Det var du som drog in Tyskland, i det att du – om än utan konkreta belägg – sade dig ha kunnat märka en duande tendens även där.
Jag pratar generellt nu. I många av dina inlägg jämför du svenskan med tyskan, och antyder att det senare skulle vara mer korrekt.
I övrigt är det meningslöst att jämföra mellan olika språk när det gäller tilltalsformer. Svenskan duar universellt, tyskan gör det inte, åtminstone inte än. Trenden går dock mot duande. På nätforum duar tyskar varandra.
Jag vet inte hur vanligt det verkligen var, men i Fredmans epistel no 33 duas det en del:
Was ist das? Ge rum vid Roddar-trappan. Undan Bir-
filare, Skoputsare, Tullsnokar och Matroser! - Hurra! Lägg
sillstjerten på ölkannan. - Trumf i bordet! - Tig Käring.
- Svafvelstickor här, sex knippor För en hvitten. - Trumf
i bordet! Åtta styfver håller jag. - Courage du gamla
Granadör! - Vänd opp och ner på bolsfoten. Kullerbytta
med Madamen i skjulet, Citronerna på duken, och Spinn-
råcken på taket, och Holländaren på Kistan. - Ur vägen
Kolgubbar, Tvätterskor och Mjölk-Käringar. - Gör inte af
med Nylänningen med sudna kringlorna om halsen. - Gutår!
sup mig til. - Släpp fram Movitz med Basfiolen. Mak åt
er Sillpackare, Bagarpojkar, Nyrenbergare, Skräddare och
Fogelfängare. Stig undan Herr Upsyningsman eller Ner-
syningsman eller hvad du är för en Brohuggare. - Hjelp
opp blinda Gubben med Liran. - Skuffas lagom. - Slå'n
på truten. - Släpp fram den där gullsmidda herren med
björnarna som dansa Pålska. Si tocken Amfojö, Susanna,
med en Markatta på axeln och en Säckpipa i munn. -
Trumla Trumslagare, Harlekin dansar och slår benet i vädret.
- Friskt opp gossar, bottnen ur tunnan! - Trumf i bordet!
- Ta fast tjufven. - Grefvens Lakej sätter åtta styfver i
potten; Åtta styfver för Jungfrun; Två styfver för Husaren.
- Trumf i Klöfver. - Där kommer Movitz. - Åtta och
åtta gör mej Sexton, Fyra til så har jag Sjutton. - Mera
Klöfver. - Sex och Sex är Tolf. - Åt du opp Hjerter Fru?
- Ja du har vunnit. - Kors så du ser ut Movitz! - Nog
känner jag igen Peruken; han har lånt Skoflickarens Peruk
som bor midt emot Wismar i Kolmätar-gränd. - Lustigt!
Basfiolen på ryggen, Tulpan på hatten, Valdthornet under
armen, och Buteljen i fickan. - Stig i båten. - Hvad säjer
den där gullsmidda Äppeltysken med Markattan på axeln?
- Le diable! il porte son Violon, oui, par dessus l'épaule
comme le Suisse porte la hallebarde. - Nu tar han til Valdt-
hornet. - Prutt, prutt, prutt, prutt. - Ach tu tummer taifel!
Er ferschteht sich auf der musik wie ein Kuh auf den mittag.
Movitz, bruder, willstu was Kirschen haben? - Stig i båten
Susanna. Akta Köttkorgen. - Hoppa ner lilla Syster med
Klippings-handskarna och Fisk-kassen. Hvar har hon varit?
- Borta och manglat. - Håll ut, håll ut, håll ut! Hvart
bär det? - Åt Varfvet. - Le diable! oh que non. - Dit
justement hvor jeg peger, hvor then lille mensch, then soldat
med gule pexerne sitter i packen und beschteller. - Non,
non, non, non, Ce n'est pas là. - Richtich; Nå Djurgåln. -
Oui Djurgål, oui Djurgål, oui par diefla besitta! - Mäster
Nilses. - Gantz richtich. - Huta åt Krögarn på bryggan.
