Är det islamofobi att vara negativ till islam? Bör ordet användas i politisk debatt?

Polariseringen drivs på av extremisterna på bägge sidor (islamister och islamofober). De goda svenskarna och de goda invandrarna står i mitten.


Jomshof har som rikspolitiker med tillgång till media alla möjligheter att försvara sin islamofoba retorik, vilket han också gjort. Han kan även registrera sig på Flashback och bemöta kritiken här om han vill.

Nej, jag lägger inte skulden för USA:s krig i de muslimska länderna på de svenskar som deltog i krigen. Det vore orättvist, dels därför att det var våra politiker som beslutade om Sveriges deltagandet i krigen och dels därför att de svenska insatserna var tämligen betydelselösa.

I kriget mot Afghanistan kom vi in i bilden först 2004 när USA ockuperat större delen av landet, och svenskarna deltog aldrig i offensiva operationer med många döda.

I NATO:s krig mot Libyen bestod vårt deltagande mest i att en handfull svenska flygare satt i ett kafferum på en flygbas på Sicilien och väntade på uppdrag. Regeringen hade nämligen - klokt nog - förbjudit dem att delta i själva bombandet, så det fanns inte så mycket att göra.

Kriget mot IS var ett rättfärdigt krig (till skillnad från de andra krigen) och där kunde svenskarna gott ha gjort en större insats än att sitta långt från fronten och utbilda kurder. Men då var de svenska politikerna redan brända av de negativa erfarenheterna från tidigare krig, så viljan att göra en insats när det verkligen behövdes fanns inte.

Jag menar inte heller att Sverige eller övriga Europa hade någon skyldighet att ta emot flyktingar från USA:s krig. Möjligen då med undantag för länder som Storbritannien, som spelade en mer aktiv roll i krigen. Det är absurt att lilla Södertälje tog emot fler flyktingar från USA:s krig i Irak än vad USA och Kanada tog emot tillsammans.

Men av olika skäl beslutade vi att hålla dörrarna öppna för alla dessa flyktingar, och då får vi leva med konsekvenserna. Många av de 800 000 muslimer som nu bor i Sverige är svenska medborgare och födda i landet. Det är inte möjligt eller önskvärt att deportera dessa, som AfS vill.

I stället måste vi alla göra vårt bästa för att integrera dem i det svenska samhället. Gör vi inte det kommer militant islamism och islamofobi att göda varandra i en ond cirkel av misstro och hat.

Som jag skrivit i andra sammanhang, så har jag inget att invända mot en politik som går ut på att hjälpa invandrare som finner att de inte kan eller vill anpassa sig till det svenska samhället att återvända till sina gamla hemländer, om så är möjligt.

Jag är dock realist och tror inte att merparten av de migranter som kommit hit de senaste 20 åren är intresserade av detta. Att som AfS föreslagit tvångsdeportera hundratusentals människor varav många redan är svenska meborgare och födda i Sverige är inte heller ett anständigt alternativ.

Återstår då det svåra arbetet med att integrera stora mängder svårintegrerade människor i det svenska samhället. Det kommer att ta tid - minst en generation - och kosta enorma mängder pengar, men det är den enda vägen framåt om vi ska undvika en katastrof.

Under tiden måste vi göra vad vi kan för att hålla både militant islamism och islamofobi på mattan.

Islam är en avskyvärd religion.

Om man vill undvika en katastrof är återvandring nödvändig. Annars är Sverige snart ett minne blott. Det här är en ödesfråga.

Fortfarande är det ingen som förklarat varför ordet behövs. Varför behövs ett särskilt ord för en sorts fördom och intolerans, hat eller hets? Vad är det som uppnås genom att skapa en apartheid mellan olika grupper?

Jo, en differentiering av definitioner av fördom, intolerans, hat och hets mellan grupper. Att kritisera "islam" ska vara annorlunda än "kristendom", " judisk nationalism" ska vara annorlunda än "svensk nationalism". Det ska skapas en mystifikation om vilka regler som gäller, för att skapa olika regler.

Det är samma sak som "hatspråk". Ur varje objektiv synvinkel utsattes Pim Fortuyn för hatspråk när makthavarna kallade honom för islamofob och fascist. Han mördades efter att ha demoniserats. På samma sätt är det objektivt hatspråk när Löfven kallar SD fascister eller Regulus kallar Jomshof islamofob.

De uttrycker båda att SD/Jomshof är avskyvärda, på ett lika tydligt sätt som Jomshof om islam. Enda skillnaden är att Sveriges statsminister och Regulus är mer specifika än Jomshof och faktiskt hatar och hetsar mot människor och inte en ideologi.

Men så objektivt används ju varken "islamofobi" eller "hatspråk". De som utpekas är aldrig de riktiga makthavarna, utan dissidenterna som det är ofarligt att peka ut. På samma sätt som regimkritik kunde sjukdomsförklaras i Sovjetunionen, försöker den repressiva maktordningen patologisera vissa åsikter för att skrämma till lydnad.

Regulus är en liten lort, en kugge i den verkliga hatmaskinen.

Sedan ska någon lyssna också: Han sade dag ett att det inte rörde sig om hat mot muslimer.
Ja, men även de "goda" i mitten driver extremismen på samma vis; genom att kväsa olika perspektiv. För att framföra perspektiven krävs då istället extremism. Polarisering är inte automatiskt ett problem.

