Sverige anskaffar Archer

Iofs upptäcker aldrig bombflyg egna mål utan de går på målinfo från satelliter, radar mm.
USA’s flygvapen satsar på nya bombflygplan och nya robotar med lång räckvidd som kan attackera mål både till land och sjö.
Flottan har haft den kapaciteten sedan 70 talet.

Att marinkåren försöker hitta sätt att motivera sin existens är inte så underligt, att genomföra en attack mot Kina eller Nordkorea sjövägen med trupplandsättning är omöjligt. Tveksamt om det skulle gå mot ryska mål utan stora förluster.

Lite lustigt att kineserna har sådant övertag rent informationsmässigt att de slår ut allt flyg och alla flotta men transportflyg i samma område låter man passera obemärkt och ett par tusen man på land med fordon och materiel missar man.
Skall en enstaka bataljon ersätta det flottan och flygets robotkapacitet så krävs det enorma lager och givetvis att kineserna tittar på när KA-batterierna öppnar eld.

Men det kan inte bombflyg, ubåtar, jagare och drönare menar du?

Australiska försvarsanalytiker pratar om att köpa in B21 bombare för att just kunna flyga in och skjuta svärmar av attackrobotar betydligt mer frekvent än vad ubåtar klarar.
En variant är iofs att USA frambaserar stridsflyg till Australien.

Gissar bara, min underrättelsekapacitet suger när det gäller Stilla havet, men vägförstörande angrepp mot följande sex punkter bör göra Okinawa ganska oanvändbart för flygstridskrafter under någon dag.
26.722548N, 127.786817E
26.356437N, 127.765763E
26.353523N, 127.768372E
26.274327N, 127.756488E
26.194711N, 127.645988E
26.202780N, 127.638838E
Tanken med mobilt KA är väl att de ska kunna vara på en ganska dold plats redan innan kriget hettar till, inte att man ska göra en offensiv fallskärmslandsättning av robotlastbil under pågående strid?
Visst krävs det en del personal, men i anslutning till de olika avfyrningslastbilarna behövs inte mycket folk alls och det behövs ca noll radiosändning från avfyrningsplatserna innan avfyring om systemet utformas vettigt.
Flankbasering låter mer korrekt i fallet Australien.

Kina är långt ifrån att kunna erövra Taiwan militärt, så länge Taiwan får stöd av USA, Sydkorea och Japan. Och just USA, Sydkorea, Japan, Taiwan, Filippinerna, Singapore, Australien och Indien knyter allt närmare band, just för att försvara sig mot Kina.

Men USA kan inte längre räkna med att försvara Taiwan direkt med regionala resurser, utan dessa måste tillföras globalt och användas geografiskt utspritt, men med eldkraften koncentrerat i tid och rum.



Vilket då förutsätter att ett mål upptäcks när ett bombflygplan är tillräckligt nära (vilket är osannolikt), att målkontakt kan behållas tills dess att roboten är tillräckligt nära, för att dess målsökare ska ta över (vilket ytterligare minskar sannolikheten) och att man hinner bekämpa målet i tid (LRASM kan behöva en timme att ta sig till målet, vilket kan vara för lite om det t.ex. är några LST med eskort, som är på väg för att landsätta en komplett bataljon på en ö som upptäcks med marksensorer, när de passerar över horisonten.)


Du menar USMC, US Army (som också satsar på KA till 15,5cm artilleri och MLRS), US Navy (som anpassar sitt fartygsbestånd, sin basering, sina framtida vapen och sina aktuella doktriner) och USAF (som sent omsider verkar vakna upp och anpassar sina doktriner och sin hårdvara efter det kinesiska hotet)?


Skillnaden är att transportflyget inte behöver vara i samma område (eftersom markstridsförbanden kan flygas in till t.ex. södra Filippinerna och Borneo och sedan köra för egen maskin norrut) och inte behöver vara på plats 24/7/365 för att KA-robot ska lösa sin uppgift. Utan man kan flyga in t.ex. en komplett bataljon på en och samma gång, under eskort av eget framgrupperat jaktflyg och/eller australiskt jaktflyg och/eller värdnationens jaktflyg.


