Hur lätt är det att bli alkoholist?

Lättare än man tror.

Jag började dricka i tonåren som alla andra. Efter ett havererat förhållande blev det ännu mer.
Alkoholen skapade ångest som jag dövade med mer alkohol.

Inom tre år så var jag heltidsalkoholist. Var full 24/7. Gjorde inget annat än söp. Slutade på psyke, behandlingshem, sjukhus och avgiftningen.

Idag dricker jag ej. Det var ingen rolig resa.

Tilläggas bör att alkoholen i sig är rejält ångestdrivande. Känns bra just för stunden. Men så fort alkoholen påbörjar sitt utträde ur kroppen slår ångesten till med än större kraft och sitter sedan i. Riktigt usel spiral. Delvis kemiskt vad jag förstår. Alkohol är således en extremt olämplig drog att ta mot ångest. Självmedicinering medelst alkohol är dock mycket vanligt och orsakar mycket lidande hos såväl den som dricker som hos närstående. Detta vet kanske de flesta men det tål att påpekas.

Mycket bra gjort av dig att klara av att helt sluta med alkohol. Var stolt! Testa aldrig att smaka igen! Har sett sådana testförsök flera gånger. Har aldrig fungerat. Inte ett enda lyckat försök.

Tackar! Det har inte varit det lättaste men efter mycket om och men så gick det. Det tog några försök och många återfall blev det men idag dricker jag inte ens en folköl. Vet atr det inte skulle gå.

Har också prövat att dricka 'måttligt' men vet att det bara är att ge upp den tanken.

Har sett personer som varit riktigt illa däran. Otaliga försök till att efter lång avhållsamhet testa att ”smaka”. Funkar inte. Det som är mycket positivt är att personen i fråga, efter att ha kommit till den insikten, har kunnat slappna av. Alkoholen är ett för alltid avslutat kapitel. Därigenom blir det heller inga problem med att delta vid tillställningar och middagar där andra dricker. Man har så att säga för alltid på eget initiativ ”gjort slut” med alkoholen. Tiden går, livet går vidare, gamla och nya intressen föds. Relationer tryggas och återupptas. De som väljer den vägen får ett bra liv!!

Beror nog främst på gener och anlag?
Avskyr alkohol själv, huvudvärken kommer nästan direkt och dricker man mer blir det bara värre när ruset börjar avta.

Gräs däremot har jag fastnat för förr i tiden, rökte varje dag i något år.

Sluta med skiten, börja träna, ändra kosten och synsättet på saker i livet. Detlöser verkligen allt.

Vissa människor halkar dit. Andra kan dricka ganska mycket under en tid för att sen bara kunna sluta tvärt. Det är från person till person...

Jag tvivlar dock på att de flesta kan bli i nivå med alkoholister som sitter varje dag med en pava på bänken. Tunga alkoholister har druckit mycket under lång tid...

Jag tror tyvärr att, om inte alla så, de allra flesta skulle utveckla ett alkoholberoende vid kontinuerlig alkoholkonsumtion. Gör personen då inget åt det i tid så är vägen utstakad. Huruvida personen med alkoholskadorna blir synlig för andra och i så fall var någonstans avgörs oftast av ekonomiska och sociala möjlighet och sammanhang. Vissa drabbade hamnar fullt synliga för alla och envar på gator och torg och i parker o dyl. Andra har möjlighet att dölja det i bostaden, inte sällan i kombination med frekventa trevliga sociala sammanhang och festliga sammanhang. Det går dock utför för samtliga på ett sluttande plan. Det finns många ”findrickare” som diskuterar exklusiva viner, whiskey, ölsorter osv som är mer eller mindre gravt alkoholiserade helt i nivå med personerna på parkbänken halsandes från en pava direkt från systempåsen. Samma ”innehåll” oavsett etikett.

Det är väldigt individuellt. En del kan dricka lite grann varje dag utan att det någonsin blir några problem med beroende eller skadar den fysiska och psykiska hälsan. Andra fastnar direkt.

Men, att självmedicinera med alkohol mot ångest och depression är en mycket riskabel väg att gå.
Det är väldigt ofta så ett missbruk börjar och det kan gå snabbt innan man är fast.

Sen tror jag att just det faktum att du oroar dig för att fastna, i sig är en varningsklocka.

Lider man av ångest så kan gräs göra det hundra gånger värre.
Få droger kan frambringa sådan extrem panikångest som cannabis.

Hur mycket dricker du då?
Finns såklart folk som kan ta sig ett par bärs eller ett par glas vin varje dag utan att det blir några problem, men snackar vi större mängder dagligen under flera år har jag svårt att se att man inte skulle bli alkoholist.
Men det beror ju också på hur man definierar alkoholism.

Det j-vliga är att det finns en stark korrelation mellan psykisk ohälsa (i synnerhet depression) och alkoholism. Jag har mycket av båda i släkten. Dricker ändå ett glas vin om dagen i snitt "för hälsans skull." Det finns dock objektiva kriterier för alkoholism, även om det är väldigt individuellt. För män handlar det om 14 glas vin i veckan.

Sedan beror det naturligtvis också på vilka stödsystem man har i sin omgivning. Kände t.ex. en professor som led av panikångest och som dessutom var ensam. Han påstod att alkohol var den bästa anxiolytikan som fanns. Inga mediciner hjälpte. Slutade som ett fall hos Frälsis...

Den berömde Jordan Peterson, som doktorerade på ämnet söner till alkoholister, menar att för att man skall kunna bryta ett missbruk krävs det att missbrukaren finner något som värderas lika högt som missbruket. Det är svårt, men helt avgörande.