Citat:
Ursprungligen postat av
Sir Dwain
För vilket av påståenden? För det andra? för där är ju avsaknaden av belägg poängen. Det görs ju hela tiden trådar om hur "jag har personligen inte sett feminister kritisera islam, alltså gillar de islam".
Det första, tja, jag tycker att vilket värde han nu må ha när det gäller att sprida trivial självhjälp, så är han ingen stor tänkare när det gäller marxism eller feminism. Men det är förstås subjektivt.
Jag är nu uppe i över 40 timmar av de här föreläsningarna från Stanford om mänskligt beteende (
https://youtu.be/NNnIGh9g6fA ) och inser att hela det kaninhålet ner i mänskligt beteende är en kolossal ögonöppnare för någon som är uppvuxen i ett land där man medvetet uppfostrat sina medborgare i att göra sitt jobb, sköta sig själv och skita i andra och NU, när grupp efter grupp börjar kräva specialbehandling är man först helt skitnödig om hur man kan ha glömt dessa "unika erfarenheter" och i nästa steg hur man ska bära sig åt för att "inkludera alla" i det gemensamma bygget.
(Om man så måste skicka ut 30 000 gamlingar på gatan, för att man är trött på att lösa deras problem. Och alla vita heteronormativa cis-män)
En sorts socialkollektivistiskt skuldbeläggande som trappsteg till att kunna förhäva sig själv utan att ha någon som helst praktisk täckning för sitt ställningstagande. En hyperpopulistisk godhetsknarkare som lyssnar på Aftonbladet och SVT för att veta om man ligger rätt på "godhetsskalan".
Om det så skickar hundratusentals vanliga knegare med en egen åsikt under bussen.
Vad Jordan B Peterson säger till dem är kort och gott, ja livet suger, men kämpa på. Det är det enda sättet du kommer belönas för. Lycka är en biprodukt att att faktiskt åstadkomma något.
Ta det som kontrast till de patologgiska godhetssignallerarna på TV4 eller den lilla sosseknähunden Aftonbladet som blir mer och mer irrelevant nu när vanliga vuxna poddar med hundra gånger mer relevans.