Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Men du köper ett gästinlägg på en nyhetssida rakt av?
Det handlar inte bara om vetenskapliga artiklar. Alarmistiska artiklar utan någon koppling till klimatförändringarna hör inte hemma i denna tråd.
Förklara nu varför ni började prata om Afrika efter ni läst den artikeln? Hur mycket handlade det om Afrika förutom Madagaskar? Ni såg troligen kartbilden som visade vart det var varmt. Men det är helt normalt att det är varmt i Afrika och Mellanöstern. Det fanns inget i artikeln som nämnde något att det var något onormalt för de regionerna.
Madagaskar problem med svält beror inte på klimatförändringar.
Det är ett problem att alarmistisk propaganda förekommer för det underminerar vetenskapen. Det gör att vetenskapen inte längre tas på allvar när det är så mycket felaktigheter baserade på lösa teorier, klimatmodeller eller rena påhitt. Vetenskap är inte skrivet i sten som många alarmistiska artiklar försöker framhäva.

Såg inget om hans påstående om "klimatet" är debunkat på den sidan. Såg dock några felaktiga påståenden att han inte berättar vilket data han använder. Det står i graferna vilken data det handlar om.

Kan ju bero på att tillgången på syntetisk olja till bensin och diesel är god och blir snabbt bättre.
Tekniken att framställa syntetisk bensin ur stenkol kom redan 1931. Du får hänga med bättre.

Sa ju att du skulle investera i kol...

Jag kan hålla med dig om att artikeln delvis har karaktär av att vara populärvetenskaplig snarare än att vara strikt vetenskaplig, men det är väl delvis kopplat till vilken läskrets som finns där den är publicerad? Länkar finns, så vem som helst som vill gå vidare i källmaterialet kan göra det.
Utan att texten har ambitionen att täcka alla sommarens extremvädershändelser beskrivs en hel rad exempel.

1. Här är författarna till artikeln.
– Chloe Brimicombe, a PhD candidate at the University of Reading.
– Dr Claudia Di Napoli, postdoctoral research fellow at the University of Reading and visiting scientist at ECMWF.
– Prof Hannah Cloke, a professor of hydrology at the University of Reading and a visiting professor at Uppsala University.
– Maureen Wanzala, PhD Candidate at University of Reading and visiting scientist at ECMWF.

2. Här är ett par av källorna, som det fanns länk till. Direkt eller via artiklar som länkades till. Som du borde läsa.

Copernicus Climate Change Service information.
https://cds.climate.copernicus.eu/cdsapp#!/dataset/derived-utci-historical?tab=overview

IPCC Sixth Assessment Report, TS.1,2, TS.2.1 om extreme events.
https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_Full_Report.pdf

3. Budskapet var inte att sommaren är varm i Afrika och Mellanöstern. Begreppet "Heat Stess Exposure" förklaras mer i detalj i den här artikeln (som länkades till).

Earth's Future – Borderless Heat Hazards With Bordered Impacts
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2021EF002064
Ett kort citat:
«With a focus on August and the Northern Hemisphere, we show that heat stress has grown in extent and is presenting a growing risk to more of the population over this millennium.»

Så, du tycker att Carbonbrief, AGU och IPCC inte bör tillåtas att länkas till på Flashback. Själv länkar du gladeligen till den notoriske bedragaren Tony Heller och Klimatupplysingen, som drivs av vad som beskrivs som "navet i den svenska förnekelserörelsen".

Klimatupplysningen har fått utmärkelsen "årets förvillare" och beskrivs använda sig av "pseudovetenskapliga argument". Om man kollar upp ordföranden Magnus Cederlöfs CV (elektroingenjör) så får man en bild av vilken kompetens som finns i organisationens ledning.

Klimatupplysningen gör sig verkligen förtjänta av smeknamnet "Klimatförmörkningen". Körsbärsplockning, pseudovetenskap och ständigt återkommande försök att lägga ut dimridåer runt det som är grundläggande fakta när det gäller den nu pågående globala uppvärmningen präglar verksamheten.

Detta är de basala fakta som uppenbarligen skrämmer "Klimatförmörkelsen" så till den grad att dom regelbundet försöker så tvivel runt det. Kan det vara minskad försäljning av fossila bränslen som skrämmer?

– Användningen av fossila bränslen är omfattande och ökande.
– Denna användning orsakar utsläpp av stora mängder växthusgaser.
– Utsläppen ökar halten av växthusgaser i atmosfären i ökande takt.
– Mer växthusgaser gör att den globala medeltemperaturen ökar.

