Säger ni "Ni" ?

Men jag kan såklart ha fel, för det har jag ofta det vore intressant att se någon studie av hur artighetsfunktioner i språk förhåller sig det hierarkiska strukturer i de samhällen där de används.

Okej. Jag måste dock tillstå att jag fortfarande tycker att det är en aningen överilad slutsats. Det är lite som att förklara att italienarna fortfarande böjer verb efter numerus med att de är konservativa av sig. Vi har ju trots allt massor med sätt att uttrycka artighet i språket: formuleringar som "skulle jag kunna få be om att ..." (inte mindre än fyra "onödiga" hjälpverb) låter normala för oss men antagligen väldigt uppstyltade och omständliga för icke-svensktalande.

Svenskar som lär sig främmande språk är enligt min erfarenhet mycket duktiga på att, efter grundnivån, ha lärt sig hur man uttrycker sig på det nya språket. Aldrig har jag mött en svensk som konsekvent duar folk på franska bara för att det hör till vår kultur. Min erfarenhet av svensktalande från kulturer där [jag vet[ att man niar är helt obefintlig så jag vet inte hur det ser ut "åt andra hållet", men jag tycker nog inte att det är någon överilad slutsats att tro att svenskar inte är unika i den frågan

Om jag vill vara artig men vänlig så är det titel eller pronomen i tredjepart som gäller.

Jag måste bara få fråga vad du räknar som grundnivå. Det är för mig upp till och med kandidatexamen på universitetet. Menar du att de inte klarar av att nia korrekt före det? Eller menar du med grundnivå "grundskolenivå"?

Okej. Jag måste dock tillstå att jag fortfarande tycker att det är en aningen överilad slutsats. Det är lite som att förklara att italienarna fortfarande böjer verb efter numerus med att de är konservativa av sig. Vi har ju trots allt massor med sätt att uttrycka artighet i språket: formuleringar som "skulle jag kunna få be om att ..." (inte mindre än fyra "onödiga" hjälpverb) låter normala för oss men antagligen väldigt uppstyltade och omständliga för icke-svensktalande.

Men jag kan såklart ha fel, för det har jag ofta det vore intressant att se någon studie av hur artighetsfunktioner i språk förhåller sig det hierarkiska strukturer i de samhällen där de används.

Niande i svenskan provocerar mig. När jag blir niad får jag lust att slå någon på käften.

Helt korrekt.
Att bli niad är en ren förolämpning. Att de i servicebranschen inte märker hur de gör folk förbannade och irriterande är en gåta. Jag har mer än en gång gått direkt ur en butik när jag blivit tilltalad med ni av någon skitunge. Blir också förbannad när de säger "varsågoda" till mig

Underligast är det för oss som är skitungar själva... att som 21-åring bli niad av en jämnårig känns väldigt besynnerligt. Jag önskar att jag visste något artigt sätt att säga ifrån...

"Du får gärna säga du" kanske skulle kunna fungera? Då har man visat att man inser att niandet är artigt menat. Om du är ute efter något sätt att föreslå personen i fråga att generellt lägga av med niandet så går det troligen inte att göra utan att tillrättavisa på något sätt. Det minst oartiga i så fall är nog ändå att rakt ut förklara varför det inte är så lyckat att nia. Något ironiskt svar som "tack, goa herrn" eller så riskerar nog att uppfattas som mer provocerande, om det alls blir förstått.

Inte för att jag själv har prövat någon av metoderna. Brukar bara förvånat notera utan att uppröras särskilt mycket.