Du kan ju fortsätta leva i din sockersöta bubbla och tro att våldsbejakande islamism skall separaeras från Islam och de snälla söta muslimerna.
För att göra något klart för dig: Islam och demokrati existerar inte. Om du kallar dig troende muslim så lever du efter Islams synsätt och värderingar.
Du anser att homosexualitet är en synd.
Du anser inte att kvinnor och män skall behandlas likvärdigt.
Du anser att barn kan bli bortgifta till äldre män.
Du anser att våld får brukas i vissa situationer.
Du anser hedern skall skyddas till varje pris.

Vill du kanske ta en resa till Saudi Arabien, Sudan, UAE, Malaysia, Qatar, Afganistan, Iran, Pakistan, Somalia och tala om dessa muslimska ledare att de har fel som uttövar dödstaff, hängning och stening som straff? Det är du som har rätt, och dessa fel, som utövar våld och tortyr i Islams namn? Är det det du säger?

Mordet på Pim Fortuyn och Theo van Gogh i Holland är ett tydligt tecken på det hot som islam och vänster utgör för västerländska demokratiska samhällen. Att begränsa yttrandefriheten för att minska konflikten kommer att begränsa friheten i allmänhet.

Om kritik mot islam är förbjuden kommer svenskarna att förlora sitt land.

Det där är ju inget argument mot hets. Det är ett argument för att hets är naturligt. Har det uppstått i Bosnien, Rwanda, Belgien och mot romer, resande och samer så är det universellt. Du har konstaterat hur människor fungerar. Ditt argument är för separatism, mot mångkultur och mot integration. Det är slutsatsen av att integrationsförsök har varit systemhotande på alla dessa olika platser.

En liknelse mellan Rwanda och Europa är faktiskt att hutuer under hot tvingades mörda de tutsier som de såg inklusive sina egna grannar och familjemedlemmar. På liknande vis uppmanas muslimer under hot att mörda och ibland våldta icke-muslimer, inklusive sina egna grannar och familjemedlemmar. Den liknelsen tål att tänkas på.

Visst du ser problemet och vad som teoretiskt kan bli resultatet av att 800 000 muslimer börjar gå amok i samhället. Du signalerar själv att du är rädd för gruppen medvetet eller undermedvetet. Det kan sluta illa menar du. Varför skulle det göra det om det inte finns ett grundproblematik inom islam? Tänk dig själv, vi kritiserar 800k norrlänningar, skåningar, kristna, livetsordare, finnar, jägare eller bönder istället. Vad händer då? Inte ett skit. Grundproblemet är att vi i Sverige importerat en enorm mängd människor med helt annat kynne, normer och värderingar och syn på livet än vad vi själva har. Islam är en aggressiv religion vars huvudsyfte är att sprida sitt budskap all till buds stående medel även med våld om så behövs.

Problemet är att i Sverige är det så snäva gränser mellan att diskutera, problematisera, kritisera och ifrågasätta islam och dess företeelser så att även en saklig debatt, diskussion eller påståenden omedelbart klassas som islamofobiska och främlingsfientliga. Det vi får då är en klass av oberörbara medans kritikerna kommer att radikaliseras allt mer. Klyftorna och segregationen ökar liksom den riktiga äkta främlingsfientligheten. En klass av människor som inte kan kritiseras men som allt mer kommer att hatas i det dolda. En klass av människor som kommer att ta allt större friheter men som aldrig riktigt kommer in i det Svenska samhället eftersom de aldrig får chansen att verkligen på djupet inse vad det är för något och hur det funkar. Det blir synd om barn till muslimska föräldrar som aldrig får chansen att komma in i samhället eftersom alla måste stryka dem medhårs, blunda och hålla för öronen och munnen. Barn som aldrig får chansen att socialiseras in i det svenska samhället kommer heller aldrig att bli laglydiga och vettiga medborgare. Problemen kommer bara att öka med tiden. Riv av plåstret nu medans tid är. Jag är mycket mer rädd för den långsiktiga utvecklingen än dina farhågor.

Det är den här rädslan som gör att vi som land inte kan erkänna folkmordet på kristna Armenier tex. Hade det varit tvärtom hade Sverige erkänt det för länge sedan. Nu är man rädd för reaktionerna och för att röstboskapen väljer andra vägar.

Kanske det, men den sortens brasklappar fungerar inte i det moderna mediasamhället. Folk twittrar och retwittrar Jomshofs islamofoba uttalanden utan eventuella senare "förtydliganden". Det vet naturligtvis Jomshof som en rutinerad politiker. Han är därför ansvarig för vad han säger här och nu.


När så sker är det naturligtvis fel. Självfallet måste man få kritisera militanta islamister. Det har jag själv gjort många gånger. Läs mina inlägg i Syrien och IS-trådarna.

Problemet med Jomshofs hatretorik är att den slår bredare än så och träffar alla muslimer. Dessa riskerar då att drivas i armarna på islamisterna. Det var det jag menade när jag talade om faran med en polarisering.


Vi har förvisso problem i det västerländska samhället som kan kritiseras ur ett muslimskt perspektiv. Jag skrev för ett tag sedan att det kanske finns sådant som vi kan lära oss av klansamhället, t.ex. att ta hand om våra åldringar och ge dem en meningsfull tillvaro tillsammans med barn och barnbarn i stället för att dumpa dem på ett äldreboende.

Jag fick dock väldigt arga svar på det, så den diskussionen rann ut i sanden.