Bostadsbubbla i Sverige?

Precis, lite som att äga aktier i ett företag. Du äger en andel av allt som företaget äger.

Öh, va nej det gör man inte som aktieägare. Helt OT men men.

Hela BR/BRF-konstruktionen är väldigt lustig, t.ex. kan föreningen kan intäkter från uthyrning av lokaler som utan att beskattas kan gå till att betala föreningsmedlemmarnas boendekostnader. Dyra BR är dessutom extremt gynnade av låg fastighetsavgift (max 1400kr/år).

Det stämmer, men om föreningen går in konkurs eller tas över av kriminella så förlorar man alltså hela lägenheten utan att få några pengar tillbaka som täcker varken egen insats eller lån.

Om räntan stiger kraftigt så är räntan på bolån det minsta problemet för bostadsrättsinnehavare.

Mm, men frågan är i vilka kontexter det är jämförbart med Villa och den unikt svenska kollektivistiska lösningen bostadsrätt.

Kruxet är ju nämligen att det verkar kosta närmare dubbelt så mycket med ägarlägenheter (dessa borde kallas "lägenheter", men vi får väl leva med den här beskrivningen i Sverige ett tag). Så du kan få betala >150 000:-/kvm i förort till Stockholm för en lägenhet du äger, medan du får en bostadsrätt i innerstan för 100 000:-/kvm.

Det blir alltså inget vidare för att jämföra priser.

Är det så i din förvirrade fantasi att grannarna känner varandra då?
Varför pratar dom aldrig med varandra då?

Var skriver jag att jag vet det?

Jag har hållit mig till hur folk gör.
(Men jag köper att ni som bara fantiserar har svårt med distinktionen där).

Mer korrekt är: i verkligheten.

Jo som aktieägare äger man en del av företaget i likhet med att man äger en del av föreningen som ägare av en BR.



Hela den debatten är rätt larvig, det är i praktiken inte så stor skillnad. Det är inte direkt så att man kan ta med sig sin lägenhet någon annanstans om det är en ägarlägenhet ändå. Känns mer som att de flesta som hakar upp sig på detta är avundsjuka hyresgäster.

Det är inte en "unikt svensk kollektivistisk lösning". Det finns i liknande former i t.e.x Danmark och Norge också. Samt att ägarlägenheter givetvis också bildar en samfällighet för gemensamt underhåll så i slutändan är det ingen stor skillnad utöver att man kan bedriva AirBnb i ägarlägenheter, typ.

Ägarlägenheter känns som det sämsta av båda världar med tanke på priserna. Har man en lägenhet i flerbostadshus kan man lika gärna bilda BRF i min mening.

Och rent krasst så är det väl antropologiskt rimligt att äga och förvalta en fastighet som en mindre "by" i form av en bostadsrättsförening. Att bygga äganderätter i anslutning till varandra (villaområden) och upprätta tomtgränser mot varandra som man försvarar med näbbar och klor är ju rätt antisocialt och märkligt när man tänker efter.

Man undrar. När kvadratmeterpriserna börjar närma sig Manhattans är det två frågor man ska ställa sig: är Stockholm NYC? Är Kungsholmen Manhattan?

Tror dock inte på en krasch. Börsen kraschar först och med ett större fall när krutröken skingras och vi ser tillbaka på vansinnesåret 2022. Dels mer spekulativ luft där. Dels mindre substansvärde. Folk måste trots allt ha någonstans att bo. I synnerhet folk med gott ställt...

Tänke också på det men orkade inte bry mig, men nu när du nämner övriga Norden måste jag orka. Herregud! Över hela den civiliserade världen finns liknande arrangemang, alltså att skilja från "rentals".

Herregud vilken förvirring. Du själv är avundsjuk på folk som faktiskt har råd att äga saker. Kan du gå förbi den här pinsamma defensiva hållningen så vi kan diskutera en sakfråga istället för en pseudonym person ingen av oss i tråden känner?

Om lägenheter kostar 150-200% mer än bostadsrätter är skillnaden ganska jävla markant.

Det är en unikt svensk kollektivistisk lösning. Det är inte så länge sedan det var den enda lösningen i Sverige. Självklart existerar konceptet med kollektivt ägande även internationellt, inklusive timeshare osv, det unika med Sverige är att det var det enda som fanns och är i mångt och mycket fortfarande det enda svensken begriper. I de flesta länder skulle detta överhuvudtaget aldrig uppstå eftersom Sverige är kulturellt vädigt unikt just med kollektiviserande av ägande-begreppet (inte sällan på det efterblivna sättet att man låtsas/får för sig att staten är en neutral ägare, men det glider lite från topic).

Vad som är "logiskt" hit och dit är exakt den befängda argumentationen genomsnittlig svensk fastnar på och därför misslyckas med inlärningen. Det går hela vägen till "jaaa men egentligen är det väl logiskt att man centraliserar allt ägande pga annars får vi felallokeringar Y och X osv", det vill säga argumentationen missar precis hela poängen och går att använda för att typ avskaffa ägande om man vill.

Ja den största skillnaden är att man inte måste söka om tillstånd hos en styrelse för att bedriva hotellverksamhet. Varför juridiska personer kan pumpa upp priserna.

I termer av livskvalitet som bostäder och mervärde för en privatperson är de tämligen värdelösa.