Citat:
Ursprungligen postat av
maddalo
Jag har inte hört något om att de är syskon, men jag har å andra sidan inte varit på besök i Övik. Skulle inte förvåna mig dock. Men dottern, eller var det döttrarna?, är väl hyfsat normal?
Samma Artikel på Allehanda.se
ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN | 12:00
De hittade misstänkte Malin-mördarens dna – i ihopvikt papper: ”Såg inte mycket ut för världen”
Artikel 27 av 27
Mordet på Malin Lindström
Visa alla artiklar
25 år efter mordet på Malin Lindström är fallet på väg mot en sensationell lösning. Poliser i Västerbotten *ligger bakom det osannolika genombrottet.
– Jag är optimistisk, säger Joakim Oja vid Skellefteåpolisen till Västerbottens Folkblad.
ANNONS
"Vårt arbete har skett i nära sam*arbete med polisen i Västernorrland som hade ärendet från början" säger Joakim Oja Foto: Robert Granström/Arkiv
Han är chef för den enhet inom Polismyndighetens region Nord som granskar grova och ouppklarade brott, ärenden som brukar benämnas ”kalla fall”.
Malinmordet är ett sådant ärende.
Malin Lindström, bosatt i Järved utanför Örnsköldsvik, försvann när hon i november 1996 skulle besöka en kompis i Husum. Ett halvår senare hittades Malin död, sexuellt utnyttjad och med kroppen svårt sargad.
En 18-årig man greps, åtalades, dömdes och frikändes därefter av hovrätten. Domstolen konstaterade en rad besvärande indicier men också brist på tekniska bevis. Frustrerande, tyckte polisens utredare som ansåg sig ha hittat ”rätt” person.
Finns det någon möjlighet att komma vidare? Det var frågan i juni 2020 när kalla fall-gruppen fick ärendet på sitt bord och började dra i olika trådar.
– Vårt arbete har skett i nära sam*arbete med polisen i Västernorrland som hade ärendet från början, säger Joakim Oja.
Marie Kristiansson, Ola Ehrenberg och Joakim Oja Ola ingår i kalla fall-gruppen som är på väg att lösa det 25 år gamla Malinmordet.Foto: Robert Granström
Marie Kristiansson, Ola Ehrenberg och Joakim Oja Ola ingår i kalla fall-gruppen som är på väg att lösa det 25 år gamla Malinmordet.Foto: Robert Granström
Kalla fall-kollegan Ola Ehrenberg berättar hur gruppen rekvirerade kartonger med utredningsmaterial och diverse skriftliga handlingar från den då 24 år gamla polis*utredningen.
– Det är ett ganska stort material som vi fysiskt hämtat hit. Vi har till och från tittat på materialet och satt oss in i det, säger han.
I en av kartongerna fanns ett kuvert. Kuvertet låg i en plastficka. På en handskriven lapp hade någon skrivit: ”Förstöres”.
Av någon anledning slängdes aldrig innehållet. Plastfickan och dess innehåll blev i stället liggande i polisens hyllor i mer än tjugo år innan Ola Ehrenberg fick syn på det.
Kuvertet innehöll ett till synes tomt plaströr märkt med texten ”Nummer 8, rör med hårstrån”. I kuvertet fanns även ett i hopvikt A4-papper med tre hårstrån fastklistrade.
På papperet fanns en handskriven anteckning att hårstråna tillhör mannen som dömdes för mordet och sedan frikändes.
– Hårstråna såg inte mycket ut för världen. Men vi noterade dem i fall vi fram*över skulle få fram en DNA-profil att jämföra med, säger Ola Ehrenberg.
"Hårstråna såg inte mycket ut för världen. Men vi noterade dem i fall vi fram*över skulle få fram en DNA-profil att jämföra med"
I samma veva undersökte Nationellt forensiskt centrum (NFC) tyg från jeansbyxor som Malin hade på sig när hon påträffades död. På tyget fanns sperma som troligen kom från mördaren.
Försöken att DNA-analysera fyndet hade dittills misslyckats, den dåtida tekniken räckte inte till. Strax innan kalla fall-gruppen fick ärendet på sitt bord beslöt polisen i Västernorrland att göra ett nytt försök.
Tyget skickades till NFC som med hjälp av modern teknik fick fram en DNA-profil. När polis och åklagare därefter ville topsa den dömde och senare frikände mannen för att undersöka om han är den som avsatte besudlingarna sa han nej till *frivillig topsning.
Högsta domstolen konstaterade därefter att det inte finns stöd i lagen för att tvångstopsa en frikänd person.
– Vi blev extremt besvikna av beskedet. Det är ett undermåligt betyg för *Sveriges rättssystem att det inte finns lagstöd för att topsa personer i ett *resningsärende. Integritetskränkningen är minimal, tycker Joakim Oja.
Med modern teknik fick NFC fram en DNA-profil.
Med modern teknik fick NFC fram en DNA-profil.
Ola Ehrenberg är den i kalla fall-*gruppen som haft kontakt med Malins föräldrar. Det var han som först informerade dem att NFC hade säkrat en DNA-profil, vilket väckte klara förhoppningar, och sedan att Högsta domstolen sagt nej till tvångstopsning.
– Jag förstår deras besvikelse. De har pendlat mellan hopp och förtvivlan när det gäller att få veta vad som hände *Malin, säger han.
Efter bakslaget i Högsta domstolen fortsatte Ola Ehrenberg att granska kartonger och pärmar. Han hittade bland annat en handling daterad januari 2001 där det framgick att ett blodprov från mannen hade skickats till Uppsala *universitet för en speciell typ av analys.
Kunde det vara så att blodprovet eller rester av det av någon anledning fanns kvar i Uppsala efter alla dessa år? Jodå, *skulle det visa sig. Spår av blodprovet hade helt otippat sparats.
Under försommaren analyserade NFC blodresterna samt ett av de tre hårstråna och jämförde med fyndet på Malins byxor. Beskedet blev att den nu 43-årige mannen med mycket stor sannolikhet är den som avsatte besudlingarna.
Till följd av det sensationella genombrottet har Riksåklagaren vänt sig till Högsta domstolen och begärt resning.
– Det här är en fullständigt osannolik vändning, sa överåklagare Mats Svensson då han lämnade in sin resnings*ansökan.
Förre chefsåklagaren Sven-Erik *Alhem bedömer att Högsta domstolen kommer att gå Riksåklagaren till mötes.
– Allt annat vore en rättslig katastrof, säger han.
Örnsköldsviks Allehanda 23 maj 1997.
Örnsköldsviks Allehanda 23 maj 1997.
Om Malinmordet klaras upp innebär det en stor framgång för kalla fall-gruppen i region Nord. Men säker kan man inte vara.
Frågan om preskriptionstid och tvångstopsning av frikänd person var obruten juridisk mark, få kunde säkert förutse utgången i Högsta dom*stolens granskning. Nu väntar en ny juridisk granskning. Kan det faktum att hårstråna egentligen skulle ha förstörts få någon betydelse? Finns det andra juridiska fallgropar?
– Jag har svårt att se att sådana här bevis ska kunna ogiltigförklaras i *Sverige. Men visst, det handlar om en typ av *juridik som vi aldrig tidigare hanterat, säger Joakim Oja.
Även Ola Ehrenberg konstaterar ett ärende med svårbedömd juridik.
– Men om man med det här materialet inte kan beviljas resning till nackdel för en tidigare frikänd person blir det svårt i framtiden att arbeta med kalla fall, *säger han.
Krister Stenlund/VF
Malin Lindström försvann 1996.
Malin Lindström försvann 1996.
Bild: Arkivbild
GENOMBROTTET - HITTADE BLOD OCH HÅRSTRÅN
I november 1996 försvann 16-åriga Malin Lindström, bosatt i Järved utanför Örnsköldsvik, när hon skulle besöka en kompis i Husum.
Ett halvår senare, i maj 1997, hittades Malins kropp i skogen. Kroppen var knivhuggen och bunden, Malin hade även utsatts för sexuellt våld.
Vittnen hade iakttagit Malin i Husum. Vittnen hade även sett en ung man promenera längs samma väg. Ett vittne kunde berätta för polisen vem den unge mannen var. Ynglingen anhölls, skäligen misstänkt för mord.
Hemma hos mannen hittade polisen teckningar som visade nakna och bundna kvinnor, tejp liknande den som Malin hade bundits med samt fibrer från en tröja liknande den som Malin bar.
Mannen åtalades och dömdes. Han friades därefter av hovrätten som bedömde att tekniska bevis saknades.
2020 gjorde polisen i Västernorrland ett omtag och lät DNA-testa en spermafläck. Med ny teknik lyckades polisens tekniker få fram en DNA-profil.
Polisen ville topsa den tidigare mordmisstänkte mannen. Han vägrade. Högsta domstolen sa därefter nej till tvångstopsning.
Polisens kalla fall-grupp i region Nord har det senaste året granskat fallet. I utredningsmaterialet hittade utredarna hårstrån och blodprov från den misstänkte mannen. En DNA-analys visade att han var den som hade avsatt spår på Malins kläder.
Riksåklagaren har nu begärt resning i Högsta domstolen.