Hittills har temperaturen ökat med drygt en grad sedan andra halvan av 1800-talet. De senaste dryga 40 åren har uppvärmningshastigheten varit ca 0,2°C/årtionde. Om ca 50 år har vi värmt planeten ca 1°C till, om utsläppen och uppvärmningen fortsätter i samma takt. Tidigare om utsläppen ökar.
Den temperatur som vi uppmäter och prognosen ovan beskriver det som vi kallar den transienta responsen. Den faktiska resulterande uppvärmningen, jämviktsuppvärmningen, blir större när haven, som har en bromsande effekt, kommit i kapp.

–

Inte helt överraskande yttrar du dig ännu en gång om något som du uppenbarligen har minimal kunskap om...

Synthetic oil
«The base material, however, is still overwhelmingly crude oil that is distilled and then modified physically and chemically.»

https://en.wikipedia.org/wiki/Synthetic_oil

–

Två krav gäller generellt.
1. Ange med länk var rådata kan hämtas.
2. Ange algoritmer eller kod så att utförda beräkningar kan reproduceras av den som vill.

Den som inte gör detta ser ut att mörka och får finna sig i att bli betraktad som icke trovärdig.

–

På tal om monsunregn i tex Indien är det bara att besöka landet under monsunperioden. Och det är helt groteskt. Det kan stå 30-50 cm med vatten på gatorna i Mumbai/Bombay. Det kan regna 100 millimeter på några timmar.
Flyger man över Mumbais hamninlopp vid den tiden så syns allt skräpa som sköljs ut vi dessa kraftiga regn.

Och kom ihåg att tex Sverige har en årsnederbörd på "bara" 500 millimeter. Inte så farligt alltså.
Frågar man indier om dessa monsunsregn så har de alltid varit groteska vartenda år, så länge de kan minnas.

Sådant är vädret där varje år, hela områden blockeras av regnvattnet. Vägar spolas bort som ingenting.

En del byggnader är byggda med en tvåfots till en enmeterssockel ovanför markytan. Andra byggnader är byggda så att man kan utrymma bottenvåningen helt om det behövs. Ett annat fiffigt tricks som en del av dessa byggnader har i Indien är att man kan stänga av elströmmen helt för nedervåningen. Vattenfylls nedervåningen så kortsluts ju strömmen. En svår bieffekt av en översvämning att elströmmen bryts och maten i kylar och frysar förstörs.
Ett annat är att man på somliga ställen inte har någon källare alls. Trots att det skulle behövas när det är riktigt hett.

Här finns en lista över svåra naturkatastrofer:
https://www.livescience.com/33316-top-10-deadliest-natural-disasters.html

År 1931 inträffade en av de största översvämningarna någonsin i Kina, med kanske 3,7 miljoner döda:
1. The 1931 Yangtze River floods

This aerial photo taken on July 28, 2020 shows a flooded sports ground along the Yangtze River in Wuhan in China's central Hubei province. In 1931, the Yangtze River flooded almost 70,000 square miles (180,000 square km) and killed at least 2 million people. Excessive rainfall over central China in July and August of 1931 triggered the most deadly natural disaster in world history — the Central China floods of 1931. The Yangtze River overtopped its banks as spring snowmelt mingled with the over 24 inches (600 millimeters) of rain that fell during the month of July alone. (The Yellow River and other large waterways also reached high levels.) According to The Nature of Disaster in China: The 1931 Yangzi River Flood (Cambridge University Press, 2018, the flood inundated almost 70,000 square miles (180,000 square km) and turned the Yangtze into what looked like a giant lake or ocean. Contemporary government numbers put the number of dead at around 2 million, but other agencies, including NOAA, say it may have been as many as 3.7 million people.
This article was originally published on April 2, 2018 and was updated on Dec. 17, 2020 by Live Science Contributor Tiffany Means.

Och bland orkaner så sticker tex Orkanen Bhola fram år 1970 därför att den drabbade de låglänta områdena i Bangladesh. Hela Bangladesh är ett enda stort floddelta.

4. The 1970 Bhola cyclone

Bildtext:
Villagers walk through a field of dead cattle and search for rice and other grains to salvage, near Sonapur, East Pakistan (later Bangladesh), in the aftermath of the massive cyclone and accompanying tidal wave that slammed the area in November 1970.

This tropical cyclone hit what is now Bangladesh (then East Pakistan) on Nov. 12-13, 1970. According to NOAA's Hurricane Research Division, the storm's strongest wind speeds measured 130 mph (205 kph), making it the equivalent of a Category 4 major hurricane on the Saffir-Simpson Hurricane scale. Ahead of its landfall, a 35-foot (10.6 m) storm surge washed over the low-lying islands bordering the Bay of Bengal, causing widespread flooding.

