Citat:
Ursprungligen postat av
Bankrun
Tack för tipset har läst Kehrens avhandling. Intressant nog så kritiserar den SSPAs sjunkmodell med den ökända bilden som en passagerare tar precis innan båten sjunker. Du kan se det på s. 167. De gör en beräkning utifrån hur personen i fråga sitter på båten.
Avhandlingen är ju väldigt detaljerad i hur vattnet går genom överbyggnaden. Problemet är att jag ser inga beräkningar som talar om hur/när skeppet förlorar sin flytförmåga. Man beskriver vilka vägar vattnet kan gå, men man pratar ju inte om hur mycket vatten som hade kunnat gå ner och vad som krävs för att fartyget ska förlora sin flytförmåga.
Det vi vet är ju att om man manuellt hade vänt på Estonia upp och ner och sedan släppt fartyget i vattnet, så hade den fortsatt flyta. Det som då är intressant att ta reda på är hur (med beräkningar) flytförmågan har gått bort under kapsejsningen. När fartyget vänt sig upp och ner så är förloppet färdigt och då kommer den antingen sjunka eller flyta. Självklart kan överbyggnaden ha vissa luftsamlingar men dessa fylls ju efterhand när fartyget har kapsejsat.
Jag har gått in mer på djupet på SSPAs modellförsök och funnit ett antal frågetecken. Dock är jag ju bara en lekman, så vissa frågetecken kanske är enkelt att förklara om man är kunnig.
I SSPA rapport 4006 4100-4 beskriver man vissa "utmaningar" som man haft med modellen.
Först och främst så tydliggör de att modellen har vattentäta dörrar under bildäck precis som riktiga Estonia. På sida 8 diskuterar de att fartyget inte sjunker inom tidsförloppet som de förväntar sig när dessa dörrar är stängda. "From the simulations ( see [4]) it was shown that the ship didn’t sink within a reasonable time frame having the watertight doors closed. This was one of the reasons why the tests were carried out with the watertight doors open." De utvecklar dock inte hur pass längre tid det tog för fartyget att sjunka i denna situation. Själva kapsejsningen bör ju dock inte påverkas av huruvida vattentäta dörrar är stängda eller ej under bildäck. Så man kan anta att fartyget slog runt precis som vanligt. Om fartyget slår runt så upphör ju vattenfyllningen av området under bildäck eftersom luften inte kan ta sig ut.
Det som är intressant i detta sammanhang är ju att JAIC aldrig utrett hur det stod till med de vattentäta dörrarna på Estonia under förlisningen. Man kunde ju och skulle ha undersökt detta enligt mig eftersom det kan ha en väldigt stor inverkan på hur fartyget beter sig under en förlisning. Om jag har förstått det rätt så åkte Estonia med öppna vattentäta dörrar eftersom det bodde passagerare under bildäck. Om de skulle t.ex. vilja gå på toa så skulle de få gå upp till däck 4 och sedan ner igen eftersom de vattentäta dörrarna avskiljde passagerare från de gemensamma toaletterna. Istället valde man att ha dessa öppna under färd på öppen hav. Dessutom fanns det en förvirring kring om röda eller gröna lampor på panelen på bryggan innebar öppet eller stängt för dessa dörrar.
Dock finns det ju en risk för att de på kommandobryggan stängt dörrarna när fartyget började få slagsida. Om detta är fallet så fallerar ju hela SSPAs modellförsök. Och om fartyget faktiskt hade sina vattentäta dörrar öppna så förstår jag inte varför media aldrig plockat upp detta? Denna infallsvinkel som är av stor betydelse verkar vara begravd utan dess like.
En annan intressant observation är gällande dörrarna till center staircase på bildäck. I avsnitt 2.2.2 beskriver de att dessa dörrar på Estonia inte är vattentäta. Däremot vet vi att dessa dörrar var stängda och låsta, och det vet även SSPA. Ändå valde de att tolka en icke vattentät dörr som helt vidöppen dörr. Detta stämmer ju absolut inte. De monterade helt enkelt bort dörrarna till center staircase på modellen så att vatten skulle kunna strömma fritt ner till under bildäck. Detta är ju inte överens med verkligheten. Det är en stor skillnad i vattenströmning genom en låst dörr jämfört med en helt öppen dörr.
