Citat:
Ursprungligen postat av
BorgeH
EAs exman Lektyrfotografen skriver mycket om mentalt sjuka kvinnor på sin blogg:
https://lennartmsjoberg.blogg.se/
4)
Två år i frihet!
För två år sen idag så slog jag ett rekord i att gråta!
2015 var året då jag grät t.o.m. två gånger...
Första gången när det stod klart att vårt barn var dött i min dåvarande hustrus mage. Det var vårt första missfall!
Några månader senare så var missfall nummer två ett faktum, och min frus humör gjorde det omöjligt att vara hemma. Jag flydde så mycket jag kunde, men saknade henne iaf när jag var borta. När jag väl kom hem så var hon kärleksfull i flera minuter, men sen började bråken igen...
För två år sen på dagen så urartade det då hon krossade mitt nylagda köksgolv med ett glas, hällde drygt en liter mjölk över hela köket, och flög på mig bakifrån så jag slog mitt huvud i hennes skrivbord!
Någonstans mellan krossandet av golvet och mjölken gav jag upp vårt förhållande, och mina tårar slutade inte rinna. Har aldrig gråtit så mycket i mitt liv! Var närapå svimfärdig...
Nu var svartsjuka, hot, våld, utpressning, lögner, snusk, borta ur mitt liv så varför grät jag?
Svaret är att jag aldrig älskat någon så mycket i mitt liv trots alla hennes diagnoser!
Nu får jag sova på nätterna när jag ska upp några timmar senare, har blivit lugn och min mage har inte längre besvär, mitt hus är inte längre en förvaringsplats för skräp, har aldrig haft mer pengar då jag slipper försörja någon som sket i VEM som försörjde henne bara hon hade mat för dagen, mina saker "råkar" inte längre gå sönder,
jag har inte längre en känsla av att jag ska bli dödad i ett av hennes utbrott (eller få veta att hon tänker stoppa in en penna i mina ögon/klippa av mina tår med en sekatör när jag sover, eller elda upp mitt hus osv osv osv)...
Hoppas för allas skull att hon finner frid i sin själ - själv har jag fått tillbaka min frid...
Tack Gud för en andra chans i livet!
Jag hittar inte det här inlägget längre på bloggen, det är borttaget. Dock finns ett blogginlägg från mars i år där hennes exman skriver följande:
”När en mycket sjuk själ hör av sig om att mina gamla blogginlägg skulle förstöra hennes "karriär"/privatliv så är verkligheten mer absurd än fiction!
Att vara ökänd för att spela offer och försöka driva in skadestånd från alla naiva män man möter är INTE ett yrke!
Kanske dags att se om sitt liv om nämndemän börjar nicka igenkännande, och den man har mest kontakt med är ens gamla advokat som stannat kvar (av någon anledning) i alla år?
Jag har tagit bort ditt namn då jag aldrig vill förknippas med någon som du. Du är det värsta som hänt i mitt långa liv. Vi hade roliga stunder, jag tyckte du var rolig och otroligt smart, men skadorna du hela tiden skapar gör att priset blir för högt för att ha någon kontakt med dig!
Jag hade nyss över 10000 besökare till min blogg PER DAG! Det är typ 9990 fler än vanligt, och att förknippas med all skit som du hela tiden skapar i ditt liv är inte intressant!
Det är nästan fascinerande att det hela tiden händer så oerhört mycket tragiskt i ditt liv och att du alltid är det stackars "offret"! Jag som lärt känna dig vill påstå att du kanske aldrig ens varit ett offer utan att allt handlar om att utmåla dig själv som något som ska väcka empati? Nåväl, jag var naiv och jag vet nu att fler velat tro att det finns något gott i din själ.... Tiden visar dock alltid vad du är!
Alla dina handlingar och alla dina val har skapat ditt liv! Är du nöjd med ditt liv? Inte! Skyll då inte hela tiden på andra utan sluta med all destruktiv skit som du tror ska inbringa pengar.
Mitt livs sämsta val var att försöka hjälpa dig! Något sänt gör jag aldrig om....”
