Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Människans arbete i kombination med industrialisering och ny vetenskap har gjort det möjligt att tillvarata de möjligheter som ökad koldioxidhalt medför. Vi har till exempel lärt oss hur vi får grödor som med mindre koldioxidfångande blad och strå producerar mer ax. Tillgång till tillräckligt med koldioxid är i många fall ett "nödvändigt men icke tillräckligt" villkor för större skörd.

Tillgång till vatten, ljus, koldioxid, gödning och utrymme är alla "nödvändiga men icke tillräckliga" villkor för att en växt skall kunna växa. De är icke utbytbara. En brist på vatten kan inte ersättas med mera ljus. En brist på någon av dem ger alltså en begränsning av växtmöjligheten. Men om tillgångsmixen ändras anpassar sig växter och vi kan med växtförädling påskynda den anpassningen. Vi har funnit tillgångsmixar som möjliggör större skördar och anpassat oss till dem. Men ju bättre vi anpassar oss ju försiktigare måste vi bli med att ändra i tillgångsmixen.

Mycket intressant studie: Mikroorganismer i luften påverkas av den globala uppvärmningen. Det kommer att påverka människors hälsa såväl som övrigt liv på jorden.

Climate change impacts air composition: Study

In a landmark study of airborne microorganisms from ground level up to 3,500 metres, NTU Singapore scientists have found that bacteria and fungi populate the planet’s lower atmosphere in very specific ways, and if changed, may negatively impact human health and food supply.

In their latest paper published in the journal Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS), researchers from the Singapore Centre for Environmental Life Sciences Engineering (SCELSE) show that temperature is the single most important factor influencing the composition of airborne microbial communities.

As the temperature of the air changes, the species found and the ratio of bacteria to fungi change significantly. With climate change and global warming occurring, the increase in temperature will impact the atmospheric microbial ecosystem, as well as planetary terrestrial and aquatic ecosystems.

https://www.ntu.edu.sg/news/detail/climate-change-impacts-air-composition-study

Pressrelease av studien:
New “vertical map” of airborne microorganisms indicates how global warming will impact global ecosystems

“We found that the composition of the air microbiome in our atmosphere is determined
by the temperature. As global air temperatures are rising due to climate change, this
could lead to very significant changes in the air microbiome with serious
consequences for people and the planet.”

“If the composition of the air microbiome changes globally, it may affect human health,
exacerbating respiratory syndromes in susceptible patients, or it could affect the yield
of agricultural crops, which then threatens our food security. Natural processes that
have worked for thousands of years such as carbon cycling of this planet may also be
changed.”

“With our latest research paper, we are a step closer to showing that air has its own
microbial ecosystem, much like those on land and in the sea. We expect that changes
in the air microbiome will also have knock-on effects on terrestrial and aquatic
ecosystems,” adds Prof Schuster.

https://www.ntu.edu.sg/docs/default-source/corporate-ntu/hub-news/new-vertical-map-of-airborne-microorganisms-indicates-how-global-warming-will-impact-global-ecosyste ms.pdf?sfvrsn=e2508ffb_1

Oj. Stoppa pressarna. Bakterier och mikroorganismer reagerar på temperatur.

Glädjande att du visste det redan.
Då förstår du också värdet av att detta studeras närmare, nu när den globala medeltemperaturen hastigt stiger.

Gäsp. Enda anledningen du tycker det är av minsta intresse är därför det hela var förpackat i en alarmistisk dimma.
Det bästa sättet att få uppmärksamhet för rätt så mediokra rapporter och artiklar. Strössla lite klimatkris över det hela.

Uttrycket "tillräckligt med koldioxid" säger ingenting, eftersom växter helt klart klarade av att existera när vi hade en halt på 280 ppm. Att man måste öka halten för att få en större skörd är därför inte alls bevisat. Det finns mycken annan teknik som klarar av det.

Utan att använda exakta siffror kan man säga att halterna har ökat med ca. 33 % sedan 1960, men skördeutfallen på grödor i Sverige har i vissa fall tredubblats. Ny teknik och nya arbetsmetoder är därför den rimligaste förklaringen, för det kan inte gärna finnas några sorts koldioxidens tröskelvärden. Helt säkert hade vi därför kunnat reducera halterna till 320 och ändå haft mycket större skördar än 1960.

Förövrigt är det inte alls mycket som talar för att en värld med 10 miljarder människor är bättre, eller att 500 ppm är bättre. Det är bara ett antropocentriskt sätt att tänka där det inte spelar någon roll vad som händer med resten av levande organismer.

Men helt klart är det av högsta vikt att kunna producera så mycket mat som möjligt per hektar, så att vi inte fortsatt invaderar de områden där vilda djur bor.

Mat är baserad på kol. Om jag vill ha mat som innehåller ett kilo kol måste ett kilo kol hämtas. Det gör vi genom att använda växter som hämtar kol från luften. Växterna måste då hämta ett kilo kol från luften. Ju lägre koldioxidhalten är ju större luftmängd måste växterna bearbeta för att ta upp ett kilo kol. Vid all mineralutvinning gäller att lönsamheten sjunker med sjunkande halt. Det gäller även växternas utvinning av kol ur luften. Att en växt kanske kan överleva vid 200 ppm betyder inte att den kan ge skörd vid 200 ppm.

Den som tror att man kan få full skörd med lägre koldioxidhalt kan ju försöka. De första försöken kan man göra med ett litet hobbyväxthus. Kan man visa intressanta resultat går det säkert att finna finansiärer. Lönsamheten i växthusodling skulle ju öka om man slapp köpa koldioxid.

Människor har väl inte större rätt att leva än flugor och fästingar men vi har inte heller mindre rätt. Och som alla andra har vi rätt att hävda vårt revir. Och som du säger bör vi försöka undvika att vårt revir inkräktar på andras. Vi kan använda fossila tillgångar som ingen annan gör anspråk på och vi kan skapa livsmöjligheter som inte bara gynnar oss utan också många andra växter och djur. Har du tänkt på hur många växter och djur som är beroende av slåtterängar, vägrenar och hagmarker?

Skall du göra rostfritt stål hjälper inte hur mycket järn du tillsätter, har du inte övriga metaller i motsvarande mängd blir det bara skräp. Så fungerar det även med koldioxid ute i naturen.

Ja, naturligtvis. Och utan järn blir det inget stål. Som sagt: koldioxid är "nödvändig men icke tillräcklig".

Ett svepande uttryck som ”växter helt klart klarade av att existera när vi hade en halt på 280 ppm” imponerar inte. Det är klart att det fanns växter, men då av släkter som mår bra i låga CO2-nivåer, dvs långt ifrån den rikedom och mångfald som frodas i högre nivåer. Med ökande halter förbättras också förmågan att stå emot torka. Bilderna från Lunds universitet som visar hur Sahara har krympt under de senaste decennierna är väl ganska kända.

Däremot kan man säkert tillskriva de rekordstora skördarna under samma tid med förbättrad teknik och bättre arbetsmetoder. Jag är säker på att miljontals, eller snarare tiotals eller hundratals miljoner afrikanska och indiska bönder med glädje rattar sina dieseldrivna redskap och är tacksamma om bränslet är billigt, fossilt eller ej.

I vår del av världen har den snabba utvecklingen (aka den förhatliga industrialiseringen) lett till att vi slapp elda ved för att värma våra bostäder och laga mat. I stället fick vi med tiden en billig och stabil energiförsörjning från en handfull vattenkraftverk och kärnkraftsdito. Som grädde på moset också en väldigt ren luft att inandas.

Men försök att förklara det för klimatrörelsen som skyller all världens ondska (dvs alla översvämningar, skogsbränder, höga temperaturer, låga temperaturer osv till förbannelse) på industrialiseringen och i förlängningen teknikutvecklingen som till stor del förutsatte billiga och lättillgängliga fossila bränslen.

Senast läste jag i ”Internationalen” att man nämnde sabotage som tänkbar metod i klimatkampen. Det där med Parisavtalet och COP fungerar ju ändå inte.

Det är ju politik, och ekonomi, som allting kokar ner till. Men det begriper inte de ångestfyllda stackarna som kastar bort livet med att googla skrämselpropaganda som de sedan försöker pracka på andra, utan källkritik eller kritiskt tänkande av annat slag. Alla försök till seriös och sansad diskussion tystas ner med KLIMATFÖRNEKARE eller KÖPT AV OLJEBOLAGEN och diverse spydigheter.

Tyvärr har de tillåtits ta över den här s.k vetenskapliga tråden som därför är närmast oläslig. Vi som är intresserade av den verkliga bilden - och vi tycks bli allt fler - dras hellre till andra plattformar.

Och nej, vi tycker inte att Greta Thunberg vore en värdig mottagare av Nobels fredspris.

Jökligt tråkiga nyheter från Norge ...

20 isbreer i Norge er nå borte
https://www.nrk.no/norge/20-isbreer-i-norge-er-na-borte-1.15846004

Landet vårt er 20 isbreer fattigere siden forrige kartlegging, som var mellom 1999 og 2006, kommer det fram i den nye rapporten fra NVE.

Samtidig som de 20 breene har forsvunnet, har isbreer i Norge totalt minket 14 prosent siden forrige kartlegging.
/---/
– Kartleggingen viser at bresmeltingen har akselerert siden 2000, sier isbreforsker Liss Marie Andreassen i NVE til NRK.
/---/
– Breene smelter på grunn av klimaendringene. De er veldig følsomme for klimaendringer og justerer størrelsen sin ved å øke eller minke når klima endrer seg, sier Andreassen.

Stiger den igen, är det cykler?