Vidare diskuteras det i moment 4 att man hade två ventiler på botten av fartyget som öppnades. Anledningen bakom detta är för att Estonia modellen behövde släppa ut 8 L luft för att den skulle få rätt förhållande gentemot riktiga Estonia. Tydligen beter sig luft annorlunda i skalmodell (vilket de inte är helt säkra med och nämner att det krävs mer forskning). Det jag reagerar väldigt mycket på är att de först öppnade den bakre ventilen för att få aktern att sjunka. Sedan när aktern slog i botten så öppnade man ventilen i den främre delen av fartyget för att den också skulle sjunka. De skulle istället haft en ventil i mitten av skeppet eller samkört främre och bakre ventiler istället. Men det kanske inte hade skapat den effekten som de ville ha. Enligt mig manipuleras den sista delen av sjunkförloppet med modellen i och med fördröjningen av ventileringen mellan aktern och fören.
Så tyvärr så har jag inte så mycket förtroende för SSPA.
Om vi börjar med Kehrens avhandling som är en del av HSVA-konsortiets studie (
https://tore.tuhh.de/bitstream/11420/487/1/Promotion_Kehren.pdf):
- Vad Kehren och HSVA har gjort är att simulera hur vattnet fyller de olika utrymmena i Estonia givet de öppningar som finns (kap. 12). Man har tagit hänsyn till deras volym och hur stora dörröppningarna är, m.m. Man har också beräknat när olika fönster brister från vattentrycket. Detta skulle kunna förfinas genom att göra mätningar på just Estonias fönster, men att fönstren brister vet vi så det handlar om en justering av en minut här och där.
- Du kan se i Tabell 12.2 hur de olika utrymmena vattenfylls. För utrymmena under bildäck sker det uppifrån, dvs WT-dörrarna antas vara stängda. En intressant detalj är att hyttavd. i fören på däck 1 vattenfylls nästan sist. Det du skriver om hur täta dörrarna till bildäck är har alltså liten betydelse.
- En intressant sak som Kehren kommer fram till är att Estonia ligger stabilt i vattnet från ca 30 grader slagsida. Hon sjunker genom ’progressive flooding’ av överbyggnad och undre utrymmen med bibehållen stabilitet. Det är alltså inte aktuellt att hon skall kantra omedelbart, vilket med märklig envishet påståtts i 26 år.
Du nämner sedan WT-dörrarna på Estonia. Vi vet från vittnesmål från ECR att dessa stängdes tidigt. Det har spekulerats i att de kanske i stället öppnades, men vi vet också att dykare bekräftade att de dörrar de undersökte på däck 1 var stängda (oklart hur många, men jag gissar på två baserat på deras dykrutt). Så det enda rimliga är att anta att de faktiskt var stängda i princip hela tiden.
Vad gäller SSPA så gjorde de modellförsök med dels en skalmodell i vågbassäng, dels en större modell där man simulerade vattenflödet genom överbyggnaden.
- Om vi börjar med modellen (skala 1:40?) i vågbassängen så är den i sig en fantastisk modell med propellrar och allt, men den är en modell! De leder till ett antal problem när man jämför med verkligheten eftersom ett antal saker inte skalar lika (vattenflöde, tryck, m.m.).
- Du är inne på en av dessa saker: luften komprimeras mycket mer i full skala än i modellen. Det medför att man måste släppa ut lite luft genom de berömda ventilerna för att matcha förloppen. Att man släpper ut i aktern först är inte så konstigt eftersom den ligger lägre och har högre vattentryck underifrån. Men alltihop visar på begränsningen av skalförsök.
- Du nämner sedan WT-dörrarna och dörrarna till bildäck. Jag har inte sett de uppgifter du skriver om att de förra monterades bort. Dörrarna till bildäck är som framgår av Kehrens avhandling inte särskilt viktiga för Estonia vattenfylls ändå via ventilationssystemet och fönster på däck 4.
- Till sist har vi den större modellen i Nederländerna med överbyggnaden. Jag har inte uppfattat vilka nya resultat den faktiskt gav, men idén var att simulera hur snabbt däck 4 vattenfylldes.
Sammantaget skulle jag vilja säga att vi ser begränsningarna i att göra modellförsök. Man måste ”tweaka” modellerna på olika sätt för att komma runt de grundläggande skalproblemet. Men det är inte SSPAs fel. I stället ser jag modellförsöken som ett komplement till simuleringarna av HSVA, och om vi inte hade haft överensstämmelse mellan dessa så hade det varit en alarmsignal.