Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det är sant.
Folkökningen kan gå i rasande takt. Men väldigt få vågar ta upp det samtalsämnet.
Kan ha lite med religiöst tänk, abortmotstånd mm.
Brist på råvaror, mat, landområden, ökad förorening, virus mm kommer att kunna bli en orsak till världskrig. Därför är populationen kanske viktigare än klimatkrisen.

Norra Ishavet isfritt på sommaren, från ca 2035?
Den minskade isvolymen i Norra Ishavet är ett återkommande tema i tråden. Jag har några gånger upprepat att jag tror att Norra Ishavet kommer att kunna vara isfritt någon gång runt mitten av 2030-talet.
Nu har en studie baserad på CMIP6 kommit fram till samma sak.

"This model selection leads to lower Arctic sea-ice area and volume relative to the multi-model mean without model selection and summer ice-free conditions could occur as early as around 2035."

https://www.nature.com/articles/s43247-021-00214-7

Tyvärr måste vi vänta runt 15 år innan vi vet säkert...

Vilka blir konsekvenserna av ett isfritt Norra Ishav på somrarna?

Det här är vad jag tror att vi kommer att se först.
– Mildare inledning av vintrar (som under november-december) på nordliga breddgrader.
– Uppvärmningskostnaden kommer att minska under slutet av året i Skandinavien, norra Ryssland, Kanada och Alaska.
– Mer upptag av värme till Norra Ishavet från Solen genom förändrat albedo.
– Sjöfart kommer att kunna planera transporter över Norra Ishavet under tiden då det finns isfria passager.

Plus och minus kan man tycka...

–

Så för dig finns det inte minsta möjlighet att molnen samvarierar med solaktivitet? Moduleras av solaktivitet? För det finns väl data som visar att molnen samvarierar med solaktiviteten?

Eftersom att en stor del av 1900-talet såg en ökning av solaktiviteten samtidigt som temperaturen ökade kan jag tänka mig att man ur samma data även kan nå resultatet att molnen samvarierar med temperaturen. Så att man i så fall kan dra slutsatsen att molnen är positiv återkoppling till ökad temperatur.

Men jag tänker då att det kan vara så att den primära effekten är att molnen moduleras av solaktiviteten. Molnen blir glesare under 1900-talet. Som sedan gör att temperaturen ökar. Det är alltså inte temperaturökningen som gör molnen glesare (positiv återkoppling). Utan den glesningen av molnen ökar temperaturen.

Det är min tes i ett nötskal iaf. Är inte denna tes lika sannolik som att orsaksförhållandet vore omvänt, alltså att molnen glesas som positiv återkoppling till ökad temperatur?

Den som lever får se ... Tendensen nu går mot mer sommaris i Arktis. 31 juli 2021 är det mer istäcke än samma datum 2019 och 2020.

2021 6.721 miljoner km2
2020 6.097 " "
2019 6.296 " "

https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/

Titta inte för mycket på enstaka år...
Att dra slutsatser om vad som händer med klimatet baserat på enstaka år är inte särskilt meningsfullt. Variationer som bl.a. beror på hur havsströmmar varierar får ofta enstaka år och ibland flera år i följd att gå upp och ner – Om man ser till den globala medeltemperaturen.

Vill man se vad som händer ur klimatsynpunkt så måste man se till medelvärden över längre tidsperioder. Så att det betydande stokastiska ("slumpmässiga") inslag som finns i månadsmedelvärden eller årsmedelvärden reduceras. Här är ett exempel som visar vad som händer med den globala medeltemperaturen sett till 15-års medelvärden. Då kan vi se att den globala medeltemperaturen stigit med ca 0,17°C per årtionde sedan ≈1970. Över land ökar temperaturen med ca 0,30°C per årtionde, vilket ger en uppfattning om hur uppvärmningen förstärks och vad vi ska förvänta oss när haven, som värms långsamt, kommer i kapp.

https://ibb.co/56WWQhD

När det gäller den arktiska isen ser jag hellre till isvolymen än till utbredeningen. Utbredningen kan variera en hel del, t.ex. beroende på vindar. Isvolymen speglar den stora energimängd som dels går år för att smälta isen, men också som avges när isen fryser.
Även när det gäller isen måste vi se över lite längre tidsperioder än enstaka år för att se vad som händer och som speglar den globala uppvärmningen.