En samlad amerikansk CSG (som i bästa fall finns inom räckhåll, men lika gärna kan behöva flera veckor på att komma på plats) har ~40-80 sjömålsrobotar omedelbart användbara och behöver flera veckor på sig för att ladda om dessa (eftersom detta måste göras i hamn).

En MLRS-bataljon kommer att kunna skjuta 48st PSM på en och samma gång och kan upprepa det hela 5 minuter senare.

Fartygens sjömålsrobotar finns där för självförsvar av det egna fartyget och ska bara användas i absoluta nödfall, utan vill man agera offensivt mot ytmål, så får man samla ihop tillräckligt många hangarfartyg och/eller markbaserade flygplan och tillräckligt många robotbärande tunga flygplan, för att genomföra eskorterade svep, där de taktiska flygplanen håller fiendens jaktflyg borta från de egna tunga flygplanen (robotbärare, tankflygplan m.m.)) och lokaliserar målen, medan eldkraften levereras av de tunga robotbärande flygplanen.

Vilket hem är du inskriven på?

Om nu USA eller någon allierad anser sig behöva skjuta robotar på kinesiska flottan så har krigshandlingar inletts.
Om nu inte kineserna kan förflytta sina fartyg med hundratals kilometer i timmen så kommer de befinnas sig inom en några timmars radie.
Bombflyg kan lufttankas och är i princip beroende av piloternas uthållighet.
Drönare inte ens det, ubåtar och fartyg klarar sig i veckor upp till månader.
Så nej ett mindre problem i sammanhanget.

Att USA’s arme, flotta och andra länder utrustar sina vapensystem med styrda vapen är väl näppeligen konstigt.

80-90 robotar är ingenting snarare behövs det 500-1000 st robotar om nu marinkåren skall göra någon skillnad på egen hand Man lär även behöva dussintals lastbilar med avfyrningskapacitet.
För att den enorma apparaten skall vara på plats så behöver man veckor av förberedelser kontra mindre än ett dygn för övriga plattformar.

Så poängen med marinkåren som KA känns märklig minst sagt.

Antagligen samma som ledningen för USMC, US Army, ryska krigsmakten, kinesiska krigsmakten, japanska krigsmakten, sydkoreanska krigsmakten, taiwanesiska krigsmakten, filippinska krigsmakten, indiska krigsmakten m.fl. D.v.s. länder som har, eller är på väg att anskaffa KA-robot.


Ja och?


Om roboten behöver en timme från avfyrning till träff (LRASM) så befinner sig fienden inom en cirkel med en radie på fartygets hastighet i knop i distansminuter. Så om man t.ex. ska beskjuta en robotbåt av Typ 22 (som Kina har 82st av) så blir radien 36 distansminuter, d.v.s. en diameter på 72 distansminuter d.v.s. 133km.

Detta är ett på tok för stort område för målsökaren på en LRASM att söka av, så om man inte har en extern sensor så kan en B-1B behöva skjuta iväg alla 24 LRASM för att ha en rimlig förmåga att sänka en sketen Typ 22 och det skulle behövas flera fulllastade B-1B för att sänka en av deras modernare jagare.

Enda möjligheten att komma förbi det med B-1B är att framskjutna sensorer som kan exponeras i uppåt en timme, eller att skjuta på mycket mindre håll med LRASM, vilket drastiskt ökar risken för förluster hos B-1B.


Flygplanens uthållighet begränsas både av besättningen (så roligt är det inte att behöva gå på uppåttjack och bajsa i blöja) och av flygplanen, lufttankningsförmågan är inte oändlig och man klarar inte av mer än c.a. 1,5 uppdrag per vecka, när man flyger interkontinentalt.

Ubåtar och fartyg kan har stor uthållighet (med inte i närheten av samma nivå som markgrupperad KA-robot) men om de måste börja skjuta, så tar ammunitionen snabbt slut. Ett hangarfartyg klarar normalt av 3-4 dygn av flygoperationer innan det måste dra sig bakåt för att fylla på bränsle och ammunition och ett ytstridsfartyg som använder sina sjömålsrobotar offensivt, skjuter slut på dessa inom en minut, och behöver sedan veckor för att ladda om.



