Björn Natthiko Lindeblad - fin människa eller stort ego?

ALS är en hemsk sjukdom som jag har upplevt på nära håll. Men jag reagerar ändå på detta med dödshjälp. Min mor som hade jobbat hela sitt vuxna liv inom sjukvården, var starkt emot detta. Hon hade sett så många sjuka människor som helst av allt ville dö, men som sedan tillfrisknade. Det finns inget svart eller vitt här, det måste man inse.

Inte som framkommit. Vad spelar det för roll? 80 procent av alla med ALS dör i spannet 2-4 år. En del lever betydligt kortare än så och några långre

Jag har följt Björn i flera år och får väl erkänna att han är en stor förebild. Det jag gillar med honom är just att han inte var någon perfekt människa och inte försökte vara det. Kanske att han hade en släng av storhetsvansinne och skrev lite ilskna inlägg på Facebook ibland. Men det känns som han var en verklig människa av kött och blod till skillnad från andra kända buddhister som Tara Brach, Tich Nath Han eller Eckhart Tolle. Dessutom gillar jag just den grundläggande inställningen till livet, jag kan ha fel. Det är lätt att glömma det, man måste påminna sig själv om det hela tiden. Men om man kommer ihåg det finns det förutsättning för att vara empatisk, lyssnande och ödmjuk. Inte för att jag själv lyckas speciellt ofta, men hade varit kul att se hur Flashback hade sett ut om fler av oss hade haft med sig det.

Detta. Björn kämpade för den goda sakens skull. "Jag kan ha fel". Att inspirera människor att ändra sitt sätt att tänka och vara för att må bättre. "Tro inte på dina tankar". Att leva ett liv utan att vara dömande mot andra. När man faktiskt förstår så är det väldigt befriande. Kanske var det också därför han så fritt och utan vånda kunde gå mot sitt egen död. "Se till att kapitalet på den karmiska minnesbanken är ljust och lätt att leva, och dö, med". Han strålade av godhet! Och om Björn nu hade ett stort ego så var det ett väldigt ödmjukt sådant.
Björn kunde det här med att leva. Som Alexander Pärleros (framgångspodden) sa: Björn lärde mig vad som faktiskt är framgång.

Kloka ord.

Kloka ord.
Nu känner jag mig dum som inledde tråden som jag gjorde🙃🙈

Troligen inte, så länge man inte skadar ngn annan eller gör det för en "god sak"? Historien är ju fylld av buddistmunkar som tänder eld på sig själva i protest, och japanska samurajer och kamikaze-piloter (blandning shintoism/buddism) som skär upp magen på sig själva och kraschar in sina flygplan i fiendens båtar.

En helt fantastisk människa. En ”stor” människa. Kommer vara enormt saknad. Hans sommarprat är ett av de bästa som någonsin sänts.

Lex Natthiko är ett utmärkt förslag.

Det där är väl lite varierat. Han var buddhistmunk i Thailand där har man en hårdare buddhism än i Japan.

ALS folk som inte fattar att de skall döda sig själva, när de kan är svagbegåvade,
eftersom de sen inte kan pga förtvining och omöjligheten att göra vad hjärnan vill

Jo, där är ju rätt stora skillnader mellan Buddismens olika inriktningar. Men just självmords-brännarna har ju ofta varit Tibetaner i protest mot Kinas ockupation. Thailand borde ha samma inriktning som Tibet?

Han fick väl sitt ingångsjobb på silverfat och tackade nej till det för att han ville känna att han valde sin egen väg gissar jag. Vilket var helt rätt för honom troligen. Men alla kan ju inte gå och bli munkar.

Alexander pärleros (framgångspodden) behövde kanske lära sig att pengar inte är allt här i världen, men det vet dom flesta redan. Man behöver både pengar och kärlek för att må bra och kunna bidra i det här samhället.

Produktion, tillväxt och innovation har eliminerat mycket mer av världens fattigdom och lidande än vad munkarna gjort, vad jag vet?

Om någon ska ha ett nationalmonument för sin humanism (och gärna en spårvagn i gbg också) så tycker jag det är Hans rosling först.

Men R.I.P. Troligen en topp 1% godhjärtad människa som ändå hjälpt många.