Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Jag anger alltid källa, förutom när jag misstänker att mottagaren är ointresserad.
https://www.nature.com/articles/nature03265
1. Artikeln från 2005.
2. Artikeln behandlar enbart norra halvklotet. Det är välkänt att det skiljer mellan norra och södra halvkloten.
3. Jag har hela tiden varit fokuserad på den globala medeltemperaturen.
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
1. Artikeln accepterad för publicering 2010 och publicerad 2016? Nästan 7 år senare...
2. Artikeln behandlar endast "extratropical Northern Hemisphere (90–30°N)". Det är välkänt att det skiljer mellan norra och södra halvkloten.
3. Jag har hela tiden varit fokuserad på den globala medeltemperaturen.
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Dessa finns med i tex IPCCs rapport 2013.
Den stora fördelen med att använda borrhål bör vara att de visar just temperatur, som är den storheten man vill få fram.
Koraller, trädringar, och så vidare påverkas ju av så många fler parametrar.
När jag försöker få en bild av hur intresset för borhål varierat över tid så kan jag se att metoden uppmärksammades under en period på kanske 20 år fram till ungefär 2008. Sedan dess har väldigt lite publicerats. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att senare sammanställningar som baseras på ett stort antal och ett antal olika proximetoder som ger data som kommer från platser fördelade runt Jorden ger ett så mycket bättre resultat med betydligt mindre felmarginal än det som räknas fram från borrhål att intresset för borrhål närmast helt försvunnit.
Har du hittat något arbete om borrhål som genomförts och publicerats under dom senaste tio åren?
Här är en översikt från 2007.
Borehole climatology: a discussion based on contributions from climate modeling
J. F. Gonza ́lez-Rouco, H. Beltrami, E. Zorita, and M. B. Stevens
https://www.researchgate.net/publication/26637173_Borehole_climatology_A_discussion_based_o n_contributions_from_climate_modeling
Jag hittade också en svensk rapport om undersökning av borrhål som tar upp en del av de svårigheter som finns med att försöka rekonstruera fram meningsfulla temperaturdata baserat på vad som mäts i borrhål. Den har gjorts av SKB i samband med undersökningar runt Forsmark och Oskarshamn.
Paleoclimatic inversion of temperature profiles from deep boreholes at Forsmark and Laxemar
https://www.skb.com/publication/2493035/TR-18-06.pdf
Du skriver som om du har en bild av att i borrhål avläser man temperaturen och därigenom får en bild av historisk temperatur. Det är en ganska grovt vilseledande beskrivning.
I avsnittet 1.2 på sid 9 finns en ganska bra beskrivning av de problem som finns med att bygga en beräkningsmodell som baserat på vad som mäts i borrhål räkna fram information om historiska temperaturvärden. Under 1980-talet började modeller utvecklas.
I avsnittet 3 ("Physical and mathematical background") finns mer om teorin och lösningsmodeller. Där kan bl.a. detta läsas.
"In a mathematical sense, the solutions to this problem may not exist, they may be non-unique, and possibly inherently instable. Hansen (1998, 2010) and Aster et al. (2013) give detailed accounts of this concept, and the techniques necessary to solve this kind of problems. In practice, this implies that the observed data (in this case the temperature measurements) need to be combined with knowledge from other sources to render the problem tractable. For the boreholes studied here, this additional information (as far as they are not introduced as explicit parameters in the Bayesian sense) includes a set of measured petrophysical properties, assumptions on the forward model used for the simulations, and on the general character of the solutions."
Sammanfattning
1. Man kan utforma den beräkningsmodell som räknar om borrhålsdata till historiska temperaturer så att man får vilket resultat som helst. Vilket vi vet att Huang et.al. beskrev att dom gjorde. Dom ville "bevisa" att Mann et.al. (1999) och IPCC "hade fel".
2. För att överhuvud taget få något vettigt ut från borrhålsdata så måste man ha bra data från en annan metod som referens. Det reducerar värdet av metoden betydligt.
–