Det handla inte om att marinkåren ska göra skillnad på egen hand. Det handlar om att USMC och US Army tillsamman med regionala allierade och de egna resurser från USAF och US Navy som råkar finnas på plats, ska kunna hålla fienden stången, länge nog för att USAF och US Navy ska hinna kraftsamla.


D.v.s. några bataljoner...


Nej, US Navys fartyg kan inte löpa ut inom 12 timmar och därefter segla med 500 knop över Stilla havet. Eller 1500 knop. för de fartyg som ska föras över från Atlanten.

För USAF så behöver man åtskilliga veckor för att framgruppera bombflyg. Det är just denna tidsåtgång som är orsaken till att man aldrig har gjort det i ett skarpt läge, trots veckor eller månader av förberedelsetid (t.ex. Gulfkriget, Kosovo, invasionen av Irak o.s.v.) Det enda undantaget är ett mycket litet antal baser, som redan i fredstid är förberedda för de, varav de som kan användas mot Kina, inte kommer att överleva krigets första sekunder.

Däremot så vet vi att USA kan flyga fram en hel mekaniserad brigad på en och samma gång.

Minns Black buck, Vulcanbombarnas attacker under Falklandskriget.
Flyg mm flyttades till Ascension, sedan innebar varje uppdrag över 12000 km flygning, inklusive retur, och krävde elva tankflygplan samt att någon sorts potta monterades i bombplanen. Ett lyckat uppdrag innebär leverans av ca 10 ton vapen (mot fasta mål) vilket, sett till vikt, motsvarar ett dussin Harpoon. Första uppdraget inleddes 28 dagar efter krigsstarten.
Black buck-uppdragen var fram till Gulfkriget på 90-talet världsrekord i långdistansbombning.

12000 km flygning motsvarar ungefär sträckan USAs fastland - Taiwan, men man kan ju tänkta sig att bombflygarna övernattar på ex Hawaii på vägen hem, om där finns användbara banor.

Knappast något problem för LRASM att hitta mål då den kan ta emot mål via datalänk från flygburen radar och fartyg, jänkarnas tillgång till satelliter etc. Finns inga sådana i området kan den agera passivt och leta upp kinesiska fartyg som använder radar, och kinesernas fartyg kommer inte kryssa runt utan radar påslagen i krig. Du behöver veta på ett ungefär i vilken riktning fienden finns, sedan är det bara att fyra av.

Sedan är räckvidden på LRASM ~550km så blir ingen timmes resväg...

Eller så frambaserar man F35 till Japan så ihop med potent luftvärn så är väl saken biff.

Marinkåren vill ha en uppgift för att inte reduceras och således hittar man på en uppgift inte svårare än så.
Amerikanska flottan befinner sig 24/7 i området eller inom timmars gångtid från att kunna agera.
Bombflyget tar sig dit inom timmar och kan få löpande uppdateringar om målen.
När krigshandlingar inleds så kan marinkåren börja lasta transportflygen, flygas in, urlasta, marschera, gruppera och sedan börja skjuta en mindre mängd robotar eller avvakta att hela styrkan är på plats. Kinesiska flottan hinner skjuta av varenda robot de någonsin haft före det att marinkåren avlossat en enda.

Bortsett från att det antagligen är lättare för kineserna att lokalisera och slå ut grupperingsplatser för F35 än för KA-robot. Leta efter kilometerlånga 30 meter breda raksträckor.
Om inte Wikipedia har fel jobbas det på att F35 ska kunna bära två interna och fyra externa sjömålsrobotar. Vilket innebär att varje F35 på uppdrag, med dåliga smygegenskaper pga extern last, kan skjuta ungefär lika mycket som en KA-lastbil. Omladdning tar dock längre tid.

Antagligen kommer det behövas flera sätt att leverera vapen.