Där står han och skäller på Musikanten. - Ah! il a peur
d'être battu. Fripon! - Canalje! Hundsfott! Canalje! -
Mäster Nilses? - Oui, que le diable t'emporte! - Hur hänger
det ihop? - Excusiren sie mich; das ist alles lapperey; er
sagt nur der kläger dass er oftmahls seine bezahlung gefordert
und dass es der andere nicht geachtet hat, sondern ihm alle-
zeit mit smähworten begegnet ist. - Hurra! Stöt i Valdt-
hornet. Susanna sjunger, vädrena spela och böljorna gunga.
Skjut ut.
Så nog duades det ändå en del på Stockholms gator vid 1700-talets slut.
Ob bei ARD oder RTL: Überall im Fernsehen – und auch außerhalb – wird geduzt.
(I TV duas det överallt nuförtiden.)
Plus, i detta sammanhang lite lustigt:
Ich glaube, es war Ikea, das schöne, billige praktische Zuhause, das mich zuerst duzte. Dann folgten die Kellner und Kellnerinnen, die jeden Gast, jede Gästin (!), egal welchen Alters duzten. Wir sind eben doch, zweifelsohne, eine große Familie!
(Tror det var IKEA som först duande mig. Sen följde varenda kypare som duade varje gäst eller gästerska, utan hänsyn till ålder.)
Es trifft Alt und Jung, Stamm- und Premierengäste: Immer mehr Bielefelder Einzelhändler und Gastronomiebetriebe duzen ihre Kunden durchweg. Beim Kaffeehaus Starbucks etwa, im Restaurant Vapiano oder bei der Salat- und Gastrokette Dean & David. Die Erfahrungen sind großteils positiv, und das auf beiden Seiten. Zurück zum vermeintlich steifen "Sie" will keiner.
(Det gäller gammal och ung, stam- och premiärgäster. Allt fler handlare i Bielefeld duar genomgående sina kunder. Tex Starbucks. Alla tycker det är bra, på båda sidor. Ingen vill tillbaka till "ni".)
Dean & David gibt es in Bielefeld noch nicht so lang, Ikea in Brackwede dagegen schon. Dort ist das Duzen der Kunden quasi Tradition. Außergewöhnlich für den Möbelgiganten mit Milliardenumsätzen ist aber, dass dort selbst studentische Aushilfskräfte am ersten Arbeitstag schon mit dem Chef per Du sind.
Das ist gewünscht von "ganz oben", von den Konzernlenkern. Laut Ikea-Sprecher Markus Schupp liegt die Anrede- "Doktrin" an den Unternehmenswurzeln: "In der schwedischen Sprache gibt es nur noch eine veraltete, gestelzte Siez-Form." Schwedens König könne so angesprochen werden, sonst niemand. Weltweit verzichtet Ikea daher auf das Siezen.
(Google translate: Dean & David har inte funnits i Bielefeld så länge, men Ikea i Brackwede har funnits. Där är kundernas duande praktiskt taget en tradition. Det som är ovanligt för möbeljätten med miljarder i försäljning är dock att även tillfälligt anställda studenter är du med chefen den första dagen på jobbet.
Det är vad som önskas av "högsta hönsen", av företagsledarna. Enligt Ikeas talesman Markus Schupp är hälsningen "doktrin" baserad på företagets rötter: "På svenska finns det bara en föråldrad, stilad Ni-form." Sveriges kung kunde adresseras så här, ingen annan. Det är därför Ikea inte använder niande någonstans i världen.)
Så häng med på bussen, Dranghoff. Nya tider nu. Men visst, you do you.
För att adaptera ett berömt citat av Warhol:
The most beautiful thing in Tokyo is IKEA. The most beautiful thing in Stockholm is IKEA. The most beautiful thing in Florence is IKEA. Peking and Moscow don't have anything beautiful yet.
[...]
Så häng med på bussen, Dranghoff. Nya tider nu. Men visst, you do you.
[...]
Det gör jag gärna, men jag har gjort misstaget att dua folk på både tyska och franska då det väckt anstöt. Så i så fall får den infödde dua mig först. Jag gör inte bort mig fler gånger.
Jag pratar generellt nu. I många av dina inlägg jämför du svenskan med tyskan, och antyder att det senare skulle vara mer korrekt.
