Citat:
Ursprungligen postat av
Roibot
På tal om mittbackar, tycker det är intressant att en 32-åring som bara spelat i Allsvenskan och kinesiska ligan har en självklar plats i laget. Hade förstått om han var en landslagsveteran med typ 50 landskamper, men Danielson har bara gjort 7 hittills. Kanske är jag som underskattar hur bra han är?
En försåtlig fråga där

Nej, du underskattar inte hur bra Danielson är. Det finns så klart en anledning till att han bara spelat i Allsvenskan och kinesiska ligan. Nu är allas fokus på Granqvist, men det är klart att man kan diskutera att en sån som Danielson tas ut före yngre namn som Nilsson och Starfelt. Men det är möjligt att Janne ser Danielson som tredje mittback efter VNL och Helander, och då finns det ju en uppenbar chans att han får spela och i så fall förtjänar han ju sin plats utifrån ren kvalitet, oavsett ålder.
Citat:
En annan som jag inte har bra koll på är Cajuste, som är den största överraskningen här. Är han defensiv mittfältare? Finns det någon chans att han blir en av spelarna som finns med på bänken eller är han en av de 3 som kommer att sitta på läktaren? Är han bättre än Gurra?
Defensiv mittfältare, ja. Ung och lovande, har gjort det bra i Danmark. Lite valpig fortfarande, men kvickare än Svensson som har rutinen som sitt starkaste vapen. Ingen av dem räcker dock till mot riktigt bra motstånd.
Citat:
Håller 100% med om att Rasmus borde gått före Martin Olsson. Dock hade ingen av dessa varit tilltänkta ifall Oscar Wendt bibehållit sin Gladbach-form i landslaget genom åren (vilket hade motiverat honom till att inte sluta så tidigt). Augustinsson och Wendt är odiskutabelt våra bästa två vänsterbackar.
Vilken j*a Rasmus?

Martin Olsson är en säkerhetsrisk och har definitivt sina bästa år bakom sig. Det tycker jag inte att man kan säga om Bengtsson som varit klart godkänd i landslaget som backup för Augustinsson. För mig är det en obegriplig uttagning och jag köper inte JA:s motivering att Olsson är mer "allround". Ja, han kan spela på flera platser, men gör han det dåligt är det inget bra argument.
Det där om Wendt stämmer ju verkligen. Upphaussad till tusen efter framgångarna i Bundesliga, men var inte bra i landslaget. Han klagade på att han fick för få chanser, men han tog dem verkligen inte när han fick dem. Hans ego tycks ha varit för stort för att erkänna det, i stället surade han som en liten barnunge och valde att tacka nej till landslagsspel.