövare i den frågan…..
Utan blodprovet så hade det inte blivit någon ny rättegång.

Nog har jag umgåtts med tanken om det verkligen var ett kvarglömt blodprov i någon hylla eller är det så att en utredare i desperation visat prov på företagsamhet och införskaffat ett nytt DNA underlag sådär i elfte timmen…

Det här är ju det fina med "fri bevisföring" som vi har i sverige, advokat Holst kan protestera och beklaga sig, men han kan inte få bort det från bevisningen.

Många i den här tråden och i andra delar av internet på forum drar upp exempelvis USA som jämförelsepunkt när det kommer till det låga straffet som Olof fick, eftersom man inte kan jämföra rakt av juridiskt förfarande på det viset, vi har ju inte på långa vägar samma lagstiftning, men ska man vara tjurig så hade Olov fått 0 år i USA faktiskt, där till skillnad från här hade blodprovet varit "icke-godkänt". Om vi nu ska jämföra, så kanske man ska jämföra hela vägen, men det är ju inte lika roligt för man vill bara jämföra äpplen och päron när det inte visar sig att det är en mask i äpplet.

Ja straffet är lågt, eventuellt skulle han fått ett längre straff i exempelvis USA mest troligt inte eftersom bevisningen inte skulle hålla där, han skulle alltså ha blivit frikänd istället.

Dock ser jag lite annorlunda på det hela: Olov lever ett ensamt liv, han har inga vänner, ingen bekant..han jobbar på ett ensligt jobb och bor ensam. Det enda som eventuellt låg honom i fatet innan var att han inte var dömd för mordet på Malin, han hade kommit undan.
Nu är han dömd, han ska sitta sina år på anstalt, det blir inget "world of tanks" på ett tag för Olov, Olov måste fråga och anhålla om minsta grej och mörda samt våldta en ung tjej, faktiskt ett barn är inte populärt bland sex och morddömda heller, jag känner att Olovs chans att försvara sig vid en konfrontation är lika med noll, kanske till och med minus fem på en skala.
Så när han blir släppt kommer han vara arbetslös, förmodligen ingen bostad då denna kommer tas i utmätning för att betala skadeståndet till Malins anhöriga och bäst av allt, Olov komer för alltid vara dömd, inte bara i allas ögon utan på riktigt den här gången och för alltid.

Han flyttar hem till mamsen som kommer ta hand om Lille olof

Ja, försvaret gjorde klart direkt efter domen att man kommer överklaga till HD. Jag tror att försvaret i sin överklagan kommer rikta in sig på frågor som...(och nu blir det hård-juridik här!)

1. Hovrättens bevisvärdering som ledde till fällande dom.
Här kommer man trycka på att spermafläcken på inget sätt visar att O.W mördat Malin, eller ens varit i kontakt med henne när hon var i livet. Poängen kommer vara att denna nya bevisning inte gör åklagarens bevisläge särskilt mycket bättre än vad den var vid den fällande domen 1998.
(Detta är dock en lönlös invändning då HD i princip aldrig tar upp frågor kring bevisvärdering och liknande).

2. Borde mordet vara preskriberat?
När preskriptionen för Mord togs bort, så lagstiftade man om att detta endast skulle gälla fall av mord där gärningsmannen var 21 år eller äldre. För fall av Mord där gärningsmannen var under 21 år skall en preskription på 15 år alltjämnt gälla. Utifrån det skulle detta fallet vara preskriberat då O.W endast var 18 år vid gärningen - Om det inte hade varit för att han 1998 åtalades för detta brottet, vilket betyder att ett preskriptionsavbrott infaller (dvs att ett åtalat brott aldrig kan preskriberas). Här kommer man invända mot "luckan i lagen" och att praxis kring hur man skall tolka preskriptionsavbrott i samband med resning inte finns. Man kommer då argumentera för att resningen 2022 är en helt egen process som inte på något sätt skall påverkas av åtalet 1998.
(Även detta är en lönlös invändning då HD redan tagit ställning i denna frågan i samband med att dom beviljade resning för några månader sedan).