I övrigt är det meningslöst att jämföra mellan olika språk när det gäller tilltalsformer. Svenskan duar universellt, tyskan gör det inte, åtminstone inte än. Trenden går dock mot duande. På nätforum duar tyskar varandra.
Det finns all anledning att jämföra med tyskan, eftersom tyskan är det av de stora kulturspråken som står svenskan klart närmast. Många av dagens unga tror att engelskan och svenskan är lika som bär, men det beror väl på att de aldrig har studerat tyska. (De skandinaviska språken stod förmodligen närmare varandra på Shakespeares eller Danelagens tid än vad de gör i dag, att döma av känslan man får när man läser Hamlet eller annan gammal engelsk text.)
Att det inte är meningsfullt att jämföra olika tilltalsformer mellan olika språk är trivialt. Det enda jag har sagt är att svenskan (och jag som brukare av svenska språket) ibland saknar den sköld mot oönskad närgångenhet som finns i exempelvis tyskan och franskan.
Det finns all anledning att jämföra med tyskan, eftersom tyskan är det av de stora kulturspråken som står svenskan klart närmast. Många av dagens unga tror att engelskan och svenskan är lika som bär, men det beror väl på att de aldrig har studerat tyska. (De skandinaviska språken stod förmodligen närmare varandra på Shakespeares eller Danelagens tid än vad de gör i dag, att döma av känslan man får när man läser Hamlet eller annan gammal engelsk text.)
Att det inte är meningsfullt att jämföra olika tilltalsformer mellan olika språk är trivialt. Det enda jag har sagt är att svenskan (och jag som brukare av svenska språket) ibland saknar den sköld mot oönskad närgångenhet som finns i exempelvis tyskan och franskan.
Det finns en mängd företeelser som finns i "de stora kulturspråken" som svenskan saknar. Hur det skulle betyda att svenskan är sämre eller på något sätt felaktig förstår jag inte.
Det finns en mängd företeelser som finns i "de stora kulturspråken" som svenskan saknar. Hur det skulle betyda att svenskan är sämre eller på något sätt felaktig förstår jag inte.
Svenskan är naturligtvis inte ”sämre” än något annat avancerat kulturspråk. Om du hade läst mina inlägg i andra sammanhang hade du konstaterat att jag aldrig har påstått det utan alltid hävdat motsatsen: För oss svenska modersmålstalare finns inget bättre språk än svenska, i den mån vi äger klara tankar om världen och vill delge andra dem med precision. (Oklara, förvirrade tankar kan däremot återges på vilket främmande språk som helst, det är inte så noga.) Men detta betyder självfallet inte att det inte finns sociala instanser där andra språk erbjuder fler nyanser.
Jag har nyss återvänt från ett angenämt fyra dagar långt besök i Stockholm, som enbart fördystrades av att det regnade en hel dag samt av att den omkring 30-åriga damen i kassan på ett av stadens museum niade mig. Jag blev så paff att jag helt glömde bort att reagera på det sätt som beskrivits här.
Vad i helvete händer i Svärje, egentligen? Damen hörde förstås att jag var utlänning - var det därför hon använde fel tilltalsform? En infödd svenne skulle hon inte nia, eller vad tror ni?
__________________
Senast redigerad av Ördög 2021-09-25 kl. 20:11.
Jag har nyss återvänt från ett angenämt fyra dagar långt besök i Stockholm, som enbart fördystrades av att det regnade en hel dag samt av att den omkring 30-åriga damen i kassan på ett av stadens museum niade mig. Jag blev så paff att jag helt glömde bort att reagera på det sätt som beskrivits här.
Vad i helvete händer i Svärje, egentligen? Damen hörde förstås att jag var utlänning - var det därför hon använde fel tilltalsform? En infödd svenne skulle hon inte nia, eller vad tror ni?
Jodå, det nias friskt bland de historielösa unga vuxna.
När jag gick i gymnasiet på 60-talet sade lärarna "ni" till eleverna. Eleverna titulerade lärarna med "magistern". Även de kvinnliga lärarna kallades "magistern".