The storm surge, combined with a lack of evacuation, resulted in a massive death toll estimated at 300,000 to 500,000 people. A 1971 report from the National Hurricane Center and the Pakistan Meteorological Department acknowledged the challenge of accurately estimating the death toll, especially due to the influx of seasonal workers who were in the area for the rice harvest. As of the writing of this article, the Bhola cyclone is considered the deadliest tropical cyclone on record, according to the World Meteorological Organization. And it caused an estimated $86 billion in damages.

Orkanen Bhola hade alltså ihjäl 300 000 - 500 000 människor men de kan ha varit betydligt fler. År 1970 var resurserna små att kunna evakuera så pass många människor på en gång, de flesta småbåtar och större båtar hade slagits sönder i stormen.
Och de flesta låg på havsbottnen. Havsvattnet steg i en eller flera stormvågor som mätte 10,6 meter i höjd.

Man hade heller inte så mycket mätdata från orkanen eftersom mätstationerna förstås också förstördes. Orkanen är troligen en av de första stora orkaner som avbildades från Rymden. Kanske att den var 1000 kilometer bred.

Några länkar:
https://noaahrd.wordpress.com/2015/11/13/45th-anniversary-of-the-bhola-cyclone/

https://www.livescience.com/65385-hurricane-fani-targets-india.html
https://public.wmo.int/en/media/press-release/wmo-determines-highest-death-tolls-from-tropical-cyclones-tornadoes-lightning

För övrigt är det ett evigt tjatande om att haven stiger, nåväl man kunde lika gärna förklara det med att kusterna nöts ner av vågorna överallt. Det är ju naturens gång att havet tar mer och mer av stränderna efterhand. Tydligast ser man det på tex Jyllands nordspets, Skagen. Verkligen ett vackert landskap. Man kan lätt jämföra med gamla kartor att det är mycket sand som har försvunnit där.
Och visst man får nästan känslan när man är där att processen borde gå fortare, när det är så fin och mjuk sand där. Det påstås dock att sandkornen "klibbar fast" vid varandra lite mer i saltvatten och därför så får Atlanten ett större och tyngre arbete att nöta ner stränderna.

Men på andra ställen bildas det ny strand hela tiden, tex på Island och Hawaii just på grund av sina vulkaner.

På en del ställen blidas det ny strand av andra anledningar än vulkaner och det är i nordligaste Bottenviken att landhöjningen gör att ny strand stiger upp ur havet. Detta ser man ganska tydligt i tex Luleå, och Piteå. Kanske inte på ett år men på 10 år syns det.
Landhöjningen har att göra med att inlandsisen pressade ner jordskorpan, och nu fjädrar den tillbaka, och frilägger alltså havsbottnen i strandkanten.

Det har ju varit allvarliga extrema väder i Australien och stora protester, så det är verkligen illa att regeringen tänker fortsätta med fossila bränslen. De kör över sitt eget folk.
Fossilindustrin är för mäktig, det är helt klart.

Här är lite mer från artikeln:

Australia is shaping up to be the villain of COP26 climate talks

It appears that lobbying fossil fuel companies have hijacked climate policy from the Australian people. Most Australians support more climate action from the government, according to a poll by the Lowy Institute in May.

The poll found that 78% of Australians would support a net zero emissions target for 2050. Around the same number support the government subsidizing electric vehicles. And 63% support a ban on new coal mines opening in Australia. Yet of the world's 176 new coal projects, 79 of them are in Australia, according to Fitch Solutions' Global Mines Database.

https://edition.cnn.com/2021/09/12/australia/australia-climate-cop26-cmd-intl/index.html

En stor opinionsmätning visar att unga är väldigt oroade över klimatkrisen. Det här är allvarligt.

Unga människor skall kunna känna hopp och glädje inför sin framtid, inte oro. De skall inte behöva tvivla på att de vuxna sköter världen på ett ansvarsfullt sätt. En sådan misstro är förödande för våra samhällen.

Så vad tänker makthavarna om detta?
Tänker politikerna ta sitt ansvar?
Tänker fossilindustrin ta sitt ansvar?

Eller är våra goda liv dömda till undergång därför att egenintresset är ledstjärna och ingen tar ansvar?

Climate change: Young people very worried - survey

Nearly 60% of young people approached said they felt very worried or extremely worried.

More than 45% of those questioned said feelings about the climate affected their daily lives.
Three-quarters of them said they thought the future was frightening. Over half (56%) say they think humanity is doomed.

Two-thirds reported feeling sad, afraid and anxious. Many felt fear, anger, despair, grief and shame - as well as hope.
One 16-year-old said: "It's different for young people - for us, the destruction of the planet is personal."

https://www.bbc.com/news/world-58549373


Antalet dagar med över 50 grader C har fördubblats sedan 1980.

https://www.hirunews.lk/english/282169/climate-change-world-now-sees-twice-as-many-days-over-50c

(min rödmarkering)
Jaså, så tillgången på syntetisk olja är god...