3. Orubblighetsprincipen
Orubblighetsprincipen är oerhört stark i svensk rätt. Man skall helt enkelt kunna lita på att en lagakraftvunnen dom skall stå sig och vara den som gäller - oavsett om det är en friande eller fällande dom. Även om undantag till detta finns, i form av resning, så finns det ingenting som säger att resning alltid måste beviljas bara för att bevisläget ändras. Detta kan man urskilja i lagen där det t ex står "Resning får beviljas", "Resning kan beviljas", "Resning bör beviljas...". Här kommer man rikta in sig på frågan om det verkligen var rätt att bevilja resning mot en frikänd person, i ett 26 år gammalt fall, där man fått "saxa sig förbi preskriptionen" genom luckor i lagen, och då "endast" p.g.a ny bevisning i form av att en spermafläck, som dessutom skulle ha förstörts för längesedan. Allt detta i kombination med orubblighetsprincipen, som i princip säger att en ny prövning av en lagakraftvunnen dom inte kan/skall göras.
(Även detta är en utkikslös invändning. Dels för att HD redan tagit ställning i denna frågan när dom beviljade resning. Men också för att HD vid ett beviljande av detta indirekt skulle säga: "Vi vet att han är skyldig till mordet och det har bevisats under rättegång - Men det var nog inte helt schysst mot honom att begära/bevilja resning..."

4. Rätten till en rättvis rättegång
Sista livlinan blir att peka mot grovt rättegångsfel alt. att rätten till en rättvis rättegång ("Fair Trail") har förbisetts under "resnings-rättegången". Såväl försvaret som åklagaren har tidigare ansett att hela Hovrätten för Nedre Norrland borde anses jäviga, och i synnerhet ledamöter från Örnsköldsviks kommun, och att annan Hovrätt därför borde handlägga detta målet. Detta avslogs av Hovrätten själv - och rättegången handlades av Hovrätten för Nedre Norrland. Vidare så har det under rättegången lästs upp polisförhör från nu avlidna eller "för gamla" vittnen. Dessa förhör har dessutom endast funnits i referatform, och alltså inte dialogform som idag är standard vid sådana här allvarliga brott. Några ljudupptagningar från rättegångsförhandlingarna 1998 har heller inte funnits. De vittnen som under rättegången kunnat vittna på plats har alltså avlagt vittnesmål/iakttagelser som är 26 år gamla, vilket borde påverka bevisvärdet och rättssäkerheten kring dessa uppgifter.
(Detta ser jag också som en svag invändning. Dels för att det inte kan anses som jäv bara för att ett mål varit allmänt känt och uppmärksammat lokalt. Vidare så gäller fri bevisprövning, vilket gör att uppläsning, gamla vittnesmål mm. är godkända och att rätten därefter får värdera denna bevisningen. Skall man dessutom ta upp ett sådant här gammalt fall så får man ju "laga efter läge" utefter att lång tid gått. Dessutom har ju Hovrätten för Nedre Norrland prövat alla dessa invändningar/processuella frågor i samband med förhandlingen).

5. Billighetsskäl/ Ytterligare strafflindring
Det faktumet att det avgörande beviset för såväl resning, som fällande dom, var ett DNA-prov/spermafläck som enligt NFC:s regler och polisdatalagen skulle ha förstörts i samband med den lagakraftvunna domen 1998. Här kan försvaret hävda att det faktum att polisen inte följt lagen/reglerna, och kanske rent av har begått tjänstefel, borde vara en anledning till ytterligare strafflindring.
(Här finns det säkert redan praxis/prejudikat för hur sådan slags strafflindring kan/skall se ut. Dessutom tror jag inte ens att försvaret lyfte denna frågan under sitt straffyrkande i pläderingen i Hovrätten).

Visa mig fakta på att hårda straff = brottsprevension, ge mig en studie (seriös självklart) som stödjer vad du påstår.

Det är faktiskt så att jag inte drar den här tesen ur arslet ska du veta och det är faktiskt allmänt känt att just hårdare straff har väldigt liten eller ingen preventiv inverkan på just brottslighet av just sagda anledning jag drog i mitt tidigare inlägg.