Här kan du se hur septembervolymen av isen i Norra Ishavet minskat sedan 1979.

http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png

Som du ser kan man hitta många exempel på år då det varit mer is än året innen. Men, den långsiktiga trenden är tydlig. Isvolymen minskar.

– 1979 var isvolymen ca 17 000 km³.
– 2020 var isvolymen ca 4 000 km³.
– Minskningen under dom senaste dryga 40 åren har varit ca 3 200 ± 1000 km³ per årtionde.

Det finns inget som tyder på att den trenden håller på att brytas eller kommer att brytas.

–

Senaste 10 åren har det inte hänt någonting. Dessutom är det cherrypicking att utgå från året 1979 som var en rejäl topp. Det var mycket mindre is innan 1979.

Det finns satellitmätningar innan 1979 som visar detta, men dessa mätningar har man valt att mörka.

Ja det ska alltid väljas ut en perfekt startpunkt för agendan.
Det senaste som mörkades var statistiken för skogsbränderna i USA de senaste 100 åren som lägligt försvann precis efter att Biden blev president, troligen eftersom att de visade att bränderna var upp till 10 gånger så stora som de senaste åren.
Förövrigt så är årets hemska klimatorsakade bränder i USA hittils långt under medel (för samma period) för de senaste 10 åren.

Mer om isvolymen på Norra Ishavet.

Trenden på lång sikt är tydlig – Isvolymen minskar med ca 3 200 km³ per årtionde
Titta på grafen igen så kommer du att upptäcka att "inte hänt någonting" är en grovt vilseledande beskrivning.

http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png

Bra satellitmätningar av volymen finns från 1979. Därför har vi bra mätresultat sedan 1979. Menar du att satelliterna sköts upp just då för att du skulle kunna kalla satellitmätningarna för "cherrypicking"?

Sammanställningarna av isvolymen före 1979 innebär en större osäkerhet. Men att hävda som du gör att isvolymen var mycket mindre före 1979 är grovt vilseledande. Som du kan se på den här bilden.

https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/32/15/full-jcli-d-19-0008.1-f12.jpg

På den här sidan.

https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/32/15/jcli-d-19-0008.1.xml

–

Satellitmätningar finns även innan 1979 men som Snullerux nämnde så har man trollat bort de.

Det spelar ingen roll hur många gånger man kollar på grafen. De senaste 10 åren har det inte hänt något. Det är du som grovt vilseleder.

Väl? Finns det eller finns det inte sådana data?
Det finns mycket man "kan tänka sig". Blanda dock inte ihop det med forskning.

Att du suttit på din kammare och tänkt ger inte lika trovärdiga resultat som att folk analyserat moln samlat ihop data från hela världen och dragit slutsatser från dessa. Jag är ledsen, men så orättvis är forskning, allas åsikter är inte lika mycket värda.

Vi är på väg mot en värld med drygt tio miljarder. Vi har nu nått sju miljarder. Som du säger har vi mycket anpassning kvar. Det innebär naturligtvis en del förändringar men redan nu har vi kommit så långt att någon återgång inte är möjlig.

Vi har nu ett klimat som är minst lika bra som på förindustriell tid. Vi har återfört fossilt kol till atmosfären i en takt som gjort att koldioxidhalten ökat. För att hålla konstant koldioxidhalt behöver vi halvera våra utsläpp. Vi finner nu i rask takt konkurenskraftiga alternativ till fossila bränslen. Vi skulle kunna planera för en halvering av utsläpp inom överskådlig tid och samtidigt avsätta ressurser för att göra något åt exxtrema temperaturer, översvämningar och skogsbränder. Att en skyddsvall är för låg, att ett avloppssystem är underdimensionerat eller att en skog saknar brandgator kan man inte åtgärda genom att satsa alla pengarna på koldioidinfångning.