Du trollar och tramsar, som vanligt!
Du skriver att begränsad tillgång på olja inte är ett problem eftersom det finns gott om syntetisk olja.

Du vet inte vad syntetolja är och skriver att den kan användas i framtiden för framställning av bensin och diesel...
Då upplyser jag dig om att syntetisk olja nästan uteslutande tilverkas från fossil olja.

Då skriver du att "Tekniken har gått framåt sedan 1931"?

Det är klart att det är möjligt att tillverka i stort sett vad som helst syntetiskt. Tycker du att det inte har någon som helst betydelse om det är kostnadseffektivt och energieffektivt? Jag hoppas att jag inte använder begrepp nu som är för svåra att förstå? Säg till i så fall.

Glöm inte heller bort vad du skrev innan du började flytta målstolparna:

Cancerogen:
«tillgången på syntetisk olja till bensin och diesel är god»

Hur vore det om du skulle berätta om var den här syntetiska oljan, som du skriver om att det finns gott om, som kan användas för framställning av diesel och bensin i stor skala och som inte tillverkas av fossil mineralolja, finns?

Jag förstår att det kommer att vara ett meningslöst påpekande, när det gäller dig, men hur vore det om du skulle försöka skaffa dig minst basala kunskaper om det du skriver om i tråden, innan du skriver? Är det att begära för mycket?

Både om global uppvärmning generellt och om mer specifika ting som syntetisk olja så finns det gott om grundläggande information som är så enkelt skriven att man knappt ens behöver ha gymnasiekompetens för att förstå. Berätta om det ändå går över vad du förmår att ta in, så kanske någon i tråden kan hjälpa dig genom att förenkla ytterligare.

Basalt och barnsligt enkelt om den globala uppvärmningen.
https://vafabmiljo.se/skolinfo/larare/fakta/global-uppvarmning/

Basalt och barnsligt enkelt om syntetisk olja.
«The base material, however, is still overwhelmingly crude oil.»
https://en.wikipedia.org/wiki/Synthetic_oil

Ta också reda på priset på syntetolja och jämför det med priset på råolja. Både sådan som framställts från mineralolja och sådan som tillverkas av andra produkter.

Hur mycket olja behövs?
Kom också ihåg att förbrukningen nu är ca 100 000 000 fat per dag. Det motsvarar ca 15898000000 liter eller ca 1589800 kubikmeter. Om en stor tankbåt kan ta ca 200000 kubik så förbrukas ungefär motsvarande åtta sådana per dag. Motsvarande ca 2900 stora tankbåtar per år. Så att du vet vad målet är när du ska börja tillverka syntetisk olja från andra råvaror än mineralolja i stor skala. Kostnadseffektivt och energieffektivt.

Många har hört talas om dom men få har sett någon...
När vetenskapsförnekare kommer upp i samtal är det vanligt att frågan om hur dom ser ut kommer upp, eftersom ingen har sett någon. Ett rykte säger att det är barnlösa, senila gamla gubbar med blöjor som åker runt i (eldrivna) permobiler. Detta rykte har dock (ännu) inte kunnat bekräftas. Så fick jag några bilder skickade till mig som ska visa hur man känner igen en klmatförnekare.
Här är bilderna.
https://ibb.co/tDL8mD9
https://ibb.co/R0ttpR0
https://ibb.co/jyrf40F

Jag har inte namngivit någon eftersom jag inte vill riskera att outa någon av trådens klimatförnekare...

–

Det är glädjande att unga förstår vad som måste göras för att klimatförändringen inte ska drivas för långt, men det är också beklämmande att det finns en del äldre som inte bryr sig om vilken framtid dagens unga och kommande generationer går till mötes.

Jag tänker ibland på en analogi från det gamla bondesamhället. Fanns det någon bonde som skulle agera så att han förstörde den jord som hans barn och barnbarn skulle leva av? Eller förstörde eller förbrukade det utsäde som behövdes till nästa säsong? Det är såklart retoriska frågor.

Varför kan man inte genomgående se motsvarande vishet när det gäller agerandet idag?

–

Du menar som Michael Mann?

Olja och oljetankers
Eftersom förbränning av olja är en av dom stora "bovarna" när det gäller klimatförändringen så kan det vara bra att ha en bild av hur mycket olja som används idag.

Dom största tankbåtarna är på uppemot 550000 DWT och ca 300-400 meter långa.

Om vi uppskattar att det behövs 2900 sådana leveranser per år så kan man få en överblick över hur mycket det är genom att rada upp 2900 tankbåtar med en medellängd på, säg 333 meter bakom varandra.

0,333 x 2900 ≈ 970 km. Det motsvarar ungefär avståndet Göteborg - London.

–