Så om jag är så dum, motbevisa mig!? Måste ju finnas hundratals med studier som stödjer din tes, tusentals! Om jag är så dum alltså?

I dare you...i double dare you!?



Nääämeeen!! Jag känner att jag tror mer på "Von Hofer" än "TyrgilScramasax", sen får du tycka vad du vill, FAKTA säger någonting annat..
Ibland har man fel för man "tycker" man har rätt och det är "logiskt" att hårdare straff bör avskräcka andra att begå brott, eftersom du själv personligen kanske inte skulle råna en värdetransport för DU är avskräckt av strafflängden.

Men du är ju inte kriminell heller och det är tyvärr där skon klämmer, som jag skrev, en kriminell tänker inte på det viset, avsaknad av reflektion och impulskontroll är två stora faktorer som gör att just logiken bakom "hårdare straff avskräcker för nya brott".

Du skriver att nej det skulle det absolut inte.
Jag ska berätta en hemlighet, det är inte straffen som avskräcker "laglydiga" mot att begå brott, det är vår moral, rättspatos och hur stor risken är för att åka fast, någonstans långt där nere kommer hur långt straff man kan få.
Med din logik skulle ju faktiskt alla snatta istället för betala eftersom det är så låga straff på just snatteri..Det som förhindrar dig och många andra från att snatta är inte rädslan för böter, det är rädslan och hur stor risken är att åka fast i kombination med att man faktiskt har en moral och man lärt sig att "stjäla är fel"..

Du utgår ifrån fel målgrupp när du tror att straff avskräcker, du utgår från dig själv, men det är ju inte i överlag laglydiga människor som begår den grövsta brottsligheten, det är ju redan brottstyngda människor, det är i den gruppen du måste kolla.

Straff skall vara till för dels offret och dess anhöriga, en form av upprättelse samt att straffet skall skydda samhället från individen som begått brottsligheten från att fortsätta sin kriminalitet. Straff är också en fingervisning i hur allvarligt samhället ser på sagda brottslighet, straffet skall också vara rehabiliterande så vi slipper straffa samma puckon om och om igen.

Det är väl DÄR vi felar hela tiden idag, vi bör ta en titt på hur Norge jobbar i den frågan, de har överlägset lägst återfallsbrottslingar i norden. Något rätt måste de göra?

Nog om det nu.

Det jag säger är ett en liten grupp krimella står för en väldigt stor del av ”vardagsbrottsligen” eller ”mängdbrott”.

Dvs yrkeskriminella. Sätter man dessa relativt få individer bakom lås och bom skulle sådan brottslighet minska.

Sådana brott som gemene man drabbas av och märker mest av. Tex stölder och inbrott.

Hittade en länk som beskriver detta (https://sverigesradio.se/artikel/4985203).

Fast det var ju inte alls så du bemötte att jag skrev att HÅRDARE STRAFF inte fungerar som prevention mot ytterligare brottslighet.

Du skrev ju:


Att du sedan som överbevisad börjar "ta tillbaka" och ändra på "meningen" och "innebörden" av ditt ursprungliga inlägg är någonting annat.

I sakfrågan har du faktiskt fel, även om det är Jerzy Sarnecki och vi andra som påstår det som är "urbota dumma"...så det är faktiskt du som är dum när du försöker resonera emot det. För fakta säger att hårdare straff är inte vad som avskräcker för framtida brottslighet.

Vi får även tänka på att "diagnosen" blev satt på 90-talet när det var mer "inne" med dylika diagnoser, det var en tid av bortträngda minnen och personlighets klyvning och liknande, stora delar av psykiatrin trodde ju på att dessa diagnoser var fullt legit på den tiden, att diagnostisera med aspbergers var relativt nytt begrepp inom psykiatrin i mitten på 90-talet.

Har svårt att se att man skulle sätta en dylik diagnos idag, tycker personligen att det skriker spektrat/aspbergers om hur han beter sig. Klassiskt hur människor med en dylik diagnos kan bete sig.