Citat:
Juridiskt är det sedan länge för sent. Det finns andra sjukdomar, som inte är demenssjukdom, men som kan leda till en symtombild med lindriga kognitiva nedsättningar. Det är därför en mer omfattande utredning av misstänkt demens innefattar en mängd andra undersökningar/utredningar.
Samtidigt är det så att om man får små proppar i hjärnan, täpper de till kärl som försörjer någon del av hjärnans celler, vilka då dör. De delar som dör bidrar till de försämringr som patienten kan få, beroende på var propparna sitter och skador på hjärna kan bidra på sikt till en demens.
Ett exempel:
CADASIL (en ärftlig sjd)
"Cerebral Autosomal Dominant Arteriopati med Subkortikala (under hjärnbarken) Infarkter och Leukoencefalopati (förändringar i hjärnans vita substans)."
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand/cadasil/
Observera!!
Jag har inte sagt att Esbjörn vare sig har en demenssjukdom eller CADASIL, så du eller andra behöver inte hoppa på mig om att jag sagt det, eller att jag önskar att Esbjörn har den här sjukdomen.
Oavsett vilket slutresultatet blir efter den pågående demsutredningen, är det inte vare sig moraliskt eller empatiskt av Ebba att driva fram det här husköpet på det vis hon har gjort.
Det skulle inte vara det, vilken köparen än är.
Säljaren har påvisat en kognitiv nesättning om än lindrig och även om han har av rätten bedömts vara rättskababel, så finns det anledning till att lyssna på att säljaren säger att han upplevt att Ebba tjatat och att han inte kunnat stå upp för sig själv, ångrat sig, uppvisar ett beteende som kan uppfattas som irrationellt och desperat genom alla vändor i den rättsliga processen.
Ebba framhärdar husköpet på ett i mina ögon sett hänsynslöst och egoistiskt sätt.
Jag hoppas att hon en dag inser hur hänsynslöst hon agerat och att hon ångrar sitt beteende. Tyvärr kommer Esbjörn aldrig att få tillbaka sitt hus, förmodligen kommer Esbjörn inte finnas till längre, men kanske har det ändå kunnat leda till något bättre.
Det är aldrig för sent att utvecklas och få insikter.
Samtidigt är det så att om man får små proppar i hjärnan, täpper de till kärl som försörjer någon del av hjärnans celler, vilka då dör. De delar som dör bidrar till de försämringr som patienten kan få, beroende på var propparna sitter och skador på hjärna kan bidra på sikt till en demens.
Ett exempel:
CADASIL (en ärftlig sjd)
"Cerebral Autosomal Dominant Arteriopati med Subkortikala (under hjärnbarken) Infarkter och Leukoencefalopati (förändringar i hjärnans vita substans)."
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand/cadasil/
"Sjukdomen fortskrider långsamt, och ungefär hälften insjuknar i nya TIA eller får en ny hjärninfarkt. I genomsnitt får en person med sjukdomen flera korta anfall med övergående neurologiska symtom under sin livstid, men bara två-tre av dem leder till stroke. Antalet kan variera mellan olika personer med sjukdomen. Eftersom rörelseförmågan (motoriken) och de kognitiva funktionerna påverkas relativt lite i början av sjukdomsförloppet klarar man sitt dagliga liv trots upprepade hjärninfarkter. Rörelseförmågan påverkas oftast i begränsad omfattning, och bara ett fåtal får omfattande förlamning, till exempel halvsidig förlamning (hemipares).
Den kognitiva förmågan försämras långsamt. Sent i medelåldern tillkommer koncentrationssvårigheter, och tankeförmågan försämras. Förmågan att ta initiativ och planera och lösa problem minskar successivt. En del personer med sjukdomen utvecklar kognitiva funktionsnedsättningar i sådan grad att arbete och socialt liv inte fungerar som tidigare. Sjukdomen drabbar i huvudsak den vita substansen i hjärnan samt basala ganglier, den grå substansen djupt inne i hjärnan, och ger en symtombild som kallas frontal subkortikal typ av kognitiv funktionsnedsättning. Det innebär att minnet för händelser (episodiska minnet) inte drabbas så mycket som vid Alzheimers sjukdom. De kognitiva symtomen och graden av funktionsnedsättningar varierar mycket mellan olika personer, även inom samma familj. Vilka faktorer som leder till svårare former av sjukdomen är inte kända. Personer med CADASIL lever ofta 30-40 år efter att de första symtomen visat sig."
Observera!!
Jag har inte sagt att Esbjörn vare sig har en demenssjukdom eller CADASIL, så du eller andra behöver inte hoppa på mig om att jag sagt det, eller att jag önskar att Esbjörn har den här sjukdomen.
Oavsett vilket slutresultatet blir efter den pågående demsutredningen, är det inte vare sig moraliskt eller empatiskt av Ebba att driva fram det här husköpet på det vis hon har gjort.
Det skulle inte vara det, vilken köparen än är.
Säljaren har påvisat en kognitiv nesättning om än lindrig och även om han har av rätten bedömts vara rättskababel, så finns det anledning till att lyssna på att säljaren säger att han upplevt att Ebba tjatat och att han inte kunnat stå upp för sig själv, ångrat sig, uppvisar ett beteende som kan uppfattas som irrationellt och desperat genom alla vändor i den rättsliga processen.
Ebba framhärdar husköpet på ett i mina ögon sett hänsynslöst och egoistiskt sätt.
Jag hoppas att hon en dag inser hur hänsynslöst hon agerat och att hon ångrar sitt beteende. Tyvärr kommer Esbjörn aldrig att få tillbaka sitt hus, förmodligen kommer Esbjörn inte finnas till längre, men kanske har det ändå kunnat leda till något bättre.
Det är aldrig för sent att utvecklas och få insikter.
Första inte varför du maler på om ovidkommande saker.