AA Och NA (Allmän diskussions-tråd)

Okej. Hur skulle en anhängare av "ontoligisk naturalism" bli avvisad från AA's filosofi menar du?

Jag kan tyvär inte förklara det tydligare än jag redan gjort.
AA är enligt deras egen utsago ett andligt program, en högre makt behövs enligt deras egen utsago. Det är en trosförställning. Ontologiska Naturalisters trosförställning är raka motsatsen, och dom kan därför inte ta till sig programmet/filosofin. Det är att avvisa naturalisterna baserat på tro. Något AA enligt egen utsago inte ska göra.

Det är en motsägelse som man kan undra hur dom förhåller sig till.

Då är det väl inte AA som avvisar utan den enskilde som tänker "Nej, det här går emot mina uppfattningar" eller motsvarande?

Själv dåliga erfarenheter av AA men tänkte ge det en chans. Gick tidigare till geografiskt närmaste, gubbe som varje vecka ältade samma story om sin grabb, käring med mentala probs snarare än alkoholdito m m - stod ut i fyra veckor.

Någon som har några tips? Föreningar som tagits över av frireligiösa (Bromma, var åtm så 2012 när vi vallades dit via behandlingshem) undanbedes. Bor söder om stan, jobbar norr om, så centralt inga probs.

Igen; tips om bra möten mottages med största tacksamhet.

Nu var det åtta år sedan jag gick på AA/NA, men gruppen i Kallhäll kändes bra då jag gick till den några gånger. Det var iaf inte en grupp med deltagare som ältade samma skit om och om igen, kan ju ha ändrats men ett tips.
https://www.aa.se/aa-moten?search_term=kallh%C3%A4ll&days_selection=&

Hoppas du kommer ut från din negativa missbruksspiral, lycka till.

Själv dåliga erfarenheter av AA men tänkte ge det en chans. Gick tidigare till geografiskt närmaste, gubbe som varje vecka ältade samma story om sin grabb, käring med mentala probs snarare än alkoholdito m m - stod ut i fyra veckor.

Någon som har några tips? Föreningar som tagits över av frireligiösa (Bromma, var åtm så 2012 när vi vallades dit via behandlingshem) undanbedes. Bor söder om stan, jobbar norr om, så centralt inga probs.

Igen; tips om bra möten mottages med största tacksamhet.

Jag gick mitt första AA-möte 1999, då i en stor grupp centralt i Stockholm. Gick några gånger, men gav sedan upp av okänd anledning. Började antagligen dricka igen.
Har sedan dess gått på ett otal AA-möten genom åren, skiftande storleksmässigt och geografiskt. Alla med samma problem: ett evigt ältande av äldre alkisar som sitter och glorifierar sin sista fylla långrandigt för att sedan säga: "och nu sitter jag här tacksam".

Gick på NA en gång, och det var fruktansvärt flummigt, mest f d pundare som pratade energier och annat flumprat som jag då inte kunde ta till mig (än mer främmande än "högre makt"-analogin). Bäst har jag nog trivts på Anonyma Kokainister. Det är ett yngre garde (inte 60+) och vem som helst med missbruk är välkommen.

Vilken i Bromma gick du på? Jag var på den brevid Sorbon (där min barndomsvän tog sig ett återfall direkt efter mötet en gång 😂 ) och då var där inga frireligiösa. Detta torde varit fem-sex år sedan.

Jag förstår inte hur x antal trådstarter finns med magnituder större antal svar inom AA och specifikt tolvstegsrörelsen.

Alkoholism är, tro det eller ej, ingen sjukdom som botas med hjälp av ett religiöst program bestående av 12 punkter där den stora principen handlar om att underkasta sig en högre makt för att komma till rätta med problemen. Alkoholism handlar om att man, hör och häpna, dricker för mycket alkohol och bör tagga ner.

Vad detta beror på kan såklart variera men det är faktumet att man självmant häller för mycket alkohol i munnen för ofta, och sväljer denna, som är problemet. Om det så är disciplinbrist eller att man av någon anledning mår dåligt (vilket man gör i ännu högre grad när man dricker för mycket så inte en speciellt bra anledning att dricka till att börja med) så är det i slutändan ändå handlandet att frivilligt svälja alkohol som är problemet.

De som har tolvsteg/alkoholism som en sjukdom att stödja sig mot vid kommentarer såsom mina här är personer som sannolikt inte klarar av att leva balanserat och måttligt eller ta itu ordentligt och på ett vettigt sätt med problem i livet utan söker sig till enkla och snabba vägar ut. Jag misstänker alltså att dessa personers mentalitet även går att applicera på områden utanför alkohol.

Ett bra och rakt på sak inlägg, håller med 100 %. Var till och med tvungen att läsa det två gånger för att inlägget var så bra. Alkoholism är som sagt var ingen sjukdom, man väljer att dricka själv.

Att krångla till saker med massa sjukdomsbegrepp och andar är att göra ett problem väldigt mycket svårare än vad det är. Sluta att drick är lösningen. Igen, sluta att drick.

För mig kändes det lite tomt först, "jaha vad ska jag göra nu när jag har tråkigt?"
Började att styrketräna vilket ersatte den belöning jag fick av alkoholen.

Ibland tappar man fan hoppet på mänskligheten. Det är ingen fråga om huruvida är en sjukdom eller ej, det finns liksom inte en enda forskare som driver tesen att det inte är en sjukdom. Make till trångsynthet får man ju fan leta efter.

Om du kunde sluta dricka och förblir nykter endast med hjälp av träning så har du aldrig varit en verklig alkoholist. Om du är en verklig alkoholist så kommer du börja dricka igen, du är varmt välkommen att höra av dig isf när du